1Sedan sa Herren till Jeremia:2Gå bort till tempelporten och säg till folket: Juda, lyssna till detta budskap från Herren! Lyssna till det, alla ni som firar gudstjänst.3Härskarornas Gud, Israels Gud, har något att säga er: Om ni vänder om från era onda vägar ska jag låta er få stanna kvar här i ert eget land.4Låt er inte luras av dem som påstår att därför att Herrens tempel finns här, kommer Gud aldrig att låta Jerusalem bli lagt i ruiner.5Men för att få stanna kvar måste ni upphöra med era onda tankar och handlingar, vara ärliga mot varandra6och upphöra med att utnyttja faderlösa, änkor och främlingar. Döda inte oskyldiga människor och upphör med all avgudadyrkan. Ni skadar bara er själva.7Då, men bara då, ska jag låta er få stanna kvar i detta land, som jag gav era förfäder för alltid.8Ni menar att ni aldrig kommer att behöva lida, därför att templet finns här.9Tror ni att ni kan få stjäla, döda, vara otrogna, ljuga, tillbe Baal och alla andra nya gudar ni har,10och sedan komma hit och stå inför mig i mitt tempel och sjunga: "Vi har vår trygghet i Herren"?11Är mitt tempel inte alls heligt för er? Jag ser ju allt ont som förekommer där.12Gå till Silo, den stad som jag först ärade med tabernaklets närvaro, och se vad jag har gjort med den på grund av mitt folk Israels ondska.13-14Nu kommer jag att göra samma sak här på grund av allt ont ni har gjort, säger Herren. Gång på gång har jag talat med er om det, men ni har vägrat både att lyssna och att svara. Ja, precis som i Silo ska jag bryta ner detta hus som bär mitt namn, det hus som ni sätter er tillflykt till och som jag har gett till er och era förfäder.15Jag ska skicka er i landsflykt, precis som jag gjorde med era bröder i Israel.16Be inte mer för det här folket, Jeremia! Det är ingen idé att gråta, be eller tigga om nåd för dem, för jag kommer inte att lyssna.17Ser du inte vad de håller på med i Juda städer och på gatorna i Jerusalem?18Se hur barnen samlar ved, männen gör upp eld och kvinnorna knådar deg och gräddar kakor till offer åt "himlens drottning" och häller ut drickoffer åt sina andra avgudar, allt för att provocera och skada mig!19De retar mig, men mest av allt skadar de sig själva.20Därför, säger Herren Gud, ska jag ösa ut min vrede, ja, mitt ursinne, över den här platsen. Människor, boskap, träd och planteringar ska brännas upp och förgås i min vredes outsläckliga eld.21Härskarornas Gud, Israels Gud, säger: Ät ni era brännoffer och slaktoffer!22Det var inte bara brännoffer och slaktoffer jag begärde av era förfäder när jag ledde dem ut ur Egypten.23Jag begärde av dem att de skulle lyda mig, så att jag kunde vara deras Gud och de mitt folk. Vandra alltid på den väg jag visar er, så ska det gå er väl!24Men de ville inte lyssna. De fortsatte att göra som de själva ville i sin envishet. De gick bakåt i stället för framåt.25Alltsedan den dag era förfäder lämnade Egypten har jag gång på gång sänt mina profeter till er.26Men ni har aldrig velat lyssna på dem eller ens försökt att förstå. Ni är hårda, envisa och upproriska, till och med värre än era förfäder.27Tala om för dem allt jag tänker göra med dem, men räkna inte med att de ska lyssna! Varna dem, men vänta inte att de ska höra på.28Säg till dem: Ni vägrar att lyda Herren, er Gud och ta emot tillrättavisning. Sanning finns inte längre bland er.29Jerusalem, raka ditt huvud i skam och gråt i din ensamhet uppe bland bergen, för Herren har förkastat och förskjutit denna generation. De har orsakat hans vrede.30Juda folk har syndat inför mina ögon, säger Herren. De har satt upp sina avgudar i mitt tempel och vanhelgat det.31De har byggt det altare som kallas Tofet i Hinnoms sons dal. Där bränner de sina söner och döttrar till döds som offer till sina gudar - något så ohyggligt att jag aldrig ens har tänkt tanken, än mindre gett befallning om det.32En tid ska komma när den dalens namn ska ändras från 'Tofet' eller 'Hinnoms sons dal' till 'Slaktdalen', säger Herren. Det kommer nämligen att bli så många stupade att begrava där att hela dalen ska bli täckt av döda kroppar.33De kommer att bli mat åt himlens fåglar och vilda djur, och ingen ska finnas kvar som kan jaga bort dem.34Jag ska göra slut på sången och skrattet på gatorna i Jerusalem och Juda städer. Inga glada bröllopsfester kommer att firas, och landet ska ligga öde.
