Ordspråksboken 5

Nya Levande Bibeln

1 Var uppmärksam, min son, och lyssna på mig! Jag vet vad jag säger. Lyssna!2 Ge akt på dig själv så att du inte uppträder taktlöst utan talar som en förståndig man.3 En annan mans hustru kan vara mycket förförisk, och hennes ord kan vara söta som honung när hon överöser dig med smicker.4 Men efteråt kommer du bara att känna smärta och bitterhet.5 Hon för dig till avgrundens brant och drar dig med sig i döden.6 Hon förleder dig, så att du inte ens märker att du rusar mot fördärvet.7 Unga män, lyssna på mig och glöm aldrig vad jag säger till var och en av er:8 Fly från henne! Gå inte ens i närheten av hennes hus,9 så att ni faller för hennes frestelser. Då förlorar ni er heder och blir redan i unga år offer för grymma och obarmhärtiga människor.10 Då ska främlingar ta allt du äger, och allt vad du tjänat ihop kommer andra att lägga beslag på.11 Till slut kommer du att vara fullständigt utmärglad, och under stönanden kommer du att tyna bort.12 Då ska du säga: "Tänk om jag bara hade lyssnat! Varför var jag så ivrig att göra det jag själv ville?13 Varför följde jag inte det råd jag fick? Varför var jag så dum?14 Mitt liv är ruinerat och nu måste jag stå här och skämmas offentligt."15 Var glad, min son, och var trogen mot din egen hustru. Hennes kärlek är en källa med friskt vatten för dig.16 Varför ska du skaffa dig barn med andra kvinnor?17 Hennes kärlek tillhör bara dig, och du ska inte dela den med någon annan.18 Vad glad över din fru, som du som ung gifte dig med!19 Låt hennes charm och sköna omfamningar tillfredsställa dig. Låt hennes kärlek vara det enda som gör dig upptänd.20 Varför ska du ge din kärlek till en annan kvinna och slå armarna om den som inte är din?21 Herren vakar noga över dig och ser allt du gör.22 Den ogudaktige dömer sig själv. Hans synd är som rep, som fångat honom och håller honom fast.23 Han kan inte lägga band på sig, och han gräver sin egen grav.

Ordspråksboken 5

English Standard Version

1 My son, be attentive to my wisdom; incline your ear to my understanding, (Ords 2:1; Ords 4:20; Ords 22:17)2 that you may keep discretion, and your lips may guard knowledge. (Ords 1:4; Mal 2:7)3 For the lips of a forbidden[1] woman drip honey, and her speech[2] is smoother than oil, (Ps 55:21; Ords 2:16)4 but in the end she is bitter as wormwood, sharp as a two-edged sword. (5 Mos 29:18; Ps 55:21; Ps 57:4; Ps 149:6; Pred 7:26; Jer 9:15; Klag 3:15; Klag 3:19; Upp 8:11)5 Her feet go down to death; her steps follow the path to[3] Sheol; (Ords 7:27)6 she does not ponder the path of life; her ways wander, and she does not know it. (Ords 4:26; Ords 5:21)7 And now, O sons, listen to me, and do not depart from the words of my mouth. (Ords 4:1)8 Keep your way far from her, and do not go near the door of her house,9 lest you give your honor to others and your years to the merciless,10 lest strangers take their fill of your strength, and your labors go to the house of a foreigner, (Ps 127:2)11 and at the end of your life you groan, when your flesh and body are consumed, (Hes 24:23)12 and you say, “How I hated discipline, and my heart despised reproof! (Ps 107:11; Ords 1:22; Ords 1:25; Ords 1:29; Ords 12:1)13 I did not listen to the voice of my teachers or incline my ear to my instructors.14 I am at the brink of utter ruin in the assembled congregation.” (Ps 94:17)15 Drink water from your own cistern, flowing water from your own well. (Ords 5:18; Ords 9:17; Höga v 4:12; Höga v 4:15; Jer 2:13)16 Should your springs be scattered abroad, streams of water in the streets? (Ps 68:26; Jer 9:21; Sak 8:5)17 Let them be for yourself alone, and not for strangers with you. (Ords 14:10)18 Let your fountain be blessed, and rejoice in the wife of your youth, (5 Mos 24:5; Ords 5:15; Mal 2:14)19 a lovely deer, a graceful doe. Let her breasts fill you at all times with delight; be intoxicated[4] always in her love. (Höga v 2:9; Höga v 2:17; Höga v 8:14; Jer 31:14)20 Why should you be intoxicated, my son, with a forbidden woman and embrace the bosom of an adulteress?[5] (Ords 2:16)21 For a man’s ways are before the eyes of the Lord, and he ponders[6] all his paths. (Job 14:16; Ps 11:4; Ps 119:168; Ords 5:6; Hos 7:2; Heb 4:13)22 The iniquities of the wicked ensnare him, and he is held fast in the cords of his sin. (Ps 7:15; Ords 6:2)23 He dies for lack of discipline, and because of his great folly he is led astray. (Job 4:21; Job 12:24)