2.Korinther 2 | nuBibeln Nya Levande Bibeln

2.Korinther 2 | nuBibeln
1 Jag bestämde mig alltså för att inte resa till er, för att inte göra er ledsna igen. 2 Om jag nämligen först hade gjort er ledsna, hur skulle någon då kunna göra mig glad, förutom den som jag gjort ledsen? 3 Därför skrev jag som jag gjorde, så att jag sedan skulle kunna komma utan att bli ledsen över dem som borde göra mig glad. Jag är säker på att min glädje är allas er glädje. 4 Oerhört nedtryckt och med tungt hjärta var det som jag skrev till er, och jag grät medan jag gjorde det. Jag ville ju inte göra er ledsna, utan ville bara att ni skulle förstå hur mycket jag älskar er.

Förlåt den som har syndat

5 Om någon har orsakat sorg, så är det inte mig han har gjort ledsen utan er alla, åtminstone i viss mån, för att inte gå till någon överdrift. 6 Men nu har han blivit tillräckligt straffad av de flesta av er. 7 Nu är det i stället dags att förlåta och uppmuntra, så att han inte blir totalt deprimerad. 8 Därför uppmanar jag er att ni visar honom all den kärlek ni kan. 9 När jag skrev till er gjorde jag det för att se om ni skulle bestå provet och vara lydiga i allting. 10 Om ni förlåter någon, så gör jag det också. Och det jag har förlåtit, ifall jag nu har haft något att förlåta, har jag gjort för er skull inför Kristus, 11 för att inte Satan ska överlista oss. Vi vet ju vad han är ute efter.

Paulus besök i Troas och Makedonien

12 När jag kom till Troas med evangeliet om Kristus, öppnade Herren många möjligheter för mig. 13 Men jag kände mig hela tiden orolig, eftersom jag inte fann min bror Titus där.* Därför tog jag farväl av dem och reste vidare till Makedonien.

Paulus uppdrag

14 Men lovad vare Gud, som alltid leder oss i Kristus triumftåg och genom oss överallt sprider välluktande rökelsedoft från kunskapen om honom. 15 Vi är doften om Kristus inför Gud bland dem som blir räddade och bland dem som går förlorade, 16 en dödens doft till död för de senare, och en livets doft till liv för de förra.* Men vem är då värdig att utföra ett sådant arbete? 17 Vi är ju inte som många andra som bjuder ut Guds ord för egen vinnings skull. Nej, vi förkunnar Kristus oförfalskat, inför Gud, utsända av honom.

Swedish Contemporary Bible TM (nuBibeln TM) Copyright © 2015 by Biblica, Inc. Used with permission. All rights reserved worldwide. “Biblica”, “International Bible Society” and the Biblica Logo are trademarks registered in the United States Patent and Trademark Office by Biblica, Inc. Used with permission.

Nya Levande Bibeln
1 Jag bestämde mig alltså för att inte resa till er, så länge det fanns risk för att mitt besök skulle göra er ledsna igen. 2 Jag ville ju dessutom själv bli glad över att få träffa er igen. Och om jag först hade gjort er ledsna, hur skulle ni då kunna göra mig glad? 3 Därför skrev jag ett brev istället, så att jag sedan skulle kunna komma utan att bli besviken över er. Ni är ju egentligen min stora glädje, och jag är säker på att ni vill göra mig glad. 4 Jag var oerhört nedtryckt och bedrövad när jag skrev till er, och tårarna rann. Jag ville ju inte göra er ledsna, utan ville bara visa hur mycket jag älskar er.

Förlåt den som har syndat

5 Den man jag skrev om har inte gjort mig ledsen personligen. Nej, det är alla er i församlingen som han har bedrövat genom sitt sätt att handla. Det är väl ingen överdrift att säga? 6 Men nu har han blivit tillräckligt straffad, eftersom ni nästan allihop var eniga i er dom mot honom. 7 Nu är det istället dags att förlåta och uppmuntra, så att han inte blir totalt deprimerad. 8 Se därför till att ni visar honom all den kärlek ni kan. 9 I mitt förra brev skrev jag att ni skulle straffa mannen. Och det skrev jag också för att se om ni tänkte följa mina råd. 10 Men nu vill jag att ni slutar straffa honom. Om ni förlåter honom, så gör jag det också, ifall jag nu har något att förlåta honom för. Kristus har ju befallt oss att förlåta och vill att vi ska leva i harmoni med varandra. 11 Gör vi inte det, kan Satan överlista oss. Och vad han är ute efter det vet vi.

Paulus besök i Troas och Makedonien

12 När jag kom till staden Troas för att sprida det glada budskapet om Herren Jesus Kristus, gav Herren mig många möjligheter att tala till människor. 13 Men jag kände mig hela tiden orolig, eftersom min medarbetare Titus fortfarande inte hade kommit med någon rapport från er.* Därför tog jag farväl av de troende och reste vidare hit till Makedonien.

Paulus uppdrag

14 Jag tackar Gud, som har vunnit seger genom det som Kristus gjorde, och som har gjort mig till sin slav. Jag får nu gå med i hans triumftåg över världen, för att sprida det glada budskapet om Kristus till alla människor. Mitt arbete är som en välluktande rökelsedoft som offras till Gud. Till hans ära sprider jag doften om Kristus till alla människor. Och för de människor som tror på budskapet och blir räddade, är det en doft som ger liv. Men för dem som inte tror på budskapet och därför går evigt förlorade, är det en doft som påminner om att Gud ska straffa dem med döden.*Men vem är då värdig att utföra ett sådant arbete? 17 Jo, bara den som har gemenskap med Kristus, är sänd av Gud och är ansvarig inför honom. Och ni vet att jag tillhör den kategorin. Jag är inte som vissa andra, som sprider budskapet för att tjäna pengar. 23 Gud själv kan intyga att det jag nu säger är sant: det enda skälet till att jag inte besökte er som jag tidigare tänkt, var att jag inte ville komma för att skälla på er. 24 Men se inte mig och mina medarbetare som några som vill styra över hur ni ska tro. Nej, vi vill bara hjälpa er att vara glada över den tro på Jesus ni redan har. Det är ju den som gör er starka.