Registrera dig gratis

Jesaja 49

Nya Levande Bibeln



1 Lyssna till mig, alla ni avlägsna länder! Herren kallade mig innan jag var född. Redan när jag var i moderlivet kallade han mig vid mitt namn. 2 Gud ska göra mina domsord skarpa som svärd. Han har gömt mig i skuggan av sin hand. Jag är som en vass pil i hans koger. 3 "Du är min tjänare", sa han till mig, "en Guds furste med makt, och du ska förhärliga mig." 4 "Men mitt arbete för dem tycks vara alldeles förgäves", svarade jag. "Jag har slösat mina krafter på dem utan något gensvar. Men jag överlämnar allt åt Gud, och min lön finns hos honom." 5 Och nu, säger Herren, han som gjorde mig till sin tjänare redan innan jag var född, som gav mig uppdraget att ge honom hans folk Israel tillbaka och som har gett mig förtroende och kraft att utföra detta uppdrag: 6 "Du ska göra mer än bara upprätta Israel åt mig. Jag ska göra dig till ett ljus för alla världens nationer så att du kan förmedla min frälsning också till dem." 7 Herren, befriaren och den Helige i Israel, säger till den som är övergiven och föraktad av människor och till den som jordens regenter trampar under sina fötter: "Kungar ska resa sig när du går förbi, och furstar ska buga sig inför dig därför att Herren har utvalt dig. Han, den trofaste Herren, den Helige i Israel, utväljer dig." 



8-9 Herren säger: "Du har gjort din begäran i rätt ögonblick. Jag ska bevara dig från ond, bråd död och genom dig ingå ett förbund med alla folk. Jag ska ge dig ett tecken och ett löfte, som visar att jag ska återupprätta Israels land och återlämna det åt dess eget folk igen. Genom dig säger jag till mörkrets fångar: 'Kom ut! Jag ger er frihet!' De ska vara mina får och beta på grönskande ängar och gräsklädda höjder. 10 De ska aldrig vara hungriga eller törstiga. Den heta solen och den brännande ökenvinden ska aldrig mer nå dem. Herren ska i sin stora nåd leda dem utmed svalkande vattendrag. 11 Jag ska göra bergen till jämn mark framför dem, och vägarna ska gå fram högt ovanför dalarna. 12 Mitt folk ska vända tillbaka långt bortifrån, från norr och väster och söder." 13 Sjung av glädje, ni himlar, och ropa högt, du jord! Stäm upp en sång, ni berg, för Herren har tröstat sitt folk och ska ha medlidande med det. 14 Ändå säger de: "Herren övergav oss, han har glömt bort oss." 15 "Men det är inte så! Kan en mor glömma bort sitt lilla barn och låta bli att älska sin egen son? Även om något sådant skulle kunna ske, ska jag i alla fall inte glömma er. 16 Jag har skrivit ditt namn i min hand, och framför mina ögon har jag alltid en bild av Jerusalems murar. 17 Snart kommer de som ska bygga upp staden, och de ska jaga bort dem som ödelagt den. 18 Se er omkring bara! Alla ska komma tillbaka hem. De ska vara som juveler i en bruds utsmyckning. 19 Till och med de mest avfolkade delarna av ert övergivna land ska bli befolkade, och de fiender som hade er som slavar ska vara långt borta. 20 Generationer som fötts i landsflykt ska komma tillbaka och säga: 'Vi behöver mer utrymme! Det är fullt överallt!' 21 Då ska du tänka: 'Vem är det som gett mig allt det här? De flesta av mina barn dödades, och de övriga fördes bort i fångenskap och lämnade mig här ensam. Vem är det som fött och fostrat dem åt mig?' " 22 Herren Gud säger: "Jag ska ge ett tecken åt hedningarna, och de ska bära dina söner i sina armar och föra dem tillbaka till dig. Dina döttrar ska de bära på sina axlar. 23 Kungar och drottningar ska tjäna dig. De ska ge dig vad du behöver. De ska buga sig till jorden för dig och slicka dammet från dina fötter. Då ska du förstå att jag är Herren. De som tror på mig ska aldrig komma på skam." 24 Vem kan rycka bytet ur en mäktig mans hand? Vem kan ge en tyrann order om att släppa sina fångar? 25 Men Herren säger: "Till och med fångarna hos de mäktigaste härskarna ska bli fria, för jag ska kämpa mot dem som strider mot dig, och jag ska rädda dina barn. 26 Jag ska mätta dina fiender med deras eget kött, och de ska bli druckna av sitt eget blod. Hela världen ska förstå att jag, Herren, är din frälsare och befriare, den Mäktige i Israel." 

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®
Used by permission. All rights reserved worldwide.

