Jeremia 2,1 | nuBibeln :: ERF Bibleserver

nuBibeln

Guds folks trolöshet

1 HERRENS ord kom till mig: 2 ”Gå och förkunna för Jerusalem: Så säger HERREN: ’Jag minns hur hängiven du var i ungdomen, hur du älskade mig som brud och hur du följde mig genom öknen, genom ett land där ingen sår något. 3 Israel var heligt för HERREN, det första av hans skörd. Alla som åt av det drog på sig skuld och blev drabbade av olycka, säger HERREN.’ ” 4 Hör HERRENS ord, Jakobs ätt, Israels alla släkter! 5 Så säger HERREN: ”Vad var det för fel era fäder fann hos mig, eftersom de gick bort från mig och följde de värdelösa avgudarna och själva blev värdelösa? 6 De frågade inte: ’Var är HERREN, som ledde oss ut ur Egypten, genom öknen, genom ett öde, oländigt land, torkans och skuggornas land, ett land som ingen vill passera igenom och där ingen vill bo?’ 7 Jag ledde er till ett bördigt land, för att ni skulle få äta av dess frukt och dess goda. Men när ni kom dit orenade ni mitt land och gjorde min egendom avskyvärd. 8 Prästerna frågade inte: ’Var är HERREN?’ De som hade hand om lagen kände mig inte, ledarna satte sig upp mot mig, profeterna profeterade i Baals namn och följde värdelösa avgudar. 9 Därför kommer jag att gå till rätta med er än en gång, säger HERREN, ja, även med era barn i kommande generationer ska jag gå till rätta. 10 Dra bort till kittéernas^[1] kuster och se efter, sänd någon till Kedar för att noga undersöka om något sådant har skett: 11 Har något annat folk någonsin bytt ut sina gudar, som ändå inte är några gudar? Men mitt folk har bytt bort sin härlighet^[2] mot en värdelös avgud. 12 Häpna över detta, ni himlar, rys och bäva, säger HERREN. 13 Mitt folk har begått en dubbel synd: Det har övergett mig, källan med det levande vattnet, och de har grävt dåliga brunnar åt sig, brunnar som inte håller vatten. 14 Är Israel en tjänare eller född till slav? Varför har han blivit ett byte? 15 Lejonen ryter och morrar mot honom. De har lagt hans land öde och bränt ner hans städer, så att ingen kan bo i dem. 16 Män från Memfis och Tachpanches betar din hjässa kal. 17 Är det inte du själv som har dragit detta över dig genom att du övergav HERREN, din Gud, när han ville leda dig på vägen? 18 Varför ska du nu gå till Egypten för att dricka Shichors vatten? Och varför gå till Assyrien för att dricka av Eufratflodens vatten? 19 Din ondska kommer att straffa dig, ditt avfall att tukta dig. Besinna och inse därför hur ont och bittert det är att du överger HERREN, din Gud, och inte fruktar mig längre, säger Herren, härskarornas HERRE. 20 För länge sedan bröt jag sönder ditt ok och slet av dina band.^[3] Du sa: ’Jag vill inte tjäna.’ På varje höjd och under varje grönskande träd lade du dig ner och prostituerade dig. 21 Jag planterade dig som ett ädelt vin av allra bästa slag. Hur har du kunnat förvandlas för mig till en oduglig, vildvuxen ranka? 22 Även om du tvättar dig med lut och rikligt med såpa består din synds fläckar inför mig,” säger Herren, HERREN. 23 ”Hur kan du säga: ’Jag har inte orenat mig och inte sprungit efter baalsgudarna’? Tänk efter hur du bar dig åt i dalen, beakta vad du har gjort. Du är som ett oroligt kamelsto, som irrar hit och dit, 24 som en vildåsna, van vid öken, som flåsar under parningstiden. Vem kan tygla dess begär? Ingen behöver springa sig trött efter den, i parningstiden är den lätt att finna. 25 Akta dig, så du inte springer av dig skorna och får din strupe torr. Men du säger: ’Det är ingen idé. Jag älskar främmande gudar, och dem måste jag följa.’ 26 Som en tjuv tagen på bar gärning ska Israel stå där med skam, med sina kungar, furstar, präster och profeter, 27 de som säger till en trästolpe: ’Du är min far’ och till en sten: ’Du har fött mig.’ De vänder ryggen mot mig, inte ansiktet, men när olyckan kommer ropar de: ’Kom och rädda oss!’ 28 Var är då de gudar som du har gjort åt dig själv? Låt dem nu komma till din räddning i olyckan, om de kan! Du har ju lika många gudar som du har städer, Juda. 29 Varför vill ni gå till rätta med mig? Ni har ju alla gjort uppror mot mig, säger HERREN. 30 Till ingen nytta har jag straffat era söner, de tog inte emot någon tillrättavisning. Som rovlystna lejon har ert svärd ätit upp profeterna. 31 Ni släkte, ge akt på HERRENS ord! Har jag varit en öken för Israel, ett mörkrets land? Varför säger mitt folk: ’Vi går vart vi vill, vi kommer inte mer tillbaka till dig.’ 32 Skulle en ung flicka kunna glömma sina smycken, eller en brud sin gördel? Men av mitt folk har jag varit glömd i alla tider. 33 Hur skickligt hittar du inte vägen i ditt sökande efter kärlek! Till och med de sämsta bland kvinnorna har en hel del att lära av dig.^[4] 34 Dina kläder är fläckade av blod från fattiga och oskyldiga. De ertappades inte vid inbrott. Trots allt detta^[5] 35 säger du: ’Jag är oskyldig. Han är inte vred på mig längre.’ Jag ska döma dig, därför att du säger att du inte har syndat. 36 Varför far du än hit och än dit, för att ta en annan väg? Du ska bli besviken på Egypten på samma sätt som du blev besviken på Assyrien. 37 Också därifrån kommer du att få gå med händerna över huvudet. HERREN har förkastat dem som du litade på, och du ska inte ha framgång med hjälp av dem.

