1För körledaren, enligt gittit. Av Asaf.2Jubla högt inför Gud, vår styrka! Höj glädjerop till Jakobs Gud!3Stäm upp musik och slå på trummor, spela på ljuvliga lyror och harpor!4Stöt i horn vid nymånadsfester och vid fullmåne på vår högtidsdag.5För det är en föreskrift för Israel, en bestämmelse av Jakobs Gud.6Han bestämde det till en förordning åt Josef när han drog ut ur Egyptens land. Jag hörde ett språk som jag inte förstod.*7”Jag lyfte bördan från hans axlar, och hans händer befriades från korgen.8Du ropade i din nöd, och jag räddade dig. Jag svarade från åskmolnet, och jag prövade dig vid Merivas vatten. Séla9Hör mitt folk, jag vill varna dig! Israel, om du bara ville lyssna!10Hos dig får inte finnas någon främmande gud, och du får inte tillbe någon utländsk gud.11Jag är HERREN, din Gud, som förde dig ut ur Egypten. Öppna din mun, och jag kommer att fylla den.12Men mitt folk lyssnade inte på mig. Israel vill inte ha med mig att göra.13Därför lät jag dem gå sina egna hårdhjärtade vägar och leva som de själva ville.14Om mitt folk ändå ville lyssna på mig, ack, om Israel ville följa min väg!15Då skulle jag snabbt besegra deras fiender och ingripa mot deras ovänner.16De som hatar HERREN skulle tvingas krypa inför honom och deras straff vara för evigt.*17Men mitt folk skulle jag låta äta det finaste vete och mätta dem med honung ur klippan.”
Nya Levande Bibeln
En glädjesång till Israels Gud
1Herren gör oss starka! Jubla högt inför honom. Låt oss höja glädjerop till Israels Gud.3Stäm upp lovsång och slå på trummor. Spela på lyror och harpor.4Blås i trumpeter! Kom till våra glada fester vid fullmåne och nymåne.5Gud har gett oss dessa högtidsdagar. De finns nerskrivna i Israels lagar.6Redan då, när han kämpade mot egyptierna, gav han dessa lagar till sitt folk. Då hör jag en okänd röst som säger:7"Nu ska jag befria er från denna börda! Ni ska få lägga ner er tunga last!8Ni ropade på mig när ni var i nöd, och jag frälste er. Jag svarade er från Sinais berg, mitt gömställe i stormen. Jag prövade er tro vid Meriba, när ni klagade över att det inte fanns något vatten.9Lyssna till mig, mitt folk, och ta emot mina varningar! Israel, om du bara ville lyssna!10Ni ska aldrig tillbe någon avgud eller ha främmande gudar ibland er.11För det var jag, Herren, er Gud, som ledde er ut ur Egypten. Pröva mig bara! Öppna er mun och se om jag inte kommer att fylla den.12Men nej, mitt folk lyssnar inte på mig. Israel vill inte ha med mig att göra.13Därför låter jag dem gå sina egna dåraktiga vägar och leva som de själva vill.14Tänk om mitt folk bara ville lyssna på mig! Tänk om Israel ville följa mig och vandra på mina vägar!15Tänk hur snabbt jag då skulle besegra deras fiender! Jag skulle på en gång krossa deras ovänner!16Ja, alla som hatar Herren måste böja sig ner i fruktan, och deras straff ska vara utan ände.17Men er skulle han låta skörda det finaste vete, och han skulle låta er få njuta av vildhonung."
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.