1Herren säger: "De som aldrig förr frågat efter mig har nu börjat söka mig. Nationer som aldrig tidigare sökt mig finner mig.2Men mitt eget folk har gjort uppror, fastän jag har väntat hela dagen med öppna armar för att välkomna det. De går sina egna vägar och handlar efter eget huvud.3Hela tiden har de förolämpat mig genom att tillbe avgudar i sina trädgårdar och tända rökelse på taken till sina hus.4På nätterna har de gått ut till gravar och grottor för att tillbe onda andar, och de äter mat som är förbjuden i Guds lag.5Ändå säger de till varandra: 'Kom inte närmare mig. Jag är heligare än du!' De är en stank i mina näsborrar. Dag ut och dag in retar de mig till det yttersta.6Allt detta finns nedtecknat inför mina ögon. Jag kommer inte att förbli tyst. Jag ska hämnas. Ja, jag ska hämnas på dem,7inte bara för deras egna synder utan också för deras förfäders, säger Herren. De har nämligen tänt rökelse på bergen och förolämpat mig på höjderna. De ska få igen för allt."8Men jag ska inte förgöra alla, säger Herren. Även i en dålig klase kan det finnas saftiga druvor. Det finns sådana som är mina verkliga tjänare i Israel. Därför ska jag inte heller förgöra hela folket.9Jag ska bevara några, så att de kan ta Israels land i besittning.10De som jag väljer ut ska ärva det och tjäna mig där. Sarons slätter ska på nytt fyllas av boskap, och Akors dal ska än en gång bli en lägerplats för herdar. Så ska det bli för dem som söker mig.11Men därför att resten av er har övergett Herren och hans tempel och dyrkar Gad och Meni,12har jag bestämt att ni ska drabbas av krigets svärd. När jag ropade svarade ni inte, och ni lyssnade inte när jag talade. Medvetet syndade ni inför mina ögon och föredrog att göra det jag avskyr.13Därför säger Herren Gud att ni ska hungra medan hans tjänare äter. Ni ska vara törstiga när de dricker. Ni ska vara sorgsna och modfällda, när de gläds.14Ni ska klaga högt av sorg, bekymmer och förtvivlan, när de sjunger av glädje.15Era namn ska nämnas som en förbannelse bland mitt folk. Herren Gud ska förstöra er och kalla sina verkliga tjänare vid ett annat namn.16Och ändå ska den tid komma, då alla som uttalar en välsignelse eller avlägger en ed ska svära vid sanningens Gud. Min vrede ska nämligen ta slut, och jag ska glömma bort det onda ni gjort.17Jag ska skapa nya himlar och en ny jord, så underbara att ingen längre ska minnas det som en gång var.18Var glada! Gläd er alltid åt det jag skapat! Se här! Jag ska göra Jerusalem till en lycklig stad. Dess invånare ska vara ett glädjens folk.19Jag ska glädja mig över Jerusalem och över mitt folk, och sedan ska man inte längre höra någon klagan eller några sorgerop därifrån.20Spädbarn ska inte längre behöva dö. Människor ska inte betraktas som gamla ens när de är hundra år! Det är bara syndare som ska dö unga!21-22Den som bygger ett hus ska också få bo i det. Mitt folk ska plantera vingårdar, och den som planterar ska själv få äta deras frukt. Fienden ska inte kunna stjäla den. De som tillhör mitt folk ska leva lika länge som träd, och de ska få njuta av allt det som de fått kämpa så länge för.23Deras skördar ska inte ätas upp av fiender. Inga barn ska bli dödade i krig eller drabbas av olycka. De är nämligen barn till dem som Herren välsignat.24Jag ska svara dem, till och med innan de ropar till mig. Medan de ännu talar med mig om vad de behöver, ska jag gripa in och besvara deras böner!25Varg och lamm ska äta tillsammans. Lejon ska äta hö som oxar. Giftiga ormar ska inte längre döda för att få sin föda! När den tiden kommer ska ingen skadas eller dödas på mitt heliga berg, säger Herren.
