Galaterbrevet 1

Nya Levande Bibeln

1 Från Paulus, ett sändebud[1] som inte har fått sitt uppdrag av någon människa, eller genom någon människa. Nej, jag har blivit utsänd av Jesus Kristus själv och av Gud Fadern som har uppväckt honom från de döda.2 Jag och alla de troende här hälsar till församlingarna i provinsen Galatien.3 Jag ber att Gud, vår Far, och Herren Jesus Kristus ska visa er godhet och fylla er med frid.4 Kristus dog för att ta straffet för våra synder och rädda oss från den här onda världen, precis som vår Gud och Far hade planerat.5 Äran tillhör Gud i all evighet. Ja, det är sant![2]6 Jag är förvånad över att ni så snart vänder er bort från Gud, som i sin godhet har inbjudit er att få evigt liv genom det som Kristus gjorde. Ni har börjat tro på ett annat budskap om räddning,7 trots att det inte finns något annat budskap som kan rädda er. Nej, det är bara några som vill ställa till med förvirring bland er genom att förvränga sanningen om Kristus.8 Men om någon försöker få er att tro på ett annat budskap än det vi har berättat för er, så ber jag att han ska drabbas av Guds dom, även om det skulle vara jag själv eller till och med en ängel från himlen som kom med det nya budskapet.9 Ja, jag upprepar det jag redan tidigare har sagt: om någon försöker få er att tro på ett annat budskap än det ni redan har tagit emot, så ska han drabbas av Guds dom.10 Som ni förstår säger jag inte detta för att hålla mig väl med människor, utan för att bli godkänd av Gud. Jag struntar i vad människor tänker, för om jag fortfarande försökte hålla mig väl med människor skulle jag inte kunna tjäna Kristus.11 Kära syskon[3], jag försäkrar er att det glada budskapet om Jesus som jag sprider inte är någon lära som människor har tänkt ut.12 Jag har inte heller fått budskapet genom någon människa, utan genom att Jesus Kristus själv avslöjade det för mig. Ingen annan har undervisat mig.13 Ni vet ju hurdan jag var förut, när jag var en övertygad anhängare av den judiska religionen. Jag förföljde alla som tillhörde Guds församling och gjorde allt för att utrota dem.14 Jag var en av de mest fanatiska judarna i min egen ålder och var extremt noga med att följa alla de traditioner vi ärvt av förfäderna.15 Men något hände! Redan innan jag föddes hade Gud bestämt att jag skulle tjäna honom, och han gav mig sedan förmånen att få bli hans sändebud.16 Han lät en dag sin Son Jesus visa sig för mig, för att jag skulle sprida budskapet om honom till icke-judiska folk. Och när detta hände sökte jag inte upp någon människa för att fråga om råd.17 Jag reste inte till Jerusalem för att leta upp de män som tidigare hade blivit utsedda till Jesus sändebud[4]. Nej, jag begav mig istället direkt till Arabien, och återvände sedan till staden Damaskus.18 Det dröjde hela tre år innan jag reste till Jerusalem för att besöka Petrus[5], och jag stannade då hos honom i två veckor.19 Det enda sändebud jag träffade, förutom Petrus, var Jakob, Herren Jesus egen bror.20 Och vad jag skriver här är sant. Gud själv kan intyga att jag inte ljuger för er.21 Efter besöket i Jerusalem fortsatte jag sedan norrut till provinserna Syrien och Kilikien.22 Jag träffade aldrig de andra troende i Judeen.23 Det enda de hade hört var ett rykte som sa: ”han som förut förföljde oss sprider nu själv budskapet om Jesus och övertygar andra om den tro han ville utrota.”24 Och de hyllade Gud för min skull.

Galaterbrevet 1

English Standard Version

1 Paul, an apostle—not from men nor through man, but through Jesus Christ and God the Father, who raised him from the dead— (Apg 2:24; Apg 9:6; Apg 20:24; Apg 22:10; Apg 22:15; Apg 22:21; Apg 26:16; 2 Kor 1:1; Gal 1:11; 1 Tim 1:1; Tit 1:3)2 and all the brothers[1] who are with me, To the churches of Galatia: (Apg 16:6; 1 Kor 16:1; Fil 4:21)3 Grace to you and peace from God our Father and the Lord Jesus Christ, (Rom 1:7; 1 Kor 1:3; 1 Tim 1:2)4 who gave himself for our sins to deliver us from the present evil age, according to the will of our God and Father, (Matt 20:28; Joh 15:19; Rom 4:25; 1 Kor 15:3; Ef 2:2; Fil 4:20; 1 Thess 1:3; 1 Thess 3:11; 1 Thess 3:13; 1 Joh 5:19)5 to whom be the glory forever and ever. Amen.6 I am astonished that you are so quickly deserting him who called you in the grace of Christ and are turning to a different gospel— (Apg 16:6; Apg 18:23; 2 Kor 11:4; Gal 4:13; Gal 5:8; 1 Tim 1:3)7 not that there is another one, but there are some who trouble you and want to distort the gospel of Christ. (Apg 4:12; Apg 15:24; 1 Kor 3:11; 2 Kor 11:13; Gal 5:10)8 But even if we or an angel from heaven should preach to you a gospel contrary to the one we preached to you, let him be accursed. (Rom 9:3; 2 Kor 11:14)9 As we have said before, so now I say again: If anyone is preaching to you a gospel contrary to the one you received, let him be accursed. (Gal 1:8)10 For am I now seeking the approval of man, or of God? Or am I trying to please man? If I were still trying to please man, I would not be a servant[2] of Christ. (Rom 1:1; Rom 2:29; 1 Kor 10:33; Ef 6:6; Kol 3:22; 1 Thess 2:4)11 For I would have you know, brothers, that the gospel that was preached by me is not man’s gospel.[3] (Rom 2:16; 1 Kor 15:1)12 For I did not receive it from any man, nor was I taught it, but I received it through a revelation of Jesus Christ. (Apg 22:14; 1 Kor 2:10; 1 Kor 11:23; 1 Kor 15:3; 2 Kor 12:1; Gal 1:1; Gal 1:16)13 For you have heard of my former life in Judaism, how I persecuted the church of God violently and tried to destroy it. (Apg 8:3; Apg 26:4)14 And I was advancing in Judaism beyond many of my own age among my people, so extremely zealous was I for the traditions of my fathers. (Jer 9:14; Matt 15:2; Apg 21:20; Fil 3:6; 2 Tim 1:3)15 But when he who had set me apart before I was born,[4] and who called me by his grace, (Jes 49:1; Jes 49:5; Jer 1:5; Luk 1:15; Apg 13:2; Rom 1:1; Gal 1:6)16 was pleased to reveal his Son to[5] me, in order that I might preach him among the Gentiles, I did not immediately consult with anyone;[6] (Apg 9:15; Gal 2:9)17 nor did I go up to Jerusalem to those who were apostles before me, but I went away into Arabia, and returned again to Damascus.18 Then after three years I went up to Jerusalem to visit Cephas and remained with him fifteen days. (Apg 9:22)19 But I saw none of the other apostles except James the Lord’s brother. (Matt 12:46; Apg 12:17)20 (In what I am writing to you, before God, I do not lie!) (Rom 1:9; Rom 9:1)21 Then I went into the regions of Syria and Cilicia. (Apg 9:30; Apg 11:25; Apg 13:1)22 And I was still unknown in person to the churches of Judea that are in Christ. (1 Thess 2:14)23 They only were hearing it said, “He who used to persecute us is now preaching the faith he once tried to destroy.”24 And they glorified God because of me.