Jakobsbrevet 2

Nya Levande Bibeln

1 Kära syskon, ni tror ju på Herren Jesus Kristus, han som delar Guds makt och härlighet, bli därför inte imponerade av människors status, utan behandla alla lika.2 Låt mig ta ett exempel: Tänk er att ni är samlade till gudstjänst, och plötsligt kommer det in två män. Den ene har vackra, dyrbara kläder och en guldring på fingret. Den andre är en fattig man i smutsiga kläder.3 Genast tar ni hand om den rika mannen och ger honom den bästa platsen i lokalen, medan någon säger till den fattige: ”Du kan stå där borta”, eller ”Sätt dig här på golvet bredvid mig.”4 Har ni inte helt fel inställning när ni på det här sättet värderar människor efter deras yttre?5 Lyssna på mig, mina kära syskon! Har inte Gud inbjudit dem som är fattiga i världens ögon att få tillhöra honom och få del av ett rikt liv när de tror på Herren Jesus? De får vara Guds eget folk, precis som Gud har lovat alla dem som älskar honom.6 Varför behandlar ni då de fattiga illa? Är det inte de rika som förtrycker er och drar er inför domstol?7 Är det inte de som hånar Jesus, honom som ni tillhör?8 Gud vill att ni ska följa det viktigaste budet i hela Moses lag,[1] det som enligt Skriften lyder: ”Du ska älska din medmänniska som dig själv.”9 Om ni därför behandlar människor olika, syndar ni mot Gud och är skyldiga till att ha brutit mot lagen.10 Enligt lagen är man antingen skyldig eller oskyldig. Den som har brutit mot ett enda bud är lika skyldig som den som har brutit mot alla.11 Den Gud som sa: ”Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap”har ju också sagt: ”Du ska inte mörda.”[2] Så om du mördar någon är du skyldig enligt lagen, även om du inte har varit otrogen i ditt äktenskap.12 Varje gång ni säger eller gör något, ska ni handla som människor som en dag ska få evigt liv på grund av frihetens lag ‑ det budskap som gör oss fria från synden.13 Den som inte visar medlidande med andra, ska på domens dag inte få något medlidande av Gud. Men den som visar medlidande ska själv få medlidande den dagen.14 Kära syskon, vad är det för nytta med att säga att man tror på Gud, om man inte omsätter sin tro i praktisk handling? Kan en sådan tro rädda någon?15 Låt mig ta ett exempel: Om ni har fattiga medlemmar i församlingen som varken har mat eller kläder,16 räcker det då med att säga till dem: ”Gud ska ta hand om er. Klä er varmt och ät ordentligt?” Kan era ord hjälpa dessa människor? Måste ni inte också ge dem vad de behöver?17 Så är det alltså med er tro. Om den inte omsätts i praktisk handling är den död, och bara en massa tomma ord.18 Nu kanske någon invänder: ”Tro är en sak, och goda gärningar en annan. De har inget med varandra att göra.” Men då svarar jag: ”Hur kan du bevisa att du tror, om du inte omsätter din tro i praktisk handling? Det är ju handlingarna som visar vilken tro man har.”19 Inbillar du dig att det räcker med att tro att det bara finns en enda Gud? Det vet ju till och med de onda andarna och darrar av skräck inför honom.20 Nej, var inte så oförståndig. Du måste inse att din tro är meningslös ifall du inte omsätter den i praktisk handling.21 Tänk på vår förfader Abraham, som var villig att offra sin son Isak på altaret.[3] Abraham lydde Gud, och det var denna handling som gjorde att han blev accepterad av Gud.22 Abrahams tro fick honom alltså att handla enligt Guds vilja. Han bevisade sin tro genom att omsätta den i praktisk handling.23 Genom detta uppfylldes det som står i Skriften[4]: ”Abraham trodde på Gud, och därför räknades han som skuldfri inför honom.” Ja, Abraham kallades till och med Guds vän.24 Ni ser alltså att människor blir skuldfria inför Gud på grund av sina handlingar. Det räcker inte med att bara tro.25 Rachav, den prostituerade kvinnan i Jeriko, är ett annat exempel på detta. Hon tog emot de israelitiska budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg, och på grund av denna handling blev hon accepterad av Gud.26 En tro som inte omsätts i praktisk handling är alltså död och tom, precis som en kropp är död om det inte finns någon livsande i den.

