1Men vem vill tro vårt budskap! Vem vill lyssna? För vem ska Gud uppenbara sin frälsande kraft?2För Gud var han som ett färskt, grönt skott, som sköt upp från en rot i en torr och steril mark. Men i våra ögon var han inte på något sätt tilldragande. Det fanns ingenting hos honom som behagade oss.3Vi föraktade honom och övergav honom, han var en sorglig syn, drabbad av lidande! Vi vände honom ryggen och såg åt ett annat håll när han gick förbi. Vi avskydde honom och förstod inte vem han var.4Ändå var det vårt lidande han bar och våra sorger som tyngde honom. Vi trodde att hans lidande var ett straff från Gud för hans egna synder,5men det var för vår skull han blev sårad och slagen. Han blev misshandlad för att vi skulle få frid. Han blev straffad, men vi blev friade! I hans sår finns det helande för oss!6Det var vi som gick vilse som får. Det var vi som lämnade Guds stigar för att gå våra egna vägar. Ändå lade Gud alla våra skulder och synder på honom!7Han var pressad och plågad, men ändå sa han inget till sitt försvar. Han var som ett lamm, som förs bort för att slaktas. Och som ett får står tyst när man klipper det, så stod han tyst framför dem som dömde honom.8Från anklagelser och rättegång förde de bort honom för att dödas. Men vilka bland folket insåg den dagen att det var deras synder han dog för? Vem förstod att han led i deras ställe?9Han begravdes som en brottsling i en rik mans grav, men han hade inte gjort något brottsligt, och han hade aldrig sagt ett ont ord.10Men det var ändå Herrens plan att krossa honom och lägga detta lidande på honom. När han väl har offrats för synden, ska han få många arvingar. Han ska få liv igen, och Guds plan ska ha framgång genom honom.11När han ser resultatet av sitt lidande ska han känna sig tillfreds. På grund av vad han, min rättfärdige tjänare, har gjort ska många bli rättfärdiga inför Gud. Han ska bära alla deras synder.12Därför ska jag ge honom all den ära som tillkommer den som är stor och mäktig, för han har gett sitt liv i döden. Han betraktades som en syndare när han bar mångas synder och ingrep för deras skull och bar fram deras sak inför Gud.
Jesaja 53
English Standard Version
1Who has believed what he has heard from us?[1] And to whom has the arm of the Lord been revealed? (Jes 51:9; Joh 12:38; Rom 10:16)2For he grew up before him like a young plant, and like a root out of dry ground; he had no form or majesty that we should look at him, and no beauty that we should desire him. (Jes 11:1; Jes 52:14)3He was despised and rejected[2] by men, a man of sorrows[3] and acquainted with[4] grief;[5] and as one from whom men hide their faces[6] he was despised, and we esteemed him not. (Ps 22:6; Jes 49:7; Mark 9:12; Joh 1:10)4Surely he has borne our griefs and carried our sorrows; yet we esteemed him stricken, smitten by God, and afflicted. (Ps 69:26; Matt 8:17)5But he was pierced for our transgressions; he was crushed for our iniquities; upon him was the chastisement that brought us peace, and with his wounds we are healed. (Rom 4:25; 1 Pet 2:24)6All we like sheep have gone astray; we have turned—every one—to his own way; and the Lord has laid on him the iniquity of us all. (Jes 53:10; Jer 50:6; Jer 50:17; 2 Kor 5:21; Kol 2:14; 1 Pet 2:25)7He was oppressed, and he was afflicted, yet he opened not his mouth; like a lamb that is led to the slaughter, and like a sheep that before its shearers is silent, so he opened not his mouth. (Jer 11:19; Matt 26:63; Mark 14:61; Joh 19:9; Apg 8:32; 1 Pet 2:23)8By oppression and judgment he was taken away; and as for his generation, who considered that he was cut off out of the land of the living, stricken for the transgression of my people? (Jes 57:1)9And they made his grave with the wicked and with a rich man in his death, although he had done no violence, and there was no deceit in his mouth. (Matt 27:57; Matt 27:60; Heb 4:15; 1 Pet 2:22; 1 Joh 3:5)10Yet it was the will of the Lord to crush him; he has put him to grief;[7] when his soul makes[8] an offering for guilt, he shall see his offspring; he shall prolong his days; the will of the Lord shall prosper in his hand. (Jes 44:28; Jes 53:4; Jes 53:6)11Out of the anguish of his soul he shall see[9] and be satisfied; by his knowledge shall the righteous one, my servant, make many to be accounted righteous, and he shall bear their iniquities. (Jes 53:5; Apg 13:39; Rom 5:18; 1 Joh 2:1)12Therefore I will divide him a portion with the many,[10] and he shall divide the spoil with the strong,[11] because he poured out his soul to death and was numbered with the transgressors; yet he bore the sin of many, and makes intercession for the transgressors. (Jes 52:13; Jes 53:6; Jes 53:8; Jes 53:10; Fil 2:9; Kol 2:15)