1David hade just hunnit bortom kullens topp, där Siba, den ansvarige tjänaren över Mefibofets hus, stod och väntade på honom. Han ledde ett antal åsnor lastade med tvåhundra brödkakor, hundra russinkakor, hundra fruktkakor och en skinnsäck med vin.2Kungen frågade: "Vem ska ha allt detta?"Siba svarade: "Åsnorna är åt ditt folk att rida på, brödet och fruktkakorna åt dina män som proviant, och vinet är till för dem som blir utmattade av ökenvandringen."3"Men var är Mefiboset?" frågade kungen."Han stannade i Jerusalem," svarade Siba. "Han tänker nog bli kung och få tillbaka sin far Sauls rike."4Då sa kungen: "Om det är på det sättet, så får du överta allt han äger.""Då ska jag tacka dig av hela mitt hjärta", svarade Siba.
Simei förbannar David
5När David och hans sällskap gick förbi Bahurim, kom en man ut från byn och förbannade dem. Han hette Simei, son till Gera och släkt med Saul.6Han kastade sten på kungen och hans officerare, trots att de på alla sidor var omgivna av soldater.7-8"Ge dig iväg härifrån, din mördare och skurk!" ropade han till David. "Herren ska hämnas på dig, för att du mördade kung Saul och hans familj. Du stal hans tron, och nu har Herren gett den till din son Absalom. Äntligen får du smaka lite av din egen medicin, din mördare!"9"Varför ska en sådan få förbanna Ers Majestät?" frågade Abisai. "Ska jag hugga huvudet av honom?"10"Nej", sa kungen. "Lägg dig inte i det här! Om Herren har sagt till honom att förbanna mig, varför ska jag då hindra honom?11Min egen son försöker ju döda mig, så varför ska vi bry oss om en benjaminit som bara förbannar mig? Lämna honom ifred, för utan tvivel har Herren sagt till honom att göra detta!12Och kanske kommer Herren att se till min situation, och då kommer han att välsigna mig i stället för att förbanna.13David och hans män fortsatte framåt medan Simei höll jämna steg med dem vid sidan om vägen. Han förbannade dem och kastade sten och jord på David.14När kungen och hans sällskap nådde sitt mål var de mycket trötta och stannade för att vila ut.
Absalom griper makten
15Under tiden hade Absalom och hans män kommit till Jerusalem tillsammans med Ahitofel.16När Davids vän arkiten Husai kom till staden gick han omedelbart för att träffa Absalom. "Länge leve kungen!" utropade han. "Länge leve kungen!"17"Är det så här du behandlar din vän David?" frågade Absalom honom. "Varför är du inte tillsammans med honom?"18"Därför att jag arbetar för den man som är utvald av Herren och av Israel", svarade Husai.19"Och varför skulle jag inte göra det? Jag hjälpte din far, och nu vill jag hjälpa dig!"20Då vände sig Absalom till Ahitofel och frågade honom: "Vad ska jag göra härnäst?"21Ahitofel sa till honom: "Gå och ligg med de av din fars bihustrur, som han har lämnat kvar här att sköta palatset. Låt hela Israel se hur du förolämpar honom. Det kommer att stärka din ställning."22Då satte man upp ett tält på palatsets tak som alla kunde se, och där låg Absalom med sin fars bihustrur.23Absalom gjorde allt vad Ahitofel sa, precis som David hade gjort. Hans råd ansågs nämligen komma direkt från Herren.