Jesaja 65
English Standard Version
Judgment and Salvation
1I was ready to be sought by those who did not ask for me; I was ready to be found by those who did not seek me. I said, “Here I am, here I am,” to a nation that was not called by[1] my name. (Jes 2:2; Jes 18:7; Jes 19:19; Jes 19:25; Sak 14:16; Rom 10:20; Ef 2:12)2I spread out my hands all the day to a rebellious people, who walk in a way that is not good, following their own devices; (Rom 10:21)3a people who provoke me to my face continually, sacrificing in gardens and making offerings on bricks; (Jes 1:29; Jes 57:3; Jes 66:17)4who sit in tombs, and spend the night in secret places; who eat pig’s flesh, and broth of tainted meat is in their vessels; (Jes 66:17)5who say, “Keep to yourself, do not come near me, for I am too holy for you.” These are a smoke in my nostrils, a fire that burns all the day. (Jes 1:31; Jes 9:18)6Behold, it is written before me: “I will not keep silent, but I will repay; I will indeed repay into their lap (Ps 50:3; Ps 79:12; Jer 2:22; Jer 16:18; Jer 17:1)7both your iniquities and your fathers’ iniquities together, says the Lord; because they made offerings on the mountains and insulted me on the hills, I will measure into their lap payment for their former deeds.”[2] (2 Mos 20:5; Hes 20:27; Matt 23:35)8Thus says the Lord: “As the new wine is found in the cluster, and they say, ‘Do not destroy it, for there is a blessing in it,’ so I will do for my servants’ sake, and not destroy them all. (Jes 2:21; Jes 17:6)9I will bring forth offspring from Jacob, and from Judah possessors of my mountains; my chosen shall possess it, and my servants shall dwell there. (Jes 27:6; Jes 37:31)10Sharon shall become a pasture for flocks, and the Valley of Achor a place for herds to lie down, for my people who have sought me. (Jos 7:26; Jes 33:9; Jes 35:2; Jes 51:1; Hos 2:15)11But you who forsake the Lord, who forget my holy mountain, who set a table for Fortune and fill cups of mixed wine for Destiny, (Jos 24:20; Jes 65:25; Hes 23:41; Joel 3:17; 1 Kor 10:21)12I will destine you to the sword, and all of you shall bow down to the slaughter, because, when I called, you did not answer; when I spoke, you did not listen, but you did what was evil in my eyes and chose what I did not delight in.” (Ords 1:24; Jes 66:4; Jer 7:13)13Therefore thus says the Lord God: “Behold, my servants shall eat, but you shall be hungry; behold, my servants shall drink, but you shall be thirsty; behold, my servants shall rejoice, but you shall be put to shame; (Ps 22:26; Jes 55:1)14behold, my servants shall sing for gladness of heart, but you shall cry out for pain of heart and shall wail for breaking of spirit. (Ps 5:11)15You shall leave your name to my chosen for a curse, and the Lord God will put you to death, but his servants he will call by another name, (5 Mos 28:37; Jes 62:2; Jes 65:9; Jer 29:22; Sak 8:13)16so that he who blesses himself in the land shall bless himself by the God of truth, and he who takes an oath in the land shall swear by the God of truth; because the former troubles are forgotten and are hidden from my eyes. (5 Mos 32:4; Jes 43:18; Jer 4:2)
New Heavens and a New Earth
17“For behold, I create new heavens and a new earth, and the former things shall not be remembered or come into mind. (Jes 66:22; 2 Pet 3:13; Upp 21:1)18But be glad and rejoice forever in that which I create; for behold, I create Jerusalem to be a joy, and her people to be a gladness. (Jer 31:7)19I will rejoice in Jerusalem and be glad in my people; no more shall be heard in it the sound of weeping and the cry of distress. (Jes 35:10; Jes 62:5; Jes 66:10; Upp 21:4)20No more shall there be in it an infant who lives but a few days, or an old man who does not fill out his days, for the young man shall die a hundred years old, and the sinner a hundred years old shall be accursed. (Ords 3:2; Pred 8:12)21They shall build houses and inhabit them; they shall plant vineyards and eat their fruit. (5 Mos 28:30; Hes 28:26)22They shall not build and another inhabit; they shall not plant and another eat; for like the days of a tree shall the days of my people be, and my chosen shall long enjoy[3] the work of their hands. (Ps 92:12; Jes 65:21)23They shall not labor in vain or bear children for calamity,[4] for they shall be the offspring of the blessed of the Lord, and their descendants with them. (5 Mos 28:41; Ps 115:12; Jes 49:4; Jes 61:9)24Before they call I will answer; while they are yet speaking I will hear. (Ps 32:5; Dan 9:21)25The wolf and the lamb shall graze together; the lion shall eat straw like the ox, and dust shall be the serpent’s food. They shall not hurt or destroy in all my holy mountain,” says the Lord. (1 Mos 3:14; Jes 11:6; Jes 11:9; Mik 7:17)