1Ormen var det listigaste av alla djur som Herren Gud hade skapat. Ormen kom till kvinnan och sa: "Jaså, verkligen? Får ni inte äta av någon frukt i trädgården? Säger Gud att ni inte får äta något av det?"2-3"Naturligtvis får vi äta frukten", svarade kvinnan. "Det är bara av trädet mitt i trädgården som vi inte får äta. Gud säger att vi inte får äta eller ens röra dess frukt, för då kommer vi att dö."4"Det är lögn!" väste ormen. "Ni kommer inte att dö!5Gud vet mycket väl att i samma ögonblick som ni äter av den kommer ni att bli som han. Era ögon kommer att öppnas, och ni kommer att kunna skilja mellan gott och ont!"6Kvinnan lät sig övertygas. Frukten såg god och saftig ut! Och den skulle ju ge henne vishet! Därför åt hon lite av den och gav en bit till sin man, som också smakade på den.7Men när de åt av frukten blev de plötsligt medvetna om att de var nakna och blev generade. Därför band de ihop fikonlöv runt höfterna för att skyla sig.8När de den kvällen hörde Herren Gud vandra omkring i trädgården gömde de sig bland träden.9Herren Gud ropade till Adam: "Varför gömmer du dig?"10Adam svarade: "Jag hörde att du kom och ville inte att du skulle se mig naken".11"Vem har talat om för dig att du är naken?" frågade Herren Gud. "Har du ätit av frukten från trädet som jag varnade dig för?"12"Ja", erkände Adam, "Kvinnan, som jag fick av dig gav mig en bit, och jag åt."13Då frågade Herren Gud kvinnan: "Hur kunde du göra något sådant?""Ormen lurade mig", svarade hon.14Därför sa Herren Gud till ormen: "Det här ska bli ditt straff: Jag skiljer dig från alla husdjur och vilda djur på hela jorden. Jag förbannar dig. Du ska kräla på marken så länge du lever, och du ska äta jord.15Från och med nu kommer du och kvinnan att vara fiender, och samma förhållande ska gälla mellan din avkomma och hennes barn. Barnet kommer att krossa ditt huvud, medan du kommer att hugga det i hälen."16Sedan sa Gud till kvinnan: "Du kommer att föda barn med smärta och plågor. Trots detta kommer du att välkomna din mans kärlek, och han ska råda över dig."17Till Adam sa Gud: "Eftersom du lyssnade till din hustru och åt frukten, fast jag hade sagt att du inte fick det, låter jag en förbannelse vila över marken. Hela ditt liv kommer du att få slita för ditt uppehälle.18Marken ska ge dig tistlar och törnen, och du ska äta dess örter.19Hela livet ända tills du dör kommer du att få kämpa för att bruka den. Sedan kommer du att återvända till den jord du kom ifrån, för du skapades av jord, och till jorden ska du återvända."20Mannen kallade sin hustru Eva, som betyder den livgivande, för han sa: "Hon ska bli mor till hela människosläktet."21Och Herren Gud gav Adam och hans hustru kläder av djurhudar.22Sedan sa Herren Gud: "Eftersom mannen har blivit som vi är och kan skilja det goda från det onda, vad kommer då att hända om han äter av frukten på Livets Träd och lever i evighet?"23Därför visade Herren Gud ut honom ur Edens trädgård och skickade bort honom för att bruka den jord som han hade skapats av.24På så sätt drev Herren ut honom, och öster om Edens trädgård placerade Gud mäktiga änglar med flammande svärd för att skydda vägen till Livets Träd.