Jeremia 7
English Standard Version
Evil in the Land
1The word that came to Jeremiah from the Lord:2“Stand in the gate of the Lord’s house, and proclaim there this word, and say, Hear the word of the Lord, all you men of Judah who enter these gates to worship the Lord. (Jer 26:2)3Thus says the Lord of hosts, the God of Israel: Amend your ways and your deeds, and I will let you dwell in this place. (Jer 18:11; Jer 26:13)4Do not trust in these deceptive words: ‘This is the temple of the Lord, the temple of the Lord, the temple of the Lord.’ (Jer 7:8)5“For if you truly amend your ways and your deeds, if you truly execute justice one with another, (5 Mos 24:14; Jer 22:3)6if you do not oppress the sojourner, the fatherless, or the widow, or shed innocent blood in this place, and if you do not go after other gods to your own harm, (5 Mos 6:14; Jer 7:5; Jer 13:10; Jer 25:6)7then I will let you dwell in this place, in the land that I gave of old to your fathers forever. (5 Mos 4:40; Jer 3:18)8“Behold, you trust in deceptive words to no avail.9Will you steal, murder, commit adultery, swear falsely, make offerings to Baal, and go after other gods that you have not known, (Jer 1:16; Jer 5:2; Jer 7:6; Hos 4:1)10and then come and stand before me in this house, which is called by my name, and say, ‘We are delivered!’—only to go on doing all these abominations? (Jer 32:34; Jer 34:15)11Has this house, which is called by my name, become a den of robbers in your eyes? Behold, I myself have seen it, declares the Lord. (Jes 56:7; Jer 7:10; Hes 7:22; Matt 21:13; Mark 11:17; Luk 19:46)12Go now to my place that was in Shiloh, where I made my name dwell at first, and see what I did to it because of the evil of my people Israel. (5 Mos 12:11; Dom 18:31; 1 Sam 1:3; 1 Sam 4:3; Ps 78:60; Jer 26:6)13And now, because you have done all these things, declares the Lord, and when I spoke to you persistently you did not listen, and when I called you, you did not answer, (2 Krön 36:15; Ords 1:24; Jes 50:2; Jes 65:12; Jer 7:25; Jer 7:27)14therefore I will do to the house that is called by my name, and in which you trust, and to the place that I gave to you and to your fathers, as I did to Shiloh. (5 Mos 12:5; 1 Kung 9:7; Jer 7:10; Jer 7:12)15And I will cast you out of my sight, as I cast out all your kinsmen, all the offspring of Ephraim. (2 Kung 17:6; 2 Kung 17:23; Ps 78:67; Jer 7:14; Hos 4:17; Hos 5:3; Hos 5:9; Hos 6:4; Hos 12:1)16“As for you, do not pray for this people, or lift up a cry or prayer for them, and do not intercede with me, for I will not hear you. (2 Mos 32:10; 5 Mos 9:14; Jer 11:14; Jer 14:11; 1 Joh 5:16)17Do you not see what they are doing in the cities of Judah and in the streets of Jerusalem?18The children gather wood, the fathers kindle fire, and the women knead dough, to make cakes for the queen of heaven. And they pour out drink offerings to other gods, to provoke me to anger. (5 Mos 32:16; 5 Mos 32:21; 1 Kung 14:9; 1 Kung 16:2; 2 Kung 23:13; 2 Krön 34:25; Jer 11:17; Jer 19:13; Jer 44:17; Jer 44:19; Hos 7:4)19Is it I whom they provoke? declares the Lord. Is it not themselves, to their own shame? (Job 35:6; Jer 51:51)20Therefore thus says the Lord God: Behold, my anger