Jesaja 17 | nuBibeln

Profetia över Damaskus och Efraim

1 Profetia om Damaskus: ”Se, Damaskus ska inte längre vara en stad, bara en hög ruiner. 2 Aroers städer är övergivna. Där lägger sig hjordar, och ingen skrämmer dem. 3 Efraims befästa stad ska försvinna, likaså Damaskus kungamakt och det som finns kvar av Aram. Det ska gå med dem som med israeliternas härlighet,” säger härskarornas HERRE. 4 ”Jakobs härlighet ska förblekna den dagen och hans fetma smälta bort. 5 Det blir som när skördemannen samlar ihop säd och med sin arm skär av axen, som när man plockar ax i Refaimdalen. 6 Bara en efterskörd blir kvar, som när man slår ett olivträd – två eller tre i trädets topp och fyra eller fem på grenarna, säger HERREN, Israels Gud.” 7 Då ska människorna se på sin Skapare och rikta sina blickar mot Israels Helige. 8 De ska inte längre vända sig till de altaren som de själva har tillverkat och inte se på det som de gjort med sina egna händer, asherapålarna och rökelsealtarna. 9 Den dagen ska deras befästa städer ligga övergivna i skogen och undervegetationen, så som de som en gång övergavs* för Israels skull. Allt ska ödeläggas. 10 För du har glömt din frälsnings Gud, inte kommit ihåg den klippa som är din fästning. Du planterar ljuvliga plantor av finaste sort från främmande länder. 11 Samma dag som du planterar dem börjar de spira och skjuta nya skott.* Men ändå uteblir skörden när plågans dag kommer med sin outhärdliga smärta*. 12 Hör hur folkmassorna larmar, som havets brus är deras rop! 13 Som bruset av stora vatten är folkets raseri, men han tillrättavisar dem, och de flyr långt bort, likt agnar för vinden på bergen, ja, likt virvlande ogräsfrön i stormen. 14 På kvällen väntar skräck, i gryningen är de borta. Detta är våra plundrares del och våra rövares lott.