Psalm 10 | nuBibeln

Varför går det väl för syndaren?

1 HERRE, varför står du så långt borta, varför gömmer du dig i tider av nöd? 2 I övermod jagar den gudlöse den svage. Låt dem fångas i sina egna intriger! 3 Den gudlöse skryter med sina egna begär, välsignar den girige och föraktar HERREN. 4 Den gudlöse sätter näsan i vädret. ”Gud ställer mig inte till svars. Det finns ju ingen Gud.” Sådana är alla hans tankar.* 5 Ändå lyckas han i allt vad han gör, han är högfärdig och skjuter ifrån sig dina lagar, han fnyser åt sina fiender. 6 Han tänker för sig själv: ”Inget kan rubba mig. Jag ska alltid vara lycklig och slippa bekymmer.” 7 Deras mun är full av förbannelse och lögn, under hans tunga finns ofärd och olycka. 8 Han lägger sig i bakhåll vid gårdarna och vill lönnmörda den oskyldige. Hans ögon följer den värnlöse. 9 Han ligger i bakhåll, gömd, som lejon, och väntar på att få kasta sig över den hjälplöse och dra in honom i sitt nät. 10 De värnlösa krossas, de kollapsar och faller av hans styrka.* 11 Han säger för sig själv: ”Gud har glömt det, han döljer sitt ansikte och ser det aldrig.” 12 HERRE, res dig! Gud, lyft din hand! Glöm inte de förtryckta! 13 Varför får den gudlöse förakta Gud och säga för sig själv: ”Han ställer mig inte till svars?” 14 HERRE, du ser ofärden och plågan. Du lägger märke till det, du tar det i din hand. Den värnlöse överlämnar sin sak åt dig, du hjälper den faderlöse.* 15 Krossa den gudlöses och ondes makt! Ställ honom till svars för sin ondska, så att den inte finns mer. 16 HERREN är kung, alltid och för evigt. De främmande folken försvinner från hans land. 17 HERRE, du hör de förtrycktas längtan, du ger dem nytt mod och lyssnar till dem. 18 Du ger de faderlösa och förtryckta rätt, så att ingen som är av jord längre kan skrämma dem.*