Jesaja 49

English Standard Version



1 Listen to me, O coastlands, and give attention, you peoples from afar. The Lord called me from the womb, from the body of my mother he named my name. (Jes 11:11; Jes 33:13; Jes 44:2) 2 He made my mouth like a sharp sword; in the shadow of his hand he hid me; he made me a polished arrow; in his quiver he hid me away. (Jes 11:4; Jes 51:16; Hos 6:5; Heb 4:12; Upp 1:16) 3 And he said to me, “You are my servant, Israel, in whom I will be glorified.”[1] (Jes 44:23) 4 But I said, “I have labored in vain; I have spent my strength for nothing and vanity; yet surely my right is with the Lord, and my recompense with my God.” (Jes 50:6; Jes 53:10; Jes 65:23) 5 And now the Lord says, he who formed me from the womb to be his servant, to bring Jacob back to him; and that Israel might be gathered to him— for I am honored in the eyes of the Lord, and my God has become my strength— (Jes 49:1; Jes 50:4; Jes 52:13) 6 he says: “It is too light a thing that you should be my servant to raise up the tribes of Jacob and to bring back the preserved of Israel; I will make you as a light for the nations, that my salvation may reach to the end of the earth.” (Ps 98:3; Jes 42:6; Apg 13:47) 7 Thus says the Lord, the Redeemer of Israel and his Holy One, to one deeply despised, abhorred by the nation, the servant of rulers: “Kings shall see and arise; princes, and they shall prostrate themselves; because of the Lord, who is faithful, the Holy One of Israel, who has chosen you.” (Jes 48:17; Jes 49:1; Jes 49:23; Jes 50:6; Jes 53:3) 



8 Thus says the Lord: “In a time of favor I have answered you; in a day of salvation I have helped you; I will keep you and give you as a covenant to the people, to establish the land, to apportion the desolate heritages, (Ps 69:13; Jes 42:6; Jes 61:4; 2 Kor 6:2) 9 saying to the prisoners, ‘Come out,’ to those who are in darkness, ‘Appear.’ They shall feed along the ways; on all bare heights shall be their pasture; (Jes 41:18; Jes 42:7) 10 they shall not hunger or thirst, neither scorching wind nor sun shall strike them, for he who has pity on them will lead them, and by springs of water will guide them. (Jes 40:11; Upp 7:16; Upp 7:17) 11 And I will make all my mountains a road, and my highways shall be raised up. (Jes 40:4) 12 Behold, these shall come from afar, and behold, these from the north and from the west,[2] and these from the land of Syene.”[3] (Ps 107:3; Jes 43:5) 13 Sing for joy, O heavens, and exult, O earth; break forth, O mountains, into singing! For the Lord has comforted his people and will have compassion on his afflicted. (Jes 40:1; Jes 44:23) 14 But Zion said, “The Lord has forsaken me; my Lord has forgotten me.” (Jes 40:27; Jes 54:6; Jes 62:4) 15 “Can a woman forget her nursing child, that she should have no compassion on the son of her womb? Even these may forget, yet I will not forget you. (Ps 27:10; Jes 43:1) 16 Behold, I have engraved you on the palms of my hands; your walls are continually before me. (Höga v 8:6; Upp 13:16) 17 Your builders make haste;[4] your destroyers and those who laid you waste go out from you. (Sak 1:18) 18 Lift up your eyes around and see; they all gather, they come to you. As I live, declares the Lord, you shall put them all on as an ornament; you shall bind them on as a bride does. (4 Mos 14:21; Jes 60:4; Jer 43:12; Hes 5:11) 19 “Surely your waste and your desolate places and your devastated land— surely now you will be too narrow for your inhabitants, and those who swallowed you up will be far away. (Sak 10:10) 20 The children of your bereavement will yet say in your ears: ‘The place is too narrow for me; make room for me to dwell in.’ (Jes 49:19; Jes 54:1) 21 Then you will say in your heart: ‘Who has borne me these? I was bereaved and barren, exiled and put away, but who has brought up these? Behold, I was left alone; from where have these come?’” (Jes 49:20) 22 Thus says the Lord God: “Behold, I will lift up my hand to the nations, and raise my signal to the peoples; and they shall bring your sons in their arms,[5] and your daughters shall be carried on their shoulders. (Jes 11:12; Jes 14:2) 23 Kings shall be your foster fathers, and their queens your nursing mothers. With their faces to the ground they shall bow down to you, and lick the dust of your feet. Then you will know that I am the Lord; those who wait for me shall not be put to shame.” (Ps 25:3; Ps 72:9; Jes 40:31; Jes 60:3; Jes 60:14; Jes 60:16; Joel 2:27; Mik 7:17) 24 Can the prey be taken from the mighty, or the captives of a tyrant[6] be rescued? 25 For thus says the Lord: “Even the captives of the mighty shall be taken, and the prey of the tyrant be rescued, for I will contend with those who contend with you, and I will save your children. (Matt 12:29; Luk 11:21) 26 I will make your oppressors eat their own flesh, and they shall be drunk with their own blood as with wine. Then all flesh shall know that I am the Lord your Savior, and your Redeemer, the Mighty One of Jacob.” (2 Mos 20:2; Jes 9:20; Jes 43:3; Sak 11:9; Upp 14:20; Upp 16:6) 

The ESV® Bible (The Holy Bible, English Standard Version®) copyright ©2001 by Crossway Bibles, a publishing ministry of Good News Publishers. ESV® Text Edition: 2016. The ESV® text has been reproduced in cooperation with and by permission of Good News Publishers. Unauthorized reproduction of this publication is prohibited. All rights reserved.

The ESV® Bible (The Holy Bible, English Standard Version®) is adapted from the Revised Standard Version of the Bible, copyright Division of Christian Education of the National Council of the Churches of Christ in the U.S.A. All rights reserved.