Jeremia 22

Nya Levande Bibeln

1 Då sa Herren till mig: Gå bort och tala direkt till kungen i Juda och säg:2 Lyssna till Herren, du kung av Juda på Davids tron. Låt dina tjänare och ditt folk också lyssna!3 Herren säger: Var rättvis och handla rättfärdigt! Hjälp dem som är förtryckta! Sluta upp med era ogudaktiga gärningar! Bevaka främlingars, föräldralösas och änkors rätt. Sluta med att mörda oskyldiga!4 Om ni upphör med alla dessa onda gärningar, ska jag hjälpa detta folk och än en gång ge det kungar på Davids tron.5 Men om ni vägrar att ta varning lovar jag vid mitt eget namn, säger Herren, att det här palatset ska bli en ruinhög.6 Detta är mitt budskap till palatset: Du är lika kär för mig som det fruktbara Gilead och de gröna skogarna i Libanon. Men jag ska ödelägga dig och tömma dig på människor.7 Jag ska skicka en armé rustad till tänderna över dig. De ska riva ner dina cederpaneler och elda upp dem.8 Folk från många olika länder ska gå förbi stadens ruiner och säga till varandra: "Varför lät Herren detta ske? Varför förstörde han en sådan mäktig stad?"9 Och svaret kommer att bli: "Därför att folket som bodde här glömde Herren, sin Gud. Genom att tillbe avgudar kränkte de det förbund han ingått med dem."10 Gråt inte över de döda! Gråt i stället över de fångar som man fört bort! De kommer aldrig att återvända för att se sitt fädernesland igen.11 För Herren säger om Sallum, som efterträdde sin far Josia och blev bortförd i fångenskap:12 Han kommer att dö i ett främmande land och aldrig mer få se sitt hemland.13 Och ve dig, kung Jojakim, som låter slavar bygga ditt stora palats. När du inte betalar ut lön bygger du in orättvisa i väggarna och förtryck i dörrar och tak.14 Du säger: "Jag ska bygga mig ett lyxpalats med väldiga rum och många fönster, klä det med cederpanel och inreda det i rött."15 Men ett ståtligt palats gör inte någon till en stor kung! Varför regerade din far Josia så länge? Han var rättfärdig i allt vad han gjorde. Det var därför Gud välsignade honom.16 Han var noga med att de fattiga och behövande blev rättvist behandlade, och därför gick det väl för honom. Visar inte detta att han visste vem jag är? säger Herren.17 Men se på dig själv! Du är full av girighet, egoism och oärlighet. Du dödar den oskyldige, förtrycker den fattige och är obarmhärtig i din maktutövning.18 Därför är detta Herrens befallning om kung Jojakim, som efterträdde sin far Josia på tronen: Hans familj ska inte sörja honom när han dör. Hans undersåtar ska inte bry sig om att han är död.19 Han kommer att begravas som en död åsna, som släpats ut ur Jerusalem och kastats på sophögen bakom stadsporten!20 Gråt, för dina bundsförvanter är borta! Leta efter dem i Libanon! Ropa på dem i Basan! Sök dem vid floden Jordans vadställen! De är borta allesammans. Det finns ingen kvar som kan hjälpa dig!21 När du hade framgång varnade jag dig, men du svarade: "Låt mig vara i fred!" Sådan var du redan som barn, du har aldrig velat lyssna.22 Och nu är alla dina bundsförvanter som bortblåsta. Alla dina vänner har förts bort som slavar. Till slut ska du inse din ogudaktighet och skämmas.23 Det är skönt att bo i ett vackert palats som doftar av cedrar från Libanon. Men snart ska du ropa och jämra dig i ångest, som en kvinna när hon ska föda.24-25 Beträffande dig, Konja, son till kung Jojakim av Juda, gäller detta: Även om du var signetringen på min högra hand, skulle jag dra dig av fingret och överlämna dig till dem som så gärna vill döda dig, till dem som du är så oerhört rädd för, nämligen Nebukadnessar, kungen i Babylon, och hans mäktiga armé.26 Jag ska kasta ut dig och din mor från detta land och lämna er att dö i ett främmande land.27 Du ska aldrig mer återvända till din längtans land.28 Denne Konja är som ett värdelöst, krossat kärl. Han och hans barn ska drivas i landsflykt till fjärran länder.29 O, land, land, land! Hör Herrens ord!30 Herren säger: Räkna Konja som barnlös, för inget av hans barn ska någonsin sitta på Davids tron eller regera i Juda. Varken för honom själv eller hans barn ska det gå väl.

