1Cu privire la Moab: Așa vorbește DOMNUL Oștirilor, Dumnezeul lui Israel: „Vai de Nebo, căci va fi distrus! Chiriatayim va fi acoperit de rușine și cucerit! Întăritura* va fi acoperită de rușine și zdrobită!2Moab nu va mai fi lăudat; la Heșbon* se plănuiește nimicirea lui: «Să mergem și să‑l distrugem dintre neamuri!» Și tu, Madmen*, vei fi redus la tăcere, căci sabia te va urmări!3Un strigăt se aude din Horonaim: «Este prăpăd și mare distrugere!»4Moab este zdrobit; se aude strigătul celor mici ai lui.5Căci pe suișul spre Luhit plânsul se întețește întruna, iar pe coborâșul spre Horonaim se aude strigătul de distrugere al vrăjmașilor.6Fugiți! Scăpați‑vă viața și fiți ca un tufar* în pustie!7Veți fi capturați pentru că vă încredeți în lucrările și în bogățiile voastre. CHEMOȘ va merge în captivitate împreună cu preoții și conducătorii lui.8Pustiitorul va veni împotriva fiecărei cetăți și niciuna nu va scăpa. Valea va deveni o ruină și podișul va fi nimicit, căci DOMNUL a vorbit.9Presărați sare asupra Moabului, căci va fi pustiit!* Cetățile lui vor deveni o pustie și nimeni nu va mai locui în ele.10Blestemat să fie cel ce face cu neglijență lucrarea DOMNULUI! Blestemat să fie cel ce își oprește sabia de la măcel!11Încă din tinerețea lui, Moabul a fost liniștit, ca vinul lăsat în drojdia lui; nu a fost vărsat dintr‑un vas în altul, nu a fost dus în captivitate. De aceea i s‑a păstrat gustul și nu i s‑a schimbat aroma.12Dar, iată, vin zile, zice DOMNUL, când voi trimite oameni să‑l verse din vasul lui, și ei îl vor vărsa; îi vor goli vasele și‑i vor sparge urcioarele.13Atunci Moabului îi va fi rușine cu CHEMOȘ, așa cum și Casei lui Israel i‑a fost rușine de încrederea lor în vițelul de la Betel*.14Cum puteți să ziceți: «Noi suntem viteji, bărbați curajoși în luptă!»?15Moabul va fi distrus și cetățile lui vor fi invadate. Tinerii lui aleși vor fi înjunghiați, zice Împăratul, al Cărui Nume este DOMNUL Oștirilor.16Pieirea Moabului este aproape, nenorocirea lui vine în grabă mare.17Bociți‑l, voi, toți cei din jurul lui, toți aceia care‑i cunoașteți faima! Ziceți: «Cum a fost sfărâmat sceptrul cel puternic, toiagul cel glorios!»18Coboară‑te din slava ta și așază‑te pe pământ uscat, locuitor al fiicei Dibonului, căci pustiitorul Moabului se va ridica împotriva ta și‑ți va distruge fortărețele!19Stai lângă drum și pândește, locuitoare a Aroerului! Întreabă pe cel ce fuge și pe cea care‑și scapă viața, întreabă: «Ce se întâmplă?»20Moabul este făcut de rușine, căci este zdrobit. Gemeți și strigați! Vestiți de‑a lungul