1”Vid den tiden, säger HERREN, ska jag vara Gud för alla Israels släkter, och de ska vara mitt folk.”2Så säger HERREN: ”Det folk som överlever svärdet ska finna nåd i öknen, under vandringen ska Israel få ro.”*3Från fjärran uppenbarade sig HERREN för mig: ”Jag har älskat dig med en evig kärlek. Därför har jag så länge uppehållit dig med min nåd.4Jag ska upprätta dig igen, ja, du ska bli upprättad, du jungfru Israel. Du ska än en gång ta dina tamburiner och gå ut och dansa med de glada.5Än en gång ska du plantera vingårdar på Samariens berg, och de som planterar ska få njuta av frukten.6Den dag ska komma då vakterna på Efraims berg ska ropa: ’Kom, låt oss gå upp till Sion, till HERREN, vår Gud.’ ”7För så säger HERREN: ”Jubla av glädje över Jakob, höj jubelrop över det främsta bland folken! Lovsjung: ’HERREN har räddat sitt folk, det som finns kvar av Israel.’8Jag ska föra dem från landet i norr och samla dem från jordens yttersta ändar. Bland dem finns blinda och lama, gravida kvinnor och kvinnor i barnsnöd. I en stor skara ska de återvända hit.9Gråtande ska de komma, och under deras böner ska jag leda dem.* På en jämn väg, där de inte ska stappla, ska jag leda dem till strömmande vatten. För jag är Israels far och Efraim är min förstfödde son.10Hör HERRENS ord, ni folk, förkunna det i fjärran kustländer: ’Han som skingrade Israel ska samla det och vaka över det som en herde över sin hjord.’11HERREN ska friköpa Jakob och befria honom från dem som är starkare än han.12De ska komma och jubla på Sions höjd, och de ska stråla av lycka över allt vad HERREN ger, över säd, vin och olja, över lamm och boskapshjordar. De ska vara som en grönskande trädgård, och de ska inte behöva sörja mer.13Flickor ska dansa och glädjas, tillsammans med ynglingar och de gamla. Jag ska förvandla deras sorg till glädje, ge dem tröst och glädje efter sorgen.14Jag ska mätta prästerna rikligt och tillfredsställa mitt folk med det goda jag ger, säger HERREN.”15Så säger HERREN: ”Ett rop hörs i Rama, klagan och bitter gråt. Rakel gråter över sina barn och låter sig inte tröstas, för hennes barn finns inte mer.”16Så säger HERREN: ”Gråt inte längre, fäll inga fler tårar, för du ska få lön för din möda, säger HERREN. De ska återvända från sitt fiendeland.17Det finns hopp för din framtid, säger HERREN. Dina barn ska återvända till sitt eget land.18Jag har hört Efraims klagan: ’Du har tuktat mig, jag har blivit tuktad som en otämjd kalv. För mig tillbaka, så kommer jag tillbaka, för du är HERREN, min Gud.19Jag vände mig bort men ångrade mig. Jag kom till besinning och slår nu mina lår i sorg.* Jag skäms och är förödmjukad över min ungdoms synder.’20Är inte Efraim min älskade son, mitt käraste barn? Trots att jag ofta går till rätta med honom tänker jag ständigt på honom. Mitt hjärta ömmar för honom, och jag måste förbarma mig över honom, säger HERREN.21Sätt upp vägmärken åt dig, ställ upp vägvisare. Rätta dig efter den led du följt, vägen du förut gått. Vänd tillbaka, jungfru Israel, vänd tillbaka till dessa dina städer!22Hur länge ska du vackla hit och dit, du trolösa dotter? HERREN ska skapa något nytt på jorden – en kvinna ska omsluta* en man.”23Så säger härskarornas HERRE, Israels Gud: ”Ännu en gång ska detta ord uttalas i Juda land och dess städer, när jag låter dem återvända från sin exil: ’HERREN välsigne dig, du rättfärdighetens boning, du heliga berg!’24Där ska alla från hela Juda och dess städer bo, bönder och kringströvande herdar.25Jag ska ge de trötta att dricka och mätta de svaga.”26Sedan vaknade jag och såg mig omkring. Min sömn hade varit behaglig.27”Den tid ska komma, säger HERREN, när jag ska beså hela Israel och hela Juda med säd av både människor och djur.28Liksom jag har vakat över dem för att rycka upp, riva ner, förgöra och fördärva, ska jag nu vaka över dem för att bygga upp och plantera, säger HERREN.29På den tiden ska man inte längre säga: ’Fäderna har ätit sura druvor och därför har barnen fått ömma tänder.’30Var och en ska nämligen dö för sin egen synd. Den som äter sura druvor får själv ömma tänder.