Jeremia 22

English Standard Version

1 Thus says the Lord: “Go down to the house of the king of Judah and speak there this word,2 and say, ‘Hear the word of the Lord, O king of Judah, who sits on the throne of David, you, and your servants, and your people who enter these gates. (Jer 21:12)3 Thus says the Lord: Do justice and righteousness, and deliver from the hand of the oppressor him who has been robbed. And do no wrong or violence to the resident alien, the fatherless, and the widow, nor shed innocent blood in this place. (3 Mos 19:33; Ps 82:3; Jes 1:17; Jer 7:5; Jer 21:12; Jer 22:17; Jer 26:15)4 For if you will indeed obey this word, then there shall enter the gates of this house kings who sit on the throne of David, riding in chariots and on horses, they and their servants and their people. (Jer 17:25)5 But if you will not obey these words, I swear by myself, declares the Lord, that this house shall become a desolation. (1 Mos 22:16; Jes 64:10; Jer 7:34; Jer 25:11; Jer 25:18; Jer 44:6; Jer 44:22; Jer 49:13; Jer 51:14; Hes 5:14; Am 6:8; Heb 6:13)6 For thus says the Lord concerning the house of the king of Judah: “You are like Gilead to me, like the summit of Lebanon, yet surely I will make you a desert, an uninhabited city.[1] (Jer 6:8; Jer 22:20; Jer 22:23)7 I will prepare destroyers against you, each with his weapons, and they shall cut down your choicest cedars and cast them into the fire. (2 Kung 19:23; Jes 37:24; Jer 6:4)8 “And many nations will pass by this city, and every man will say to his neighbor, “Why has the Lord dealt thus with this great city?” (Jer 5:19)9 And they will answer, “Because they have forsaken the covenant of the Lord their God and worshiped other gods and served them.”’” (5 Mos 29:25)10 Weep not for him who is dead, nor grieve for him, but weep bitterly for him who goes away, for he shall return no more to see his native land. (2 Krön 35:24; Jer 22:11)11 For thus says the Lord concerning Shallum the son of Josiah, king of Judah, who reigned instead of Josiah his father, and who went away from this place: “He shall return here no more, (2 Kung 23:34; 2 Krön 36:4; Hes 19:4)12 but in the place where they have carried him captive, there shall he die, and he shall never see this land again.” (Jer 22:11)13 “Woe to him who builds his house by unrighteousness, and his upper rooms by injustice, who makes his neighbor serve him for nothing and does not give him his wages, (3 Mos 19:13; 3 Mos 25:39; 5 Mos 24:14; Jes 5:18; Mik 3:10; Hab 2:12; Jak 5:4)14 who says, ‘I will build myself a great house with spacious upper rooms,’ who cuts out windows for it, paneling it with cedar and painting it with vermilion. (Hes 23:14)15 Do you think you are a king because you compete in cedar? Did not your father eat and drink and do justice and righteousness? Then it was well with him. (2 Kung 23:25; Ps 128:2; Pred 8:12; Jes 3:10)16 He judged the cause of the poor and needy; then it was well. Is not this to know me? declares the Lord. (Dom 2:10; Ords 31:9; Jes 1:17; Jer 22:15)17 But you have eyes and heart only for your dishonest gain, for shedding innocent blood, and for practicing oppression and violence.” (Jer 22:3; Jer 26:15)18 Therefore thus says the Lord concerning Jehoiakim the son of Josiah, king of Judah: “They shall not lament for him, saying, ‘Ah, my brother!’ or ‘Ah, sister!’ They shall not lament for him, saying, ‘Ah, lord!’ or ‘Ah, his majesty!’ (1 Kung 13:30; Ps 78:64; Jer 16:4; Jer 34:5)19 With the burial of a donkey he shall be buried, dragged and dumped beyond the gates of Jerusalem.” (Jes 14:19; Jer 8:2; Jer 36:30)20 “Go up to Lebanon, and cry out, and lift up your voice in Bashan; cry out from Abarim, for all your lovers are destroyed. (4 Mos 27:12; 5 Mos 32:49; Jer 3:1)21 I spoke to you in your prosperity, but you said, ‘I will not listen.’ This has been your way from your youth, that you have not obeyed my voice. (Ps 129:1; Jer 3:25)22 The wind shall shepherd all your shepherds, and your lovers shall go into captivity; then you will be ashamed and confounded because of all your evil. (Jer 3:25; Jer 22:20; Jer 23:1; Hes 34:10)23 O inhabitant of Lebanon, nested among the cedars, how you will be pitied when pangs come upon you, pain as of a woman in labor!” (Jes 13:8; Jer 6:24; Jer 22:6)24 “As I live, declares the Lord, though Coniah the son of Jehoiakim, king of Judah, were the signet ring on my right hand, yet I would tear you off (1 Kung 21:8; Höga v 8:6; Jes 49:18; Hes 5:11; Hagg 2:23)25 and give you into the hand of those who seek your life, into the hand of those of whom you are afraid, even into the hand of Nebuchadnezzar king of Babylon and into the hand of the Chaldeans. (5 Mos 1:17; Jer 34:20; Jer 39:17)26 I will hurl you and the mother who bore you into another country, where you were not born, and there you shall die. (2 Kung 24:8; 2 Kung 24:15; 2 Krön 36:10)27 But to the land to which they will long to return, there they shall not return.”28 Is this man Coniah a despised, broken pot, a vessel no one cares for? Why are he and his children hurled and cast into a land that they do not know? (Ps 31:12; Jer 15:14; Jer 22:24; Jer 48:38; Hos 8:8)29 O land, land, land, hear the word of the Lord! (Jes 1:2)30 Thus says the Lord: “Write this man down as childless, a man who shall not succeed in his days, for none of his offspring shall succeed in sitting on the throne of David and ruling again in Judah.” (1 Krön 3:17; Jer 36:30; Matt 1:12)