Jona 2 | nuBibeln

Jona ber

1 Men nu hade HERREN förberett det så, att en stor fisk svalde Jona. Han blev kvar i fiskens buk tre dagar och tre nätter.

2 Jona bad därifrån till HERREN, sin Gud:

3 ”I min nöd ropade jag till HERREN, och han svarade mig. Från dödsrikets djup ropade jag på hjälp, och du hörde mitt rop.

4 Du kastade mig i djupet, mitt i havet. Strömmarna omgav mig, alla dina bränningar och vågor svepte över mig.

5 Då tänkte jag: ’Jag har fördrivits från dig. Får jag någonsin mer se ditt heliga tempel?’

6 Vattnen omslöt mig ända upp till min strupe, djupet omgav mig, och sjögräs snodde sig runt mitt huvud.

7 Jag sjönk ända till foten av bergen. Jordens bommar reglades bakom mig för evigt. Men du förde mig upp ur graven och gav mig liv, HERRE, min Gud.

8 När mitt liv tynade bort tänkte jag på HERREN, och min bön gick till dig i ditt heliga tempel.

9 De som håller sig till meningslösa avgudar överger den nåd de fått.

10 Men med lovsång vill jag offra till dig och hålla mina löften. Räddningen kommer från HERREN.”

11 Då gav HERREN fisken en befallning, och den spydde upp Jona på land.

Swedish Contemporary Bible TM (nuBibeln TM) Copyright © 2015 by Biblica, Inc. Used with permission. All rights reserved worldwide. “Biblica”, “International Bible Society” and the Biblica Logo are trademarks registered in the United States Patent and Trademark Office by Biblica, Inc. Used with permission.

Nya Levande Bibeln

Jona ber

1 Men nu hade Herren förberett det så, att en stor fisk kom och svalde Jona. Han blev kvar inne i fisken tre dagar och tre nätter.

2 Jona bad till Herren, sin Gud, där han låg inne i fiskens mage:

3 "I min stora nöd ropade jag till Herren, och du svarade mig. Från dödens djup bad jag till Herren, och du hörde mig!

4 Du kastade mig i havets djup. Jag sjönk i djupet, ner under de vilda vågorna.

5 Då tänkte jag: 'Herre, du har förkastat mig. Får jag någonsin mer se dig i ditt heliga tempel?'

6 Jag sjönk allt djupare i vågorna, och döden var mycket nära. Jag var helt omgiven av vatten, och sjögräs snodde sig runt mitt huvud.

7 Jag sjönk ända till foten av de berg som har sin början i havsdjupen. Jag var utestängd från livet och fånge i dödsriket. Men, Herre, min Gud, du ryckte mig ut ur dödens käftar!

8 När jag förlorat allt hopp tänkte jag än en gång på Herren, och min uppriktiga bön gick till dig i ditt heliga tempel.

9 Den som offrar till avgudar kan inte förvänta sig någon barmhärtighet från Herren!

10 Men jag vill offra min tacksamhet till dig. Jag ska hålla mina löften till dig, för min befrielse och räddning kommer enbart från Herren."

11 Då gav Herren fisken befallning att spotta upp Jona på land, och Jona for ut ur fisken och var räddad.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.^® Used by permission. All rights reserved worldwide.