Registrera dig gratis

1 Mosebok 35

Nya Levande Bibeln



1 "Flytta nu till Betel och bosätt dig där", sa Gud till Jakob. "Bygg där ett altare för att tillbe den Gud som visade sig för dig när du flydde från din bror Esau." 2 Då bad Jakob hela sin familj att förstöra avgudarna som de hade fört med sig och att tvätta sig och ta på sig rena kläder. 3 "Vi ska nämligen gå till Betel", sa han till dem. "Där tänker jag bygga ett altare åt Gud, som besvarade mina böner när jag var i nöd och som var med mig på min resa." 4 Då gav de Jakob alla sina avgudar och sina örhängen, och han gömde dem under eken nära Sikem. 5 Sedan började de sin vandring igen. Ingen anföll dem, för över alla de städer som de gick igenom vilade en förskräckelse från Gud. 6 Slutligen kom de fram till Lus, som också kallas Betel, i Kanaan. 7 Där reste Jakob ett altare som han kallade Guds altare, efter den Gud som mött honom där. Det var ju i Betel som Gud hade visat sig för honom när han flydde från Esau. 8 Strax därefter dog Rebeckas gamla barnsköterska Debora och begravdes under eken i dalen nedanför Betel, och ända sedan dess har den kallats Gråteken. 9 När Jakob kommit fram till Betel på sin resa från Paddan-Aram, visade sig Gud för honom igen och välsignade honom. 10 Och Gud sa till honom: "Du ska inte längre kallas Jakob (bedragaren) utan Israel (en som kämpar med Gud och vinner seger). 11 Jag är den Allsmäktige Guden, och jag ska se till att du blir fruktsam och förökar dig och blir ett stort folk, ja, många folk. Många kungar kommer att finnas bland dina ättlingar, 12 och jag ska ge dig det land som jag gav till Abraham och Isak. Ja, jag ska ge det till dig och dina ättlingar." 13-14 Efteråt reste Jakob en sten på platsen där Gud hade visat sig för honom. Han hällde vin över den som ett offer till Gud och smorde sedan stenen med olivolja. 15 Jakob kallade platsen Betel (Guds hus), eftersom Gud hade talat till honom där. 16 När han lämnade Betel reste han och hans familj mot Efrat (Betlehem). Medan de fortfarande hade lång väg kvar att gå började Rakels värkar. 17 Efter en mycket svår förlossning utropade slutligen barnmorskan: "Vad underbart! Det blev en pojke till!" 18 Men Rakel dog, och i sin sista suck kallade hon honom Benoni (min sorgs son), men hans far kallade honom i stället Benjamin (min högra hands son, lyckosonen). 19 Rakel dog alltså och begravdes nära vägen till Efrat (som också kallas Betlehem). 20 Jakob reste en minnessten vid hennes grav, och den står där än i dag. 21 Sedan reste Israel vidare och slog läger bortom Herdetornet. 22 Det var medan han var där som Ruben låg med Bilha, sin fars bihustru, och någon berättade detta för Israel. Detta är namnen på Jakobs tolv söner: 23 Leas söner: Ruben, den förstfödde, Simeon, Levi, Juda, Isaskar och Sebulon. 24 Rakels söner: Josef och Benjamin. 25 Rakels tjänsteflicka Bilhas söner: Dan och Naftali. 26 Leas tjänsteflicka Silpas söner: Gad och Aser. Alla barnen föddes i Paddan-Aram. 27 Slutligen kom Jakob fram till sin far Isak vid Mamre i Kirjat-Arba (som nu kallas Hebron), där Abraham också hade bott. 28 Isak dog strax efteråt, vid en mogen ålder av 180 år. Hans söner Esau och Jakob begravde honom. 

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®
Used by permission. All rights reserved worldwide.

