Josua 5

Nya Levande Bibeln

1 När folken på västra sidan Jordan, amoreerna och kananeerna, som bodde utmed Medelhavets kust, fick höra att Herren låtit Jordan torka upp så att Israels folk hade kunnat gå över, försvann allt deras mod, och de blev förlamade av skräck.2-3 Herren sa då till Josua att han skulle låta omskära alla män i Israel. Detta var andra gången i Israels historia som sådant skedde. Herren gav dem instruktioner om att göra knivar av flinta för detta ändamål, och platsen där omskärelsen ägde rum fick namnet "Förhudshöjden".4-5 Skälet till omskärelsen var att hela den generation som omskurits efter uttåget ur Egypten hade dött under vandringen i öknen. Ingen av de pojkar som fötts i öknen hade blivit omskuren.6 Israel hade nämligen vandrat fram och tillbaka i öknen under fyrtio år, tills alla de män som varit gamla nog att bära vapen när de drog ut ur Egypten hade dött. De hade inte varit lydiga mot Herren, och han hade svurit och sagt att han inte skulle låta dem komma in i Löfteslandet, det land som "flyter av mjölk och honung".7 Därför omskar Josua deras barn, som nu vuxit upp till män för att inta sina fäders platser.8-9 Och Herren sa till Josua: "I dag har jag gjort slut på er skam." Platsen där detta skedde fick namnet Gilgal (vilket betyder att avvältra) och kallas så än i dag. Efter denna ceremoni vilade folket i lägret tills deras sår var läkta.10 Medan de var i lägret vid Gilgal på Jerikoslätten, firade de påsk. Det skedde på kvällen den fjortonde dagen i månaden.11-12 Nästa dag började de äta av landets skörd. De bakade ojäst bröd och rostade sädeskorn att äta. Dagen därpå föll inget manna, och det föll sedan aldrig mer! Från den stunden levde de av skörden i Kanaans land.13 När Josua betraktade Jeriko på nära håll, visade sig en man med draget svärd. Josua gick fram till honom och frågade: "Är du vän eller fiende?"14 "Jag är högste befälhavare över Herrens armé", svarade han. Josua böjde sig då till marken framför mannen och tillbad honom och sa: "Ge mig dina order.""15 Ta av dig skorna", befallde ängeln honom, "för platsen du står på är helig mark." Josua gjorde som han blivit tillsagd.

Josua 5

English Standard Version

1 As soon as all the kings of the Amorites who were beyond the Jordan to the west, and all the kings of the Canaanites who were by the sea, heard that the Lord had dried up the waters of the Jordan for the people of Israel until they had crossed over, their hearts melted and there was no longer any spirit in them because of the people of Israel. (2 Mos 15:14; 4 Mos 13:29; Jos 2:11; 1 Kung 10:5)2 At that time the Lord said to Joshua, “Make flint knives and circumcise the sons of Israel a second time.” (2 Mos 4:25)3 So Joshua made flint knives and circumcised the sons of Israel at Gibeath-haaraloth.[1]4 And this is the reason why Joshua circumcised them: all the males of the people who came out of Egypt, all the men of war, had died in the wilderness on the way after they had come out of Egypt. (4 Mos 14:29; 4 Mos 26:64; 5 Mos 2:16; Ps 106:26; 1 Kor 10:5; Heb 3:17)5 Though all the people who came out had been circumcised, yet all the people who were born on the way in the wilderness after they had come out of Egypt had not been circumcised.6 For the people of Israel walked forty years in the wilderness, until all the nation, the men of war who came out of Egypt, perished, because they did not obey the voice of the Lord; the Lord swore to them that he would not let them see the land that the Lord had sworn to their fathers to give to us, a land flowing with milk and honey. (2 Mos 3:8; 4 Mos 14:23; 4 Mos 14:33; 5 Mos 1:3; 5 Mos 2:7; 5 Mos 2:14; 5 Mos 8:4; Ps 95:10; Ps 95:11; Heb 3:11)7 So it was their children, whom he raised up in their place, that Joshua circumcised. For they were uncircumcised, because they had not been circumcised on the way. (4 Mos 14:31; 5 Mos 1:39)8 When the circumcising of the whole nation was finished, they remained in their places in the camp until they were healed.9 And the Lord said to Joshua, “Today I have rolled away the reproach of Egypt from you.” And so the name of that place is called Gilgal[2] to this day. (1 Mos 34:14; Jos 4:19)10 While the people of Israel were encamped at Gilgal, they kept the Passover on the fourteenth day of the month in the evening on the plains of Jericho. (2 Mos 12:6; 4 Mos 9:5)11 And the day after the Passover, on that very day, they ate of the produce of the land, unleavened cakes and parched grain.12 And the manna ceased the day after they ate of the produce of the land. And there was no longer manna for the people of Israel, but they ate of the fruit of the land of Canaan that year. (2 Mos 16:35)13 When Joshua was by Jericho, he lifted up his eyes and looked, and behold, a man was standing before him with his drawn sword in his hand. And Joshua went to him and said to him, “Are you for us, or for our adversaries?” (1 Mos 18:2; 1 Mos 32:24; 2 Mos 23:20; 2 Mos 23:23; 4 Mos 22:23; 4 Mos 22:31; Apg 1:10)14 And he said, “No; but I am the commander of the army of the Lord. Now I have come.” And Joshua fell on his face to the earth and worshiped[3] and said to him, “What does my lord say to his servant?” (1 Mos 17:3)15 And the commander of the Lord’s army said to Joshua, “Take off your sandals from your feet, for the place where you are standing is holy.” And Joshua did so. (2 Mos 3:5; Apg 7:33)