1 Mosebok 26 | Nya Levande Bibeln

Nya Levande Bibeln

1 Nu kom en svår hungersnöd över landet, på samma sätt som under Abrahams tid, och Isak flyttade då till Gerar, där Abimelek, filisteernas kung, bodde. 2 Herren visade sig där för honom och sa till honom: "Far inte till Egypten. 3 Gör som jag säger och stanna här i detta land. Om du gör det, ska jag vara med dig och välsigna dig, och jag ska ge hela detta land till dig och till dina ättlingar, precis som jag lovade din far Abraham. 4 Jag ska se till att dina ättlingar blir lika många som stjärnorna! Jag ska ge dem alla dessa länder och de ska bli en välsignelse för alla världens folk. 5 Jag ska göra detta därför att Abraham följde mina bud och höll mina lagar."

Isak lurar kung Abimelek

6 Isak bestämde sig då för att stanna i Gerar, 7 och när männen frågade honom om Rebecka, svarade han: "Hon är min syster!" Han fruktade nämligen för sitt liv om de fick reda på att hon var hans hustru, och han var rädd att de skulle döda honom för att få henne, för hon var mycket vacker. 8 Men Abimelek, filisteernas kung, fick av en händelse se genom fönstret att Isak kelade med Rebecka. 9 Då ropade Abimelek på Isak och sa: "Hon är ju din hustru! Varför sa du då att hon var din syster?""Därför att jag var rädd att jag skulle bli dödad", svarade Isak. "Jag trodde någon skulle ta livet av mig för att ta henne ifrån mig." 10 "Hur kunde du behandla oss på det sättet?" utropade Abimelek. "Någon kunde ju omdömeslöst ha legat med henne, och vi skulle ha dömts." 11 Sedan utfärdade Abimelek en offentlig varning: "Den som skadar denne man eller hans hustru kommer att dö."

Isak vägrar att strida för sin rätt

12 Det året blev Isaks skördar enorma, hundra gånger den säd han sått, för Herren välsignade honom. 13 Han blev snart en mäktig man med allt större rikedomar. 14 Han hade mängder av får och getter, stora boskapshjordar och många tjänare. Men filisteerna blev avundsjuka på honom, 15 och de fyllde igen hans brunnar med jord, alla de brunnar som hans far Abraham hade grävt. 16 Till slut bad kung Abimelek Isak att lämna landet. "Gå någon annanstans", sa han till honom. "Du har blivit alltför rik och mäktig för oss." 17 Då flyttade Isak ned till Gerardalen och bodde där i stället. 18 Än en gång grävde Isak upp de brunnar som hade tillhört hans far Abraham, de som filisteerna hade fyllt igen efter hans fars död, och han gav dem tillbaka de namn som hans far en gång gett dem. 19 Hans herdar grävde också en ny brunn i Gerardalen och fann en underjordisk källa. 20 Då kom herdarna på orten och påstod att den tillhörde dem: "Detta är vårt land och vår brunn", sa de och grälade med Isaks herdar. Därför kallade de brunnen för Gräl! 21 Isaks män grävde då en annan brunn, men det blev strid om den också. Därför kallades den för Fientlighet. 22 När de övergett den grävde de ytterligare en, och invånarna på orten lämnade dem slutligen i fred. Därför kallade de brunnen för Utrymme! De sa nämligen: "Nu till sist har Herren gett oss utrymme, så att vi kan föröka oss." 23 Därefter gick Isak till Beer-Seba, 24 och när han hade kommit dit visade sig Herren för honom på natten. "Jag är din far Abrahams Gud", sa han. "Frukta inte, för jag är med dig och ska välsigna dig och ska ge dig många ättlingar, så att du blir ett stort folk. Jag ska göra detta på grund av mitt löfte till min tjänare Abraham." 25 Då byggde Isak ett altare och tillbad Herren. Och han bosatte sig där, och hans tjänare grävde en brunn. 26 En dag fick Isak besök från Gerar. Kung Abimelek kom dit tillsammans med sin rådgivare Ahussat och Pikol, befälhavaren över kungens armé. 27 "Varför har ni kommit hit?" frågade Isak dem. "Detta är tydligen inget vänskapligt besök, eftersom ni var fientliga mot mig och körde ut mig ur landet." 28 De sa: "Vi kan tydligt se att Herren välsignar dig. Därför vill vi ingå ett avtal med dig. 29 Lova att du inte kommer att skada oss, på samma sätt som vi inte har skadat dig. Faktum är att vi bara har handlat väl emot dig och sänt dig bort i frid. Vi välsignar dig i Herrens namn." 30 Då lagade Isak till en stor måltid åt dem, och de åt och drack som en del av avtalet. 31 Så snart de steg upp på morgonen avlade de allesammans högtidliga eder för att bekräfta sitt fredsavtal, och sedan skickade Isak hem dem igen. 32 Samma dag kom Isaks tjänare och berättade om brunnen de hade grävt: "Vi har hittat vatten", sa de. 33 Därför kallade de brunnen för Sibea, som betyder "ymnighet" eller "sju", och staden där fick namnet Beer-Seba och kallas så än i dag. 34 Vid fyrtio års ålder gifte sig Esau med en flicka som hette Judit och som var dotter till hetiten Beeri. Han gifte sig också med Basemat, hetiten Elons dotter. 35 Isak och Rebecka var inte glada över att han gifte sig med dem.

