1-2Resten av det intagna landet tilldelades de återstående nio och en halv stammarna i Israel. Man beslutade om vilka områden de olika stammarna skulle ha genom att dra lott inför Herren, och Herren gjorde så att lotten föll på det sätt han önskade, medan prästen Eleasar, Josua och stamledarna övervakade lottkastningen.3-4Mose hade redan gett landområden åt de två och en halv stammarna på östra sidan Jordan. Josefs stam hade blivit två separata stammar, nämligen Manasses och Efraims, och leviterna fick inte något land alls, förutom städerna som de skulle bo i och de kringliggande betesmarkerna för deras boskap.5Delningen av landet skedde alltså helt enligt de direktiv som Mose hade fått av Herren.6Under ledning av Kaleb kom en delegation från Juda stam till Josua i Gilgal."Kommer du ihåg vad Herren sa till Mose om dig och mig, när vi var vid Kades-Barnea?" frågade Kaleb Josua.7"Då var jag fyrtio år, och Mose hade sänt oss från Kades-Barnea för att spionera på Kanaans land. Jag rapporterade vad jag ansåg vara sanning,8men våra bröder som var med oss skrämde folket så att de inte vågade gå in i löfteslandet. Eftersom jag hade följt Herren min Gud9sa Mose till mig: 'Den del av landet som du just nu varit i ska tillhöra dig och dina efterkommande för all framtid.'10Som du ser har Herren under de fyrtiofem år som gått och medan Israel vandrade omkring i öknen låtit mig få leva och vara frisk, och i dag är jag åttiofem år.11Jag är lika stark nu som jag var när Mose skickade oss ut på detta uppdrag, och jag kan fortfarande leda folket och strida lika bra som jag kunde då!12Ge mig nu bergsbygden, som Herren lovade mig. Du kommer väl ihåg att vi då träffade på anakiterna, som bodde där i befästa städer, men om Herren är med mig ska jag driva ut dem ur landet."13-14Josua välsignade då Kaleb och gav honom Hebron som arv, därför att han hade följt Herren, Israels Gud.15(Tidigare hade Hebron kallats Kirjat-Arba efter en stor hjälte bland anakiterna.)I landet rådde sedan fred.