1 Mosebok 17

Nya Levande Bibeln

1 När Abram var nittionio år gammal visade sig Gud för honom och sa till honom: "Jag är den Allsmäktige. Lyd mig och lev så som jag önskar.2-4 Jag ska upprätta ett kontrakt mellan oss som garanterar att du ska bli ett mäktigt folk. Faktum är att du inte bara ska bli en far för ett folk utan för många folk!" Abram föll ned med ansiktet mot jorden, när Gud talade till honom.5 "Dessutom ska jag ändra ditt namn", sa Gud till honom. "Du heter inte längre Abram (Upphöjd far), utan Abraham (Far till många folk), för det är vad du kommer att bli.6 Jag ska ge dig miljoner ättlingar, som ska bilda många folk! Det ska finnas kungar bland dina ättlingar!7-8 Och detta avtal ska bestå mellan oss från generation till generation i all framtid, för det kommer att gälla mellan mig och dina ättlingar. Det är ett kontrakt som innebär att jag ska vara din Gud och dina efterkommandes Gud. Jag ska ge hela Kanaans land till dig och till dem för alltid, och jag ska vara din Gud."9-10 Gud fortsatte: "Din del av kontraktet består i att följa dess villkor. Du själv och dina efterkommande har personligen ansvar för att varje manlig individ bland er blir omskuren.11 Detta kommer att vara beviset på att du accepterar detta förbund.12 Varje pojke ska omskäras på åttonde dagen efter sin födelse. Samma sak gäller alla slavar, både de som har fötts i ditt hushåll och de du har köpt. Detta ska gälla för all framtid och för alla dina efterkommande.13 Alla måste omskäras! På kroppen kommer ni alltså att ha ett märke, som visar att ni är en del av mitt eviga förbund.14 Den som vägrar att följa detta villkor kommer att avskiljas från folket, för han har brutit mitt kontrakt."15 Sedan tillade Gud: "Din fru Sarai ska inte längre heta Sarai, utan Sara (prinsessa),16 och jag ska välsigna henne och ge dig en son med henne! Ja, jag ska välsigna henne rikligen och göra henne till mor för många folkslag! Och många kungar ska finnas bland dina efterkommande."17 Då föll Abraham ner inför Herren samtidigt som han skrattade till och sa för sig själv: "Skulle jag bli far? Jag som är 100 år gammal? Och ska Sara få barn när hon är nittio år?"18 Men till Gud sa han: "Ja, Herre, välsigna Ismael!"19 "Nej", svarade Gud, "det var inte det jag sa. Sara ska få en son, och du ska kalla honom Isak (det betyder skratt), och jag ska ingå förbund med honom och hans ättlingar och det ska gälla i evighet.20 Vad gäller Ismael så ska jag också välsigna honom precis som du bad mig göra, och jag ska se till att han förökar sig och blir ett stort folk, och tolv furstar ska finnas bland hans efterkommande.21 Men mitt förbund gäller Isak, som ska födas åt dig och Sara nästa år vid den här tiden."22 Där slutade samtalet, och Gud lämnade Abraham.23 Senare samma dag tog Abraham sin son Ismael och alla andra män, som var födda i hans familj eller köpta utifrån, och omskar dem precis som Gud hade sagt till honom.24 Abraham var nittionio år gammal när detta inträffade, och Ismael var tretton. Båda blev omskurna på samma dag tillsammans med alla andra män och pojkar i hushållet, vare sig de var födda där eller köpta som slavar.

1 Mosebok 17

English Standard Version

1 When Abram was ninety-nine years old the Lord appeared to Abram and said to him, “I am God Almighty;[1] walk before me, and be blameless, (1 Mos 6:9; 5 Mos 18:13; Job 1:1; Ps 119:1; Matt 5:48)2 that I may make my covenant between me and you, and may multiply you greatly.” (1 Mos 12:2; 1 Mos 13:16; 1 Mos 22:17)3 Then Abram fell on his face. And God said to him, (1 Mos 17:17)4 “Behold, my covenant is with you, and you shall be the father of a multitude of nations. (Rom 4:11; Rom 4:16)5 No longer shall your name be called Abram,[2] but your name shall be Abraham,[3] for I have made you the father of a multitude of nations. (Neh 9:7; Rom 4:17)6 I will make you exceedingly fruitful, and I will make you into nations, and kings shall come from you. (1 Mos 17:16; 1 Mos 35:11)7 And I will establish my covenant between me and you and your offspring after you throughout their generations for an everlasting covenant, to be God to you and to your offspring after you. (1 Mos 26:24; 1 Mos 28:13; Gal 3:17; Heb 11:16)8 And I will give to you and to your offspring after you the land of your sojournings, all the land of Canaan, for an everlasting possession, and I will be their God.” (1 Mos 12:7; 1 Mos 13:15; 2 Mos 6:7; 3 Mos 26:12; Ps 105:11)9 And God said to Abraham, “As for you, you shall keep my covenant, you and your offspring after you throughout their generations.10 This is my covenant, which you shall keep, between me and you and your offspring after you: Every male among you shall be circumcised.11 You shall be circumcised in the flesh of your foreskins, and it shall be a sign of the covenant between me and you. (Apg 7:8; Rom 4:11)12 He who is eight days old among you shall be circumcised. Every male throughout your generations, whether born in your house or bought with your money from any foreigner who is not of your offspring, (2 Mos 12:48; 3 Mos 12:3; Luk 1:59; Luk 2:21; Fil 3:5)13 both he who is born in your house and he who is bought with your money, shall surely be circumcised. So shall my covenant be in your flesh an everlasting covenant.14 Any uncircumcised male who is not circumcised in the flesh of his foreskin shall be cut off from his people; he has broken my covenant.”15 And God said to Abraham, “As for Sarai your wife, you shall not call her name Sarai, but Sarah[4] shall be her name.16 I will bless her, and moreover, I will give[5] you a son by her. I will bless her, and she shall become nations; kings of peoples shall come from her.” (1 Mos 18:10; 1 Mos 35:11)17 Then Abraham fell on his face and laughed and said to himself, “Shall a child be born to a man who is a hundred years old? Shall Sarah, who is ninety years old, bear a child?” (1 Mos 17:3; 1 Mos 21:6; Joh 8:56; Rom 4:19)18 And Abraham said to God, “Oh that Ishmael might live before you!”19 God said, “No, but Sarah your wife shall bear you a son, and you shall call his name Isaac.[6] I will establish my covenant with him as an everlasting covenant for his offspring after him. (1 Mos 18:10; 1 Mos 21:2; 1 Mos 21:3; Gal 4:23; Gal 4:28)20 As for Ishmael, I have heard you; behold, I have blessed him and will make him fruitful and multiply him greatly. He shall father twelve princes, and I will make him into a great nation. (1 Mos 16:10; 1 Mos 21:13; 1 Mos 21:18; 1 Mos 25:12)21 But I will establish my covenant with Isaac, whom Sarah shall bear to you at this time next year.” (1 Mos 21:2; 1 Mos 26:2)22 When he had finished talking with him, God went up from Abraham. (1 Mos 35:13)23 Then Abraham took Ishmael his son and all those born in his house or bought with his money, every male among the men of Abraham’s house, and he circumcised the flesh of their foreskins that very day, as God had said to him.24 Abraham was ninety-nine years old when he was circumcised in the flesh of his foreskin.25 And Ishmael his son was thirteen years old when he was circumcised in the flesh of his foreskin.26 That very day Abraham and his son Ishmael were circumcised.27 And all the men of his house, those born in the house and those bought with money from a foreigner, were circumcised with him.