1Människan vet hur man bryter silver och renar guld,2hur man gräver fram järn ur jorden och smälter koppar ur malm.3-4Hon vet hur man tänder ljus, så att gruvschakt kan sprängas och malm brytas i jordens djup. Där nere i djupet, långt från hemmets trygghet, gräver hon sig fram och svingar sig över avgrunden i rep.5Den jord som ger växt och föda är i sitt inre som omvälvd av eld.6Safirer gömmer sig i berget och guldklimpar i gruset,7skatter som ingen fågel kan se och inget falköga upptäcka.8Inget rovdjur har någonsin trampat på dessa rikedomar och inget lejon varit i deras närhet.9Men människan kan spräcka den hårda klippan och borra sig ner i djupen.10Hon spränger tunnlar in i bergen och avslöjar dyrbara skatter.11Hon dämmer upp vattenströmmar och vaskar fram guld.12Men trots att människan kan frilägga dessa skatter, vet hon inte var visheten gömmer sig.13Hon inser inte dess oskattbara värde och förstår inte att den inte kan sökas bland människor.14'Här finns den inte', säger haven, och sjöarna svarar: 'Inte heller här finns den'.15Visheten kan inte köpas för silver eller guld,16inte för guld från Ofir eller för dyrbar onyx eller safir.17Den är värdefullare än juveler infattade i guld.18Korall och kristall kan inte nämnas som jämförelse. Den är mer värd än rubiner.19Topas från Etiopien kan inte betala den och inte heller det allra renaste guld.20Var kan vi då få tag i visheten? Var finns förmågan att förstå?21Den är gömd för allt levande, inte ens den mest skarpögda fågel i skyn kan upptäcka den.22Döden och dödsriket har hört ryktas om den.23-24Bara Gud vet var den finns, och bara han kan visa vägen. Han kan se hela jorden och allt under himlen.25Han får vinden att blåsa, och han sätter gränser för havet.26Han ger regnet dess lagar och visar blixten dess väg.27Han vet var visheten finns. Han har granskat den och noga utforskat den.28Och han säger till människan: 'Lyssna! Att frukta Herren är sann vishet, och att fly det onda är sant förstånd.' "