English Standard Version

God’s Promise to Isaac

1 Now there was a famine in the land, besides the former famine that was in the days of Abraham. And Isaac went to Gerar to Abimelech king of the Philistines. (1 Mos 12:10; 1 Mos 20:2; 1 Mos 21:34) 2 And the Lord appeared to him and said, “Do not go down to Egypt; dwell in the land of which I shall tell you. (1 Mos 12:1) 3 Sojourn in this land, and I will be with you and will bless you, for to you and to your offspring I will give all these lands, and I will establish the oath that I swore to Abraham your father. (1 Mos 13:15; 1 Mos 20:1; 1 Mos 22:16; 1 Mos 28:15; Mik 7:20; Heb 11:9)

1 Mos 13:151 Mos 20:11 Mos 22:161 Mos 28:15Mik 7:20Heb 11:9

4 I will multiply your offspring as the stars of heaven and will give to your offspring all these lands. And in your offspring all the nations of the earth shall be blessed, (1 Mos 12:3; 1 Mos 15:5; 2 Mos 32:13) 5 because Abraham obeyed my voice and kept my charge, my commandments, my statutes, and my laws.” (1 Mos 22:18)

Isaac and Abimelech

6 So Isaac settled in Gerar. 7 When the men of the place asked him about his wife, he said, “She is my sister,” for he feared to say, “My wife,” thinking, “lest the men of the place should kill me because of Rebekah,” because she was attractive in appearance. (1 Mos 12:13; 1 Mos 20:2; 1 Mos 20:13; 1 Mos 24:16; Ords 29:25)

1 Mos 12:131 Mos 20:21 Mos 20:131 Mos 24:16Ords 29:25

8 When he had been there a long time, Abimelech king of the Philistines looked out of a window and saw Isaac laughing with^[1] Rebekah his wife. 9 So Abimelech called Isaac and said, “Behold, she is your wife. How then could you say, ‘She is my sister’?” Isaac said to him, “Because I thought, ‘Lest I die because of her.’” 10 Abimelech said, “What is this you have done to us? One of the people might easily have lain with your wife, and you would have brought guilt upon us.” (1 Mos 20:9) 11 So Abimelech warned all the people, saying, “Whoever touches this man or his wife shall surely be put to death.” 12 And Isaac sowed in that land and reaped in the same year a hundredfold. The Lord blessed him, (1 Mos 24:1; 1 Mos 24:35; 1 Mos 26:3) 13 and the man became rich, and gained more and more until he became very wealthy. 14 He had possessions of flocks and herds and many servants, so that the Philistines envied him. (Pred 4:4) 15 (Now the Philistines had stopped and filled with earth all the wells that his father’s servants had dug in the days of Abraham his father.) (1 Mos 21:30) 16 And Abimelech said to Isaac, “Go away from us, for you are much mightier than we.” 17 So Isaac departed from there and encamped in the Valley of Gerar and settled there. 18 And Isaac dug again the wells of water that had been dug in the days of Abraham his father, which the Philistines had stopped after the death of Abraham. And he gave them the names that his father had given them. (1 Mos 21:31) 19 But when Isaac’s servants dug in the valley and found there a well of spring water, 20 the herdsmen of Gerar quarreled with Isaac’s herdsmen, saying, “The water is ours.” So he called the name of the well Esek,^[2] because they contended with him. (1 Mos 21:25) 21 Then they dug another well, and they quarreled over that also, so he called its name Sitnah.^[3] 22 And he moved from there and dug another well, and they did not quarrel over it. So he called its name Rehoboth,^[4] saying, “For now the Lord has made room for us, and we shall be fruitful in the land.” 23 From there he went up to Beersheba. 24 And the Lord appeared to him the same night and said, “I am the God of Abraham your father. Fear not, for I am with you and will bless you and multiply your offspring for my servant Abraham’s sake.” (1 Mos 15:1; 1 Mos 17:7; 1 Mos 21:22; 1 Mos 24:12; 1 Mos 28:13; 1 Mos 28:15; 1 Mos 31:3; 2 Mos 3:6; Ps 27:1)

1 Mos 15:11 Mos 17:71 Mos 21:221 Mos 24:121 Mos 28:131 Mos 28:151 Mos 31:32 Mos 3:6Ps 27:1

25 So he built an altar there and called upon the name of the Lord and pitched his tent there. And there Isaac’s servants dug a well. (1 Mos 12:7; 1 Mos 13:18) 26 When Abimelech went to him from Gerar with Ahuzzath his adviser and Phicol the commander of his army, (1 Mos 21:22) 27 Isaac said to them, “Why have you come to me, seeing that you hate me and have sent me away from you?” (1 Mos 26:16) 28 They said, “We see plainly that the Lord has been with you. So we said, let there be a sworn pact between us, between you and us, and let us make a covenant with you, 29 that you will do us no harm, just as we have not touched you and have done to you nothing but good and have sent you away in peace. You are now the blessed of the Lord.” (1 Mos 24:31) 30 So he made them a feast, and they ate and drank. 31 In the morning they rose early and exchanged oaths. And Isaac sent them on their way, and they departed from him in peace. (1 Mos 21:31) 32 That same day Isaac’s servants came and told him about the well that they had dug and said to him, “We have found water.” 33 He called it Shibah;^[5] therefore the name of the city is Beersheba to this day. (1 Mos 21:31; 1 Mos 22:19) 34 When Esau was forty years old, he took Judith the daughter of Beeri the Hittite to be his wife, and Basemath the daughter of Elon the Hittite, (1 Mos 28:9; 1 Mos 36:2) 35 and they made life bitter^[6] for Isaac and Rebekah. (1 Mos 27:46)