Psalm 55 | Nya Levande Bibeln

Nya Levande Bibeln

När bäste vännen förråder dig

1-2 Lyssna till min bön, Gud! Göm dig inte när jag ropar till dig! Hör mig, Herre! 3 Lyssna till mig! Jag suckar och gråter under min börda. Sorgen lämnar mig ingen ro. 4 Mina fiender väsnas och hotar mig med döden. De förtrycker mig och tänker döda mig. Deras raseri och hat vänder sig mot mig för att uppsluka mig. 5 Jag plågas svårt i mitt inre, och dödsångesten griper mig. 6 Skräck och fasa gastkramar mig. Jag darrar och är rädd för vad som ska hända mig. 7 Tänk om jag hade vingar som duvan, så att jag kunde flyga bort och finna en viloplats. 8 Jag skulle flyga till öknarna långt borta och stanna där. 9 Jag skulle skynda mig att söka skydd undan denna storm. 10 Herre, låt mina fiender börja gräla sinsemellan, så att de inte kan göra sig förstådda längre. 11 Fastän de håller vakt på murarna dag och natt har ondskan och oärligheten förskansat sig i staden. 12 Våldet har tagit överhanden och på gatorna hotar och bedrar man varandra. 13 Om det hade varit en fiende som hånat mig, hade jag kunnat stå ut med det. Då kunde jag ha glömt det och flytt. 14 Men det var du, min vän och följeslagare. 15 Vilken gemenskap vi hade, och vad mycket intressant vi samtalade om när vi vandrade till Herrens tempel! 16 Låt döden utan varning ta mina fiender i deras krafts dagar, för synden härskar i deras hem, och de är förgiftade i sina hjärtan. 17 Men jag vill ropa till Herren, så att han kan frälsa mig, och det kommer han att göra! 18 Jag vill be till honom både morgon, middag och kväll och jag vill klaga högt inför honom, och han ska lyssna till mig. 19 Han ger mig lugn och ro. När mina fiender anfaller mig, hur många de än är, kommer ändå inget att hända mig. 20 Gud själv, han som har regerat i evigheter, kommer inte att bli dem svaret skyldig! De vägrar ju att ändra sig och har ingen som helst respekt för honom. 21 Min vän, som jag litade på, förrådde mig. Han bröt sina löften. 22 Hans ord var hala som olja, men hans hjärta var fyllt av stridslust. I hans vackra och inställsamma ord fanns dolkar gömda! 23 Lämna dina bekymmer till Herren! Han ska bära dem. Han tillåter inte de gudfruktiga att snubbla eller falla. 24 Han ska störta ner de ogudaktiga i gravens djup. Mördare och lögnare ska ryckas bort redan innan de nått sina bästa år. Men jag litar på dig, Herre.

English Standard Version

Cast Your Burden on the Lord

1 To the choirmaster: with stringed instruments. A Maskil^[1] of David. Give ear to my prayer, O God, and hide not yourself from my plea for mercy! (Ps 4:1; Ps 54:2; Ps 61:1; Ps 86:6)

Ps 4:1Ps 54:2Ps 61:1Ps 86:6

2 Attend to me, and answer me; I am restless in my complaint and I moan, (Ps 55:17; Ps 64:1; Jes 38:14; Jes 59:11)

Ps 55:17Ps 64:1Jes 38:14Jes 59:11

3 because of the noise of the enemy, because of the oppression of the wicked. For they drop trouble upon me, and in anger they bear a grudge against me. (2 Sam 16:7) 4 My heart is in anguish within me; the terrors of death have fallen upon me. (Ps 116:3) 5 Fear and trembling come upon me, and horror overwhelms me. (Job 21:6; Ps 78:53; Jes 21:4; Hes 7:18)

Job 21:6Ps 78:53Jes 21:4Hes 7:18

6 And I say, “Oh, that I had wings like a dove! I would fly away and be at rest; 7 yes, I would wander far away; I would lodge in the wilderness; (Jer 9:2) 8 I would hurry to find a shelter from the raging wind and tempest.” (Ps 83:15) 9 Destroy, O Lord, divide their tongues; for I see violence and strife in the city. (1 Mos 11:9; Jer 6:7) 10 Day and night they go around it on its walls, and iniquity and trouble are within it; (Ps 5:9) 11 ruin is in its midst; oppression and fraud do not depart from its marketplace. (Ps 10:7) 12 For it is not an enemy who taunts me— then I could bear it; it is not an adversary who deals insolently with me— then I could hide from him. (Job 19:5) 13 But it is you, a man, my equal, my companion, my familiar friend. (2 Sam 15:12; 2 Sam 16:23; Ps 41:9) 14 We used to take sweet counsel together; within God’s house we walked in the throng. (Ps 42:4) 15 Let death steal over them; let them go down to Sheol alive; for evil is in their dwelling place and in their heart. (4 Mos 16:30; 4 Mos 16:33; Ps 124:3; Ords 1:12)

4 Mos 16:304 Mos 16:33Ps 124:3Ords 1:12

16 But I call to God, and the Lord will save me. 17 Evening and morning and at noon I utter my complaint and moan, and he hears my voice. (Ps 5:3; Ps 55:2; Ps 88:13; Ps 92:2; Ps 141:2; Dan 6:10; Apg 3:1; Apg 10:3; Apg 10:9; Apg 10:30)

Ps 5:3Ps 55:2Ps 88:13Ps 92:2Ps 141:2Dan 6:10Apg 3:1Apg 10:3Apg 10:9Apg 10:30

18 He redeems my soul in safety from the battle that I wage, for many are arrayed against me. (Ps 56:2) 19 God will give ear and humble them, he who is enthroned from of old, because they do not change and do not fear God. (5 Mos 33:27; Job 10:17; Job 21:7) 20 My companion^[2] stretched out his hand against his friends; he violated his covenant. (Apg 12:1) 21 His speech was smooth as butter, yet war was in his heart; his words were softer than oil, yet they were drawn swords. (Ps 28:3; Ps 57:4; Ords 5:3) 22 Cast your burden on the Lord, and he will sustain you; he will never permit the righteous to be moved. (Ps 10:6; Ps 37:5) 23 But you, O God, will cast them down into the pit of destruction; men of blood and treachery shall not live out half their days. But I will trust in you. (Job 15:32; Ps 5:6; Ps 11:1; Ps 55:15; Ps 56:7; Ps 59:11; Ps 69:15; Ps 94:13; Ords 10:27)

Job 15:32Ps 5:6Ps 11:1Ps 55:15Ps 56:7Ps 59:11Ps 69:15Ps 94:13Ords 10:27