Nya Levande Bibeln

Israel överger Herren

1 Herren talade till mig igen och sa: 2 "Gå ut på gatorna i Jerusalem och ropa: Herren säger: Jag kommer ihåg hur ivrig du var att behaga mig när du var en ung brud och hur du älskade mig och följde mig genom torra öknen. 3 På den tiden var Israel ett heligt folk, mina första barn. Alla som handlade illa mot dem fick stå där med skuld och blev drabbade av olycka. 4-5 Israel, varför övergav dina förfäder mig? säger Herren. Vad var det för fel med mig, eftersom man vände sig bort från mig och handlade så dåraktigt som att tillbe avgudar? 6 De brydde sig inte om att det var jag, Herren, som ledde dem ut ur Egypten, genom öde öknar och genom ett oländigt land med klippor, torka och död, där ingen vill bo eller ens passera igenom. 7 Jag ledde dem vidare till ett bördigt land, där de kunde ha levt gott av markens skördar, men de förvandlade det till ett land av synd och det som var min gåva till dem blev en avskyvärd plats. 8 Inte ens deras präster brydde sig om mig, och deras domare låtsades som om jag inte fanns. Deras härskare vände sig bort från mig, och deras profeter talade i Baals namn och ägnade sin tid åt värdelösa avgudar. 9 Därför kommer jag att anklaga och döma er än en gång, säger Herren, ja både er och era barn i kommande generationer. 10-11 Se er omkring och försök hitta något annat folk som bytt ut sina gamla gudar mot nya. Trots att deras gudar inte kan hjälpa dem sviker man dem inte. Hör efter i väster, på ön Cypern, och i öster, i Kedars öknar. Ta reda på om någon har hört talas om något så märkligt som detta att mitt folk har bytt ut sin levande Gud mot döda gudar! 12 Himlarna är chockerade över att något sådant kan ske och ryggar tillbaka i skräck och bestörtning. 13 Mitt folk har gjort två allvarliga misstag: Det har övergett mig, källan med det livgivande vattnet, och de har grävt sig dåliga brunnar som inte ger vatten. 14 Varför har Israel blivit andras slav? Varför har detta folk blivit besegrat och bortfört? 15 Jag ser stora arméer som marscherar fram mot Jerusalem under höga rop för att inta landet och bränna ner städerna till ruiner som ingen kan bo i. 16 Jag ser arméer från Egypten som rycker fram mot landet. De marscherar från Memfis och Tapanhes för att ta ifrån Israel all dess makt och härlighet. 17 Det är du själv som har dragit allt detta över dig genom att göra uppror mot Herren, din Gud, som vill leda dig och visa dig vägen. 18 Vad har du vunnit genom ditt förbund med Egypten och Assyrien? 19 Din egen ondska kommer att straffa dig. Du kommer att få se hur fruktansvärt det är att göra uppror mot Herren, din Gud, att överge honom och inte frukta honom längre, säger Herren, härskarornas Gud. 20 För länge sedan skakade du av dig mitt ok och bröt dig loss från mig. I ditt trots vägrade du att lyda mig. På varje höjd och under varje träd böjde du dig för avgudar. 