Jakobsbrevet 2

English Standard Version

1 My brothers,[1] show no partiality as you hold the faith in our Lord Jesus Christ, the Lord of glory. (3 Mos 19:15; 5 Mos 1:17; 5 Mos 16:19; Ords 24:23; Apg 7:2; Rom 2:11; 1 Kor 2:8; Ef 6:9; Jak 2:9)2 For if a man wearing a gold ring and fine clothing comes into your assembly, and a poor man in shabby clothing also comes in,3 and if you pay attention to the one who wears the fine clothing and say, “You sit here in a good place,” while you say to the poor man, “You stand over there,” or, “Sit down at my feet,” (Ords 18:23)4 have you not then made distinctions among yourselves and become judges with evil thoughts? (Joh 7:24)5 Listen, my beloved brothers, has not God chosen those who are poor in the world to be rich in faith and heirs of the kingdom, which he has promised to those who love him? (Job 34:19; Matt 5:3; Luk 6:20; Luk 12:21; Luk 12:32; 1 Kor 1:27; 2 Kor 8:9; Jak 1:12; Upp 2:9)6 But you have dishonored the poor man. Are not the rich the ones who oppress you, and the ones who drag you into court? (Apg 8:3; Apg 16:19; Apg 17:6; Apg 18:12; 1 Kor 11:22; Jak 5:6)7 Are they not the ones who blaspheme the honorable name by which you were called? (Jes 63:19; Jes 65:1; Am 9:12; Apg 15:17)8 If you really fulfill the royal law according to the Scripture, “You shall love your neighbor as yourself,” you are doing well. (3 Mos 19:18)9 But if you show partiality, you are committing sin and are convicted by the law as transgressors. (Jak 2:1)10 For whoever keeps the whole law but fails in one point has become guilty of all of it. (Matt 5:19; Gal 3:10)11 For he who said, “Do not commit adultery,” also said, “Do not murder.” If you do not commit adultery but do murder, you have become a transgressor of the law. (2 Mos 20:13; 2 Mos 20:14)12 So speak and so act as those who are to be judged under the law of liberty. (Jak 1:25)13 For judgment is without mercy to one who has shown no mercy. Mercy triumphs over judgment. (Job 22:6; Ps 18:25; Ords 21:13; Hes 25:11; Matt 6:15; Matt 18:32; Luk 6:38)14 What good is it, my brothers, if someone says he has faith but does not have works? Can that faith save him? (Jak 1:22)15 If a brother or sister is poorly clothed and lacking in daily food, (Job 31:19; Luk 3:11)16 and one of you says to them, “Go in peace, be warmed and filled,” without giving them the things needed for the body, what good[2] is that? (1 Joh 3:17)17 So also faith by itself, if it does not have works, is dead.18 But someone will say, “You have faith and I have works.” Show me your faith apart from your works, and I will show you my faith by my works. (Matt 7:16; Rom 3:28; Rom 4:6; Gal 5:6; Heb 11:33)19 You believe that God is one; you do well. Even the demons believe—and shudder! (5 Mos 6:4; Matt 8:29; Mark 1:24; Mark 5:7; Luk 4:33; Apg 16:17; Apg 19:15; Rom 2:17)20 Do you want to be shown, you foolish person, that faith apart from works is useless?21 Was not Abraham our father justified by works when he offered up his son Isaac on the altar? (1 Mos 22:9; 1 Mos 22:12; 1 Mos 22:16)22 You see that faith was active along with his works, and faith was completed by his works; (1 Thess 1:3; Heb 11:17)23 and the Scripture was fulfilled that says, “Abraham believed God, and it was counted to him as righteousness”—and he was called a friend of God. (1 Mos 15:6; 2 Krön 20:7; Jes 41:8; Rom 4:3; Gal 3:6)24 You see that a person is justified by works and not by faith alone.25 And in the same way was not also Rahab the prostitute justified by works when she received the messengers and sent them out by another way? (Jos 2:1; Jos 6:23; Heb 11:31)26 For as the body apart from the spirit is dead, so also faith apart from works is dead.