Richter 2,3 | nuBibeln :: ERF Bibleserver

nuBibeln

Israel har brutit förbundet med Gud

1 En dag kom HERRENS ängel upp från Gilgal till Bokim och sa: ”Jag förde er upp ur Egypten och in i det land som jag lovat era förfäder och jag sa att jag aldrig skulle bryta mitt förbund med er, 2 om ni å er sida inte ingick några förbund med folken som bodde i landet. Jag uppmanade er att riva ner deras avgudaaltaren, men varför har ni varit olydiga? 3 Jag ska inte längre hjälpa er att driva bort folken som bor här i landet. I stället ska de bli en pik i er och deras gudar ska bli en ständig frestelse för er.” 4 När HERRENS ängel slutat tala till israeliterna, började folket att gråta högt. 5 Därför fick platsen heta Bokim^[1]. Där offrade de till HERREN. 6 När Josua sände iväg folket, begav sig israeliterna till sina respektive områden för att ta dem i besittning. 7 Folket tjänade HERREN under hela Josuas livstid och så länge de äldste levde som hade sett alla de märkliga ting HERREN hade gjort för Israel. 8 HERRENS tjänare Josua dog vid 110 års ålder. 9 Han begravdes på sitt eget område vid Timnat-Heres i Efraims bergsbygd norr om berget Gaash. 10 När hela den generationen hade dött och samlats till sina fäder, växte det upp en generation som varken kände HERREN eller visste vad han gjort för Israel. 11 De gjorde det som var ont i HERRENS ögon, de tillbad baalsgudar, 12 de vände sig bort från HERREN, sina fäders Gud, som hade fört dem ut ur Egypten och började i stället tillbe grannfolkens gudar och provocerade så HERRENS vrede. 13 När de övergav HERREN och tjänade Baal och astartegudinnorna, 14 flammade HERRENS vrede upp mot Israel. Han överlämnade dem till människor som plundrade dem, lämnade dem åt deras fiender på alla håll och de kunde inte längre stå emot dem. 15 När Israel drog ut i strid mot sina fiender, var HERREN mot dem och slog dem, såsom han med ed hade talat om att han skulle göra. De var nu i stor nöd. 16 Men HERREN utsåg domare bland folket som skulle rädda dem från deras plundrare. 17 Men folket brydde sig inte heller om att lyssna till domarna utan fortsatte att vara otrogna med andra gudar som de tillbad. De avfärdade mycket snart sina fäders tro och vägrade att följa HERREN som deras fäder hade gjort i lydnad för hans bud. 18 Varje domare som HERREN insatte åt dem och som han var med, räddade under sin livstid Israels folk från dess fiender, för HERREN tyckte synd om dem när de jämrade sig över det förtryck de fick utstå. 19 Men så snart domaren var död, handlade de värre än deras förfäder hade gjort. De började på nytt följa, tjäna och tillbe andra gudar och tog efter deras seder. De lämnade inte sina ogärningar och sitt trots. 20 Då blossade HERRENS vrede upp mot Israel igen och han sa: ”Eftersom detta folk har brutit det förbund jag upprättade med deras förfäder och inte lyssnar på mig, 21 ska inte heller jag längre driva bort något av de folk som fortfarande var obesegrade när Josua dog. 22 I stället ska jag använda dessa nationer för att pröva Israel och se om det vill lyda HERREN och leva som deras förfäder gjorde.” 23 HERREN lät alltså den tidigare befolkningen bo kvar i landet. Han fördrev dem inte med en gång och gav dem inte i Josuas hand.

Nya Levande Bibeln

Israel har brutit förbundet med Gud

1 En dag kom Herrens ängel upp från Gilgal till Bokim och talade till Israels folk: "Jag förde er ut ur Egypten och in i det land som jag lovat era förfäder, och jag sa att jag aldrig skulle bryta mitt förbund med er, 2 om ni å er sida inte ingick några fredsfördrag med folken som bodde i landet. Jag uppmanade er att riva ner deras avgudaaltaren, men varför har ni varit olydiga? 3 Jag ska inte längre hjälpa er att driva bort folken som bor här i landet. I stället ska de göra livet surt för er, och deras gudar ska bli en ständig frestelse för er." 4 När ängeln slutat tala började folket att gråta högt. 5 Därför fick platsen heta Bokim, som betyder 'Platsen där folket grät'. Där offrade de till Herren.

Josua dör

6 När Josua upplöste trupperna i Israel, hade de olika stammarna begett sig till sina respektive områden för att ta dem i besittning. 7-9 Gudsmannen Josua dog vid 110 års ålder och begravdes på sitt eget landområde i Timnat-Heres i Efraims berglandskap, norr om berget Gaas. Folket hade varit troget mot Herren under hela Josuas livstid och förblev det så länge de gamla männen i den generationen levde. Det var dessa män som hade sett alla de märkliga ting Herren hade gjort för Israel.

Folket börjar tillbe avgudar

10 Efter dem växte det upp en generation som varken kände Herren, eller visste vad han gjort för Israel. 11 De gjorde mycket som Herren uttryckligen hade förbjudit, bland annat att tillbe Baal, kananeernas gud. 12-14 De vände sig bort från Herren, den Gud som deras förfäder hade älskat och tillbett och som hade fört dem ut ur Egypten, och började i stället att tillbe grannfolkens avgudar. Därför flammade Herrens vrede upp mot hela Israel. Han överlämnade dem till deras fiender, därför att de hade övergett honom för Baal och Astarterna. 15 När Israel drog ut i strid mot sina fiender stängde Herren vägen för dem. Han hade tidigare varnat Israel och sagt att han inte skulle hjälpa dem om de övergav honom. 16 Men han utsåg domare bland folket, som skulle rädda dem från deras fiender. 17 Men folket brydde sig inte heller om att lyssna till domarna utan fortsatte att bryta mot Herrens bud och att tillbe avgudar. De avfärdade mycket snart sina fäders tro och vägrade att följa Herren. 18 Varje domare räddade under sin livstid Israels folk från dess fiender, för Herren tyckte synd om dem när de jämrade sig över det förtryck de fick utstå. Därför hjälpte han dem så länge domaren levde, 19 men så snart domaren var död slutade de upp att göra det som var rätt och handlade värre än deras förfäder hade gjort. De började på nytt tillbe hedningarnas gudar och tog efter de hedniska grannfolkens seder. 20 Då blossade Herrens vrede upp mot Israel igen, och han förklarade: "Eftersom detta folk har brutit det förbund jag upprättade med deras förfäder, 21 ska inte heller jag längre driva bort de fiender som fortfarande var obesegrade när Josua dog. 22 I stället ska jag använda dessa nationer för att pröva mitt folk och se om det vill lyda mig, som deras förfäder gjorde." 23 Herren lät alltså den tidigare befolkningen bo kvar i landet.