and my wrath will be poured out on this place, upon man and beast, upon the trees of the field and the fruit of the ground; it will burn and not be quenched.” (2 Krön 34:25; Jer 17:27; Jer 42:18; Jer 44:6; Klag 4:11)21Thus says the Lord of hosts, the God of Israel: “Add your burnt offerings to your sacrifices, and eat the flesh. (Jer 6:20)22For in the day that I brought them out of the land of Egypt, I did not speak to your fathers or command them concerning burnt offerings and sacrifices. (Hos 6:6)23But this command I gave them: ‘Obey my voice, and I will be your God, and you shall be my people. And walk in all the way that I command you, that it may be well with you.’ (2 Mos 15:26; 3 Mos 26:12; 5 Mos 4:40; 5 Mos 5:33; 5 Mos 6:3; Jer 11:4; Jer 11:7; Jer 42:6)24But they did not obey or incline their ear, but walked in their own counsels and the stubbornness of their evil hearts, and went backward and not forward. (Ps 81:11; Ps 81:12; Jer 2:19; Jer 2:27; Jer 3:17; Jer 8:5; Jer 15:6; Jer 32:33; Hos 4:16)25From the day that your fathers came out of the land of Egypt to this day, I have persistently sent all my servants the prophets to them, day after day. (2 Krön 36:15)26Yet they did not listen to me or incline their ear, but stiffened their neck. They did worse than their fathers. (2 Krön 30:8; Jer 7:24; Jer 16:12)27“So you shall speak all these words to them, but they will not listen to you. You shall call to them, but they will not answer you. (Jer 1:17; Jer 7:13)28And you shall say to them, ‘This is the nation that did not obey the voice of the Lord their God, and did not accept discipline; truth has perished; it is cut off from their lips. (Jer 9:3)29“Cut off your hair and cast it away; raise a lamentation on the bare heights, for the Lord has rejected and forsaken the generation of his wrath.’ (Job 1:20; Jer 3:2)
The Valley of Slaughter
30“For the sons of Judah have done evil in my sight, declares the Lord. They have set their detestable things in the house that is called by my name, to defile it. (2 Kung 21:4; 2 Kung 21:7; Jer 7:10; Jer 19:5; Jer 32:34; Hes 5:11; Hes 7:20)31And they have built the high places of Topheth, which is in the Valley of the Son of Hinnom, to burn their sons and their daughters in the fire, which I did not command, nor did it come into my mind. (5 Mos 17:3; Jos 18:16; 2 Kung 23:10; Ps 106:38; Jer 7:21; Jer 31:40)32Therefore, behold, the days are coming, declares the Lord, when it will no more be called Topheth, or the Valley of the Son of Hinnom, but the Valley of Slaughter; for they will bury in Topheth, because there is no room elsewhere. (Jer 7:31; Jer 19:6; Jer 19:11; Hes 6:5)33And the dead bodies of this people will be food for the birds of the air, and for the beasts of the earth, and none will frighten them away. (5 Mos 28:26; Ps 79:2; Jes 17:2; Jer 12:9; Jer 16:4; Jer 19:7; Jer 34:20)34And I will silence in the cities of Judah and in the streets of Jerusalem the voice of mirth and the voice of gladness, the voice of the bridegroom and the voice of the bride, for the land shall become a waste. (3 Mos 26:31; 3 Mos 26:33; Ps 78:63; Jes 24:7; Jer 16:9; Jer 25:10; Jer 27:17; Jer 44:2; Jer 44:6; Hes 26:13; Hos 2:11; Upp 18:22)