Det nya förbundet
31Det ska komma en tid, säger HERREN, då jag ingår ett nytt förbund med Israels och Juda folk,32inte ett sådant förbund som jag ingick med deras förfäder, när jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egypten, det förbund med mig som de bröt, trots att jag var deras herre*, säger HERREN.33Nej, detta är det förbund jag ska ingå med Israels folk efter de där dagarna, säger HERREN: Jag ska lägga min lag i deras inre och skriva den i deras hjärtan. Jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk.34Då ska de inte längre behöva undervisa varandra och säga: ’Lär känna HERREN,’ för då ska alla känna mig, från den minste till den störste bland dem, säger HERREN. För jag ska förlåta dem deras ondska, och jag ska aldrig mer komma ihåg deras synder.”35Så säger HERREN, han som satt upp solen till att lysa om dagen och månen och stjärnorna att lysa om natten, han som rör upp havet så att dess vågor brusar, han vars namn är härskarornas HERRE:36”Om dessa förordningar inte längre består inför mig, säger HERREN, först då ska Israels ätt upphöra att för alltid vara ett folk inför mig.”37Så säger HERREN: ”Om himlarna där ovan kan mätas, om jordens grundvalar där nere kan utforskas, först då ska jag förkasta Israels ätt för allt de har gjort, säger HERREN.38Den tid ska komma, säger HERREN, när staden ska bli uppbyggd för HERREN, från Hananeltornet till Hörnporten.39Mätsnöret ska dras vidare mot Garevhöjden och sedan i riktning mot Goa.40Och hela dalen med liken och askan, alla fälten ända ner till Kidrondalen och till hörnet vid Hästporten i öster ska vara helgade åt HERREN. Staden ska aldrig mer utplånas eller raseras.”
Nya Levande Bibeln
Gud lovar att återupprätta Israel
1Vid den tiden, säger Herren, ska jag vara hela Israels Gud. Alla stammar och familjer ska erkänna mig som Herre och handla som mitt folk.2Det folk som överlever krigen ska få ro i öknen. Jag ska ge Israel frid och ro.3Redan för länge sedan sa Herren till Israel: Jag har älskat dig, mitt folk, med en evig kärlek. Ja, med denna kärlek har jag dragit dig till mig.4Jag ska bygga upp ditt land igen, du jungfru Israel. Du ska än en gång ta dina tamburiner och dansa med de glada.5Dina vingårdar ska du än en gång plantera på Samariens berg, och du ska få äta frukt från dina egna trädgårdar.6Den dag ska komma när vaktposterna på Efraims höjder ska ropa ut och säga: "Kom, låt oss gå till Sion, till Herren, vår Gud."7Herren säger: Sjung av glädje över allt vad jag ska göra för Israel, det främsta av alla folk! Prisa honom och säg: "Herren har frälst sitt folk, det som fanns kvar av Israel."8Jag ska samla dem från norr och från jordens yttersta ändar. De kommer med blinda och lama, gravida kvinnor och kvinnor i barnsnöd. Det ska bli ett stort sällskap som kommer.9Glädjetårar ska strömma utför deras kinder när de återvänder under bön och tacksägelse. Jag ska leda dem. Jag ska föra dem till friska vattenkällor och på jämna stigar där de inte ska stappla, för jag är Israels far och han är min älskade son.10Lyssna till detta budskap från Herren, ni världens alla länder: Herren, som skingrade sitt folk ut över världen, kommer att samla tillbaka dem och vaka över dem, som en herde samlar sin hjord.11Han ska rädda Israel undan dem som är för starka för dem.12De ska komma tillbaka hem och sjunga glädjesånger på Sions berg, och de ska glädja sig åt Herrens överflöd, rika skördar av vete, vin och olja och stora boskapshjordar. Deras liv ska vara som en vattnad trädgård, och alla deras sorger är förbi.13Unga flickor kommer att dansa av glädje, och männen, både de äldre och de unga, ska ta del i glädjen. Jag ska förvandla deras sorg till glädje, jag ska trösta dem och göra dem lyckliga. Sorg och fångenskap ligger bakom