21 Hur kunde något sådant hända? Jag planterade dig som ett ädelt vin av allra bästa slag. Hur har du kunnat förvandlas till ett vildvuxet folk, korrumperat och odugligt? 22 Såpa och lut kan inte göra dig ren. Du är fläckad av en skuld som aldrig kan tvättas bort. Jag ser den alltid framför mig, säger Herren Gud. 23 Du säger att du inte har tillbett avgudar. Hur kan du säga något sådant? Gå och titta själv i vilken dal som helst i landet! Där kan du ansikte mot ansikte se alla de fruktansvärda synder du har begått. Du är som ett oroligt kamelsto, som irrar hit och dit. 24 Du är som en vildåsna som flåsar under parningstiden. Vem kan mätta dina begär? Den som vill ha dig behöver inte söka länge, du är ju så angelägen! 25 Varför slutar du inte upp med detta rännande efter andra gudar? Men du säger: 'Det är ingen idé att du försöker ändra på mig. Jag vill ha dessa gudar, och nu kan jag inte släppa dem!' 26-27 Precis som en tjuv tagen på bar gärning ska Israel stå där med skam tillsammans med sina furstar, präster och profeter. De kallar en trästolpe för far och en uthuggen sten för mor. Men ändå ber de till mig om hjälp när det verkligen kniper. 28 Varför duger inte längre de gudar som du har gjort åt dig själv? Nu är det ju dags att de bevisar vad de kan och räddar dig! Du har ju lika många av dem som det finns städer i Juda. 29 Kom inte till mig och klaga, ni är rebeller allesammans, säger Herren. 30 Jag har straffat er, men till ingen nytta. Ni vill fortfarande inte lyda. Som retade lejon har ni överfallit mina profeter. 31 Mitt folk, lyssna till Herrens ord! Har jag varit orättvis mot Israel? Har jag låtit dem leva i mörker och elände? Varför säger mitt folk: 'Äntligen har vi blivit fria från Herren. Vi vill inte ha något med honom att göra nu!' 32 Skulle en ung flicka kunna glömma sina juveler? En brud försöker väl inte gömma undan sin brudklänning. Men av mitt folk har jag varit glömd så länge man kan minnas. 33 Du vet sannerligen hur du ska förföra dina älskare! Den mest erfarna gatflicka har en hel del att lära av dig. 34 Dina kläder är fläckade av blod från oskyldiga och fattiga. Du mördar mycket raffinerat, men utan orsak. 35 Och ändå säger du: 'Jag har väl inte gjort något som Gud skulle behöva bli arg för. Jag är säker på att han inte är arg!' Jag ska ge dig ett strängt straff, därför att du säger att du inte har syndat! 36 Du far än hit och än dit, till den ene efter den andre av dina bundsförvanter för att få hjälp, men det hjälper inte. Dina nya vänner i Egypten kommer att överge dig, på samma sätt som Assyrien en gång gjorde. 37 Du kommer att gråta i din förtvivlan, för Herren har förkastat dem som du litade på, och du ska inte klara dig trots deras hjälp.