Josua 10:1 | Nya Levande Bibeln

Nya Levande Bibeln

Solen står stilla

1 När Adoni-Sedek, kungen i Jerusalem, hörde att Josua hade besegrat Ai och dödat kungen där, på samma sätt som han hade gjort i Jeriko, och hur invånarna i Gibeon hade lyckats få ett fredsfördrag med Israel och blivit dess allierade, 2 blev han fruktansvärt rädd. Gibeon var nämligen en stor stad, lika stor som någon av kungastäderna och mycket större än Ai, och dess män var kända för att vara verkliga krigare. 3 Adoni-Sedek skickade därför ett meddelande till kung Hoham i Hebron, kung Piram i Jarmut, kung Jafia i Lakis och kung Debir i Eglon. 4 "Kom och hjälp mig att besegra gibeoniterna", skrev han. "De har slutit fred med Josua och Israels folk." 5 Dessa fem amoreiska kungar slog alltså samman sina arméer och anföll gemensamt Gibeon. 6 Då sände männen i Gibeon omedelbart bud till Josua i Gilgal. "Kom och hjälp dina tjänare!" bad de. "Skynda er! Alla amoreiska kungar som bor i bergsbygderna anfaller oss gemensamt med sina arméer." 7 Josua och israeliternas armé lämnade då Gilgal för att undsätta Gibeon. 8 "Var inte rädd för dem", sa Herren till Josua. "De är redan besegrade! Inte en enda av dem ska kunna stå emot dig." 9 Josua och armén marscherade hela natten och överrumplade fienden. 10 Herren lät det bli panik bland dem när de fick se israeliterna. De blev fullständigt besegrade, och israeliterna förföljde de överlevande ända bort till Bet-Horon, Aseka och Mackeda och dödade många av dem. 11 Och när de under sin flykt undan israeliterna rusade nerför sluttningen mot Bet-Horon, lät Herren en fruktansvärd hagelstorm komma över dem, och den följde dem hela vägen fram till Aseka. Fler blev dödade av hagel än av israeliternas svärd. 12 Medan israeliterna förföljde fienden bad Josua högt: "Låt solen stå stilla över Gibeon och låt månen stå kvar i Ajalons dal!" 13 Och solen och månen flyttade sig inte förrän Israels armé hade slagit fiendehärarna! Detta finns närmare skildrat i "Den redliges bok". Solen stod kvar uppe på himlen nästan ett helt dygn! 14 Det har aldrig tidigare och inte heller senare hänt att Herren har hindrat solen att gå ner som svar på en mans bön. Det var Herren som stred för Israel den dagen. 15 Senare återvände Josua och israeliternas armé till Gilgal.

Fem kungar avrättas

16 Under striden flydde de fem kungarna och gömde sig i en grotta vid Mackeda. 17 När Josua nåddes av nyheten att man funnit kungarna 18 befallde han att en stor sten skulle rullas framför grottans ingång och att vakter skulle sättas dit, så att kungarna inte skulle kunna fly. 19 De övriga soldaterna fick följande order: "Förfölj fienden och angrip dem bakifrån! Låt dem inte komma tillbaka till sina städer, för Herren ska hjälpa er att fullständigt förgöra dem." 20 Josua och Israels armé fortsatte att meja ner fienden och gjorde slut på de fem arméerna med undantag av det fåtal som lyckades komma tillbaka till sina befästa städer. 21 Då återvände alla israeliterna till sitt läger vid Mackeda, och efter detta vågade ingen längre anfalla Israel. 22-23 Josua gav nu sina män befallning om att flytta bort stenen från grottans öppning och föra ut de fem kungarna från Jerusalem, Hebron, Jarmut, Lakis och Eglon. 24 Sedan sammankallade han hela armén och gav befälhavarna för armén order att sätta sina fötter på kungarnas nackar. 25 "Var inte rädda, och tappa inte modet", sa Josua till sina män. "Var bara starka och frimodiga, för så här kommer Herren att göra med alla era fiender." 26 Med de orden stack Josua sitt svärd i de fem kungarna och hängde upp deras döda kroppar på fem pålar, där de fick hänga tills det blev kväll. 27 Vid solnedgången gav Josua befallning om att kropparna skulle tas ner och kastas in i grottan där kungarna hade gömt sig. Framför grottan kastade man upp ett stort stenröse, som fortfarande finns kvar.

Israel utplånar städer i söder

28 Samma dag utplånade Josua staden Mackeda och dödade kungen och alla andra som bodde där, och inte en människa i hela staden kom undan med livet. 29 Därefter tågade israeliterna mot Libna. 30 Herren gav dem också den staden och dess kung, och alla dödades, precis som i Jeriko. 31 Från Libna fortsatte de till Lakis och anföll staden. 32 Herren gav också Lakis i Israels hand, så att de intog staden på andra dagen, och här gick det för invånarna på samma sätt som i Libna. 33 Under anfallet mot Lakis hade kung Horam från Geser kommit för att försöka hjälpa till att försvara staden, men Josuas män dödade också honom och slog hela hans armé. 34-35 Den israelitiska armén drog sedan vidare till Eglon och intog det redan första dagen, och alldeles som i Lakis dödade de alla invånarna. 36 Sedan lämnade de Eglon, fortsatte till Hebron, 37 intog det och alla dess förstäder och dödade hela befolkningen. 38 Därefter återvände de till Debir 39 och intog det såväl som de kringliggande byarna, och allt folk dödades, precis som i Libna. 40 På så sätt besegrade Josua och hans armé hela landet, folken och kungarna i bergsbygden, på syd- och låglandet och på bergssluttningarna. De dödade alla i hela landet, precis som Herren, Israels Gud, hade gett befallning om, 41 alla från Kades- Barnea till Gasa, och från Gosen ända till Gibeon. 42 Allt detta genomfördes i en följd, och Herren, Israels Gud, stred för sitt folk. 43 Sedan återvände Josua och hans armé till lägret vid Gilgal.