dem.14Jag ska låta prästerna få festa på det överflöd av offer som förs till dem i templet. Jag ska tillfredsställa mitt folk med min frikostighet, säger Herren.15Herren talade till mig igen och sa: I Rama gråter man bittert. Det är Rakel som gråter över sina barn, och hon låter sig inte tröstas, för barnen är borta.16Men Herren säger: Gråt inte längre, för jag har hört dina böner, och du ska få se dem igen. De ska komma tillbaka till dig från ett fjärran fiendeland.17Det finns gott hopp för framtiden. Dina barn ska återvända till sitt eget land, säger Herren.18Jag har hört Israels klagan: "Du har straffat mig så hårt, men jag behövde det, precis som en kalv som ska vänjas vid oket. Upprätta mig så vill jag återvända till dig, för du är Herren, min Gud.19Jag vände mig bort från Gud men ångrade mig. Jag blev arg på mig själv för min dumhet. Jag skäms uppriktigt för allt jag gjorde när jag var ung."20Och Herren svarar: Israel är fortfarande min son, min ögonsten. Jag var tvungen att straffa honom, eftersom jag älskar honom. Jag längtar efter honom och kommer att vara barmhärtig mot honom.21När du drar i landsflykt, ska du sätta upp vägmärken åt dig som pekar tillbaka mot Israel. Märk ut vägen mycket noga. Du ska ju vända tillbaka till dina städer här, jungfru Israel!22Hur länge ska du vackla hit och dit, du nyckfulla dotter? Herren ska låta något nytt och annorlunda hända. Israel ska börja söka efter honom!23Herren, härskarornas Gud, säger: När jag leder dem tillbaka, ska de säga i Juda och dess städer: "Herren välsigne dig, du rättfärdighetens boning, du heliga berg!"24Stadsbor, lantbrukare och herdar ska bo tillsammans i fred och harmoni.25Jag har gett de trötta ro och de sörjande glädje.26Vid detta vaknade jag liksom upp och såg mig omkring. Min sömn hade varit behaglig.27Herren säger: Den tid ska komma, när jag ska öka befolkningen och fördubbla boskapen i Israel.28I det förgångna har jag grundligt förstört landet, men nu ska jag med omsorg bygga upp det igen.29Man ska inte längre citera talesättet att 'barnen får betala för sina förfäders synder'.30Var och en ska nämligen dö för sina egna synder.31Den dag ska komma när jag ska ingå ett nytt förbund med Israels folk och med Juda, säger Herren.32Det kommer inte att bli som det jag ingick med deras förfäder, när jag tog dem i handen för att leda dem ut ur Egypten, ett förbund som de bröt, trots att jag var deras rätte Herre, säger Herren.33Detta är det nya förbund som jag ska ingå med dem: Jag ska skriva min lag i deras hjärtan, så att de längtar efter att ära mig. Då kommer de verkligen att vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud.34På den tiden kommer det inte längre att vara nödvändigt att man uppmanar varandra att lära känna Herren. Alla, både stora och små, ska verkligen känna mig då. Jag ska förlåta dem och glömma deras synder, säger Herren.35Herren, som ger oss solsken på dagen och låter måne och stjärnor lysa på natten, som får havets vågor att brusa och vars namn är Herren, härskarornas Gud, han säger:36Lika lite som jag tänker ändra på dessa naturens lagar, tänker jag förkasta mitt folk Israel!37Inte förrän man kan mäta himlarna och utforska jordens grundvalar, kan jag förkasta dem för deras synders skull!38Den tid ska komma, säger Herren, när hela Jerusalem ska bli uppbyggt till Herrens ära, från Hananeltornet i murens nordöstra hörn till Hörnporten i nordväst och från Garebshöjden ända till Goa.40Och hela staden med begravningsplatsen och avstjälpningsplatsen för aska i dalen ska helgas åt Herren, och det ska också alla åkrar ut mot bäcken Kidron och därifrån till Hästporten och den östra sidan av staden. Staden ska aldrig mer bli intagen eller fördärvad.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.