1Det var i den tionde månaden under kung Sidkias nionde regeringsår, som kung Nebukadnessar och hela hans armé drog mot Jerusalem på nytt och belägrade det.2På den nionde dagen i fjärde månaden två år senare stormade de murarna, och staden föll.3Alla officerare i den babyloniska armén kom in och satte sig triumferande i Mellersta porten. Nergal-Sareser var där och Samgar-Nebo, Sarsekim och den Nergal-Sareser, som var kungens främsta rådgivare, tillsammans med många andra.4När kung Sidkia och hans soldater insåg att staden var förlorad, flydde de nattetid genom porten mellan de två murarna på baksidan av palatsets trädgård och över fälten mot Jordandalen.5Men babylonierna förföljde dem och kom ifatt Sidkia på Jerikoslätten. De grep honom och förde honom till Nebukadnessar, kungen i Babylon, som var i Ribla i Hamats land, där han ställdes inför rätta och dömdes.6Kungen i Babylon lät Sidkia se på medan man dödade hans barn och alla de förnämsta medborgarna i riket.7Sedan stack han ut ögonen på Sidkia och band honom med kedjor innan han fördes bort som fånge till Babylon.8Under tiden brände armén allt i Jerusalem, palatsen, alla husen och rev ner murarna.9Nebusaradan, befälhavaren för den kungliga livvakten, och hans män ordnade sedan så att återstoden av befolkningen och de som hade gått över till babylonierna deporterades till Babylon.10Han lämnade kvar bara några av de allra fattigaste, som fick åkrar och vingårdar att odla.11-12Under tiden hade kung Nebukadnessar beordrat Nebusaradan att gripa Jeremia. "Se till att han inte blir skadad" sa han. "Ta väl vara på honom och ge honom vad han vill ha."13Nebusaradan och Nebusasban, chefen för hovmännen, Nergal-Sareser, kungens särskilde rådgivare, och alla de andra ämbetsmännen såg till att kungens befallning blev utförd.14De sände soldater för att hämta Jeremia ur fängelset och överlämna honom till Gedalja, son till Ahikam och sonson till Safan. Gedalja såg till att Jeremia kom hem igen, och han fick bo kvar bland det fåtal av folket, som hade lämnats kvar i landet.15Herren gav detta budskap till Jeremia medan han ännu var kvar i fängelset, innan babylonierna kom för att befria honom:16"Gå och säg dessa ord till etiopiern Ebed-Melek: Herren, härskarornas Gud, Israels Gud, säger: Jag måste göra allt som jag hotat detta land med. Jag ska förgöra det inför dina ögon,17men dig ska jag hjälpa. Du ska inte bli dödad av dem du är så rädd för.18Jag ska bevara ditt liv, och du kan vara trygg, därför att du litade på mig."
Jeremia 39
English Standard Version
The Fall of Jerusalem
1In the ninth year of Zedekiah king of Judah, in the tenth month, Nebuchadnezzar king of Babylon and all his army came against Jerusalem and besieged it. (2 Kung 25:1; Jer 52:4)2In the eleventh year of Zedekiah, in the fourth month, on the ninth day of the month, a breach was made in the city.3Then all the officials of the king of Babylon came and sat in the middle gate: Nergal-sar-ezer of Samgar, Nebu-sar-sekim the Rab-saris, Nergal-sar-ezer the Rab-mag, with all the rest of the officers of the king of Babylon. (2 Kung 18:17; Jer 1:15; Jer 38:17; Jer 38:22; Jer 39:13)4When Zedekiah king of Judah and all the soldiers saw them, they fled, going out of the city at night by way of the king’s garden through the gate between the two walls; and they went toward the Arabah. (5 Mos 1:1)5But the army of the Chaldeans pursued them and overtook Zedekiah in the plains of Jericho. And when they had taken him, they brought him up to Nebuchadnezzar king of Babylon, at Riblah, in the land of Hamath; and he passed sentence on him. (Jos 5:10; 2 Kung 23:33; Hes 17:15)6The king of Babylon slaughtered the sons of Zedekiah at Riblah before his eyes, and the king of Babylon slaughtered all the nobles of Judah. (Jer 39:5; Jer 52:10)7He put out the eyes of Zedekiah and bound him in chains to take him to Babylon. (Jer 32:4; Hes 12:13)8The Chaldeans burned the king’s house and the house of the people, and broke down the walls of Jerusalem. (Neh 1:3; Ps 80:12; Jes 5:5; Jer 21:10)9Then Nebuzaradan, the captain of the guard, carried into exile to Babylon the rest of the people who were left in the city, those who had deserted to him, and the people who remained. (1 Mos 37:36; 2 Kung 25:8; Jer 37:13; Jer 40:1; Jer 52:12)10Nebuzaradan, the captain of the guard, left in the land of Judah some of the poor people who owned nothing, and gave them vineyards and fields at the same time. (2 Kung 25:12; Jer 40:7)
The Lord Delivers Jeremiah
11Nebuchadnezzar king of Babylon gave command concerning Jeremiah through Nebuzaradan, the captain of the guard, saying,12“Take him, look after him well, and do him no harm, but deal with him as he tells you.” (Jer 40:4)13So Nebuzaradan the captain of the guard, Nebushazban the Rab-saris, Nergal-sar-ezer the Rab-mag, and all the chief officers of the king of Babylon (Jer 39:3)14sent and took Jeremiah from the court of the guard. They entrusted him to Gedaliah the son of Ahikam, son of Shaphan, that he should take him home. So he lived among the people. (2 Kung 22:3; 2 Kung 22:12; 2 Kung 25:22; Jer 32:2; Jer 37:12; Jer 38:28; Jer 40:5; Jer 40:11; Jer 41:1; Jer 41:6; Jer 43:6)15The word of the Lord came to Jeremiah while he was shut up in the court of the guard: (Jer 36:5; Jer 38:13)16“Go, and say to Ebed-melech the Ethiopian, ‘Thus says the Lord of hosts, the God of Israel: Behold, I will fulfill my words against this city for harm and not for good, and they shall be accomplished before you on that day. (Jer 14:11; Jer 21:10; Jer 38:7; Dan 9:12)17But I will deliver you on that day, declares the Lord, and you shall not be given into the hand of the men of whom you are afraid. (Jer 22:25)18For I will surely save you, and you shall not fall by the sword, but you shall have your life as a prize of war, because you have put your trust in me, declares the Lord.’” (Ps 25:2; Ps 37:40; Jer 21:9; Jer 45:5)