1 Mosebok 35

English Standard Version



1 God said to Jacob, “Arise, go up to Bethel and dwell there. Make an altar there to the God who appeared to you when you fled from your brother Esau.” (1 Mos 27:43; 1 Mos 28:19) 2 So Jacob said to his household and to all who were with him, “Put away the foreign gods that are among you and purify yourselves and change your garments. (1 Mos 18:19; 1 Mos 31:19; 2 Mos 19:10; Jos 24:15; Jos 24:23; 1 Sam 7:3) 3 Then let us arise and go up to Bethel, so that I may make there an altar to the God who answers me in the day of my distress and has been with me wherever I have gone.” (1 Mos 28:20; 1 Mos 31:3; 1 Mos 32:7; 1 Mos 32:24) 4 So they gave to Jacob all the foreign gods that they had, and the rings that were in their ears. Jacob hid them under the terebinth tree that was near Shechem. (Jos 24:26; Dom 9:6) 5 And as they journeyed, a terror from God fell upon the cities that were around them, so that they did not pursue the sons of Jacob. 6 And Jacob came to Luz (that is, Bethel), which is in the land of Canaan, he and all the people who were with him, (1 Mos 28:19) 7 and there he built an altar and called the place El-bethel,[1] because there God had revealed himself to him when he fled from his brother. (1 Mos 35:1) 8 And Deborah, Rebekah’s nurse, died, and she was buried under an oak below Bethel. So he called its name Allon-bacuth.[2] (1 Mos 24:59) 9 God appeared[3] to Jacob again, when he came from Paddan-aram, and blessed him. 10 And God said to him, “Your name is Jacob; no longer shall your name be called Jacob, but Israel shall be your name.” So he called his name Israel. (1 Mos 17:5; 1 Mos 17:15; 1 Mos 32:28) 11 And God said to him, “I am God Almighty:[4] be fruitful and multiply. A nation and a company of nations shall come from you, and kings shall come from your own body.[5] (1 Mos 17:1; 1 Mos 17:5; 1 Mos 17:16; 1 Mos 26:4; 1 Mos 28:3; 1 Mos 48:4) 12 The land that I gave to Abraham and Isaac I will give to you, and I will give the land to your offspring after you.” (1 Mos 12:7; 1 Mos 13:15; 1 Mos 17:8; 1 Mos 26:3; 1 Mos 28:13) 13 Then God went up from him in the place where he had spoken with him. (1 Mos 17:22) 14 And Jacob set up a pillar in the place where he had spoken with him, a pillar of stone. He poured out a drink offering on it and poured oil on it. (1 Mos 28:18; 1 Mos 31:45) 15 So Jacob called the name of the place where God had spoken with him Bethel. (1 Mos 28:19) 



16 Then they journeyed from Bethel. When they were still some distance[6] from Ephrath, Rachel went into labor, and she had hard labor. 17 And when her labor was at its hardest, the midwife said to her, “Do not fear, for you have another son.” (1 Mos 30:24) 18 And as her soul was departing (for she was dying), she called his name Ben-oni;[7] but his father called him Benjamin.[8] (Luk 1:59) 19 So Rachel died, and she was buried on the way to Ephrath (that is, Bethlehem), (1 Mos 48:7; Rut 1:2; Rut 4:11; Mik 5:2; Matt 2:6; Matt 2:16) 20 and Jacob set up a pillar over her tomb. It is the pillar of Rachel’s tomb, which is there to this day. (1 Sam 10:2; 2 Sam 18:18) 21 Israel journeyed on and pitched his tent beyond the tower of Eder. 22 While Israel lived in that land, Reuben went and lay with Bilhah his father’s concubine. And Israel heard of it. Now the sons of Jacob were twelve. (1 Mos 49:4; 2 Sam 16:22; 2 Sam 20:3; 1 Krön 5:1; 1 Kor 5:1) 23 The sons of Leah: Reuben (Jacob’s firstborn), Simeon, Levi, Judah, Issachar, and Zebulun. (1 Mos 46:8; 2 Mos 1:2) 24 The sons of Rachel: Joseph and Benjamin. 25 The sons of Bilhah, Rachel’s servant: Dan and Naphtali. 26 The sons of Zilpah, Leah’s servant: Gad and Asher. These were the sons of Jacob who were born to him in Paddan-aram. 27 And Jacob came to his father Isaac at Mamre, or Kiriath-arba (that is, Hebron), where Abraham and Isaac had sojourned. (1 Mos 13:18; 1 Mos 23:2; 1 Mos 23:19; Jos 14:15; Jos 15:13) 28 Now the days of Isaac were 180 years. 29 And Isaac breathed his last, and he died and was gathered to his people, old and full of days. And his sons Esau and Jacob buried him. (1 Mos 15:15; 1 Mos 25:8; 1 Mos 25:9; 1 Mos 49:31) 

The ESV® Bible (The Holy Bible, English Standard Version®) copyright ©2001 by Crossway Bibles, a publishing ministry of Good News Publishers. ESV® Text Edition: 2016. The ESV® text has been reproduced in cooperation with and by permission of Good News Publishers. Unauthorized reproduction of this publication is prohibited. All rights reserved.

The ESV® Bible (The Holy Bible, English Standard Version®) is adapted from the Revised Standard Version of the Bible, copyright Division of Christian Education of the National Council of the Churches of Christ in the U.S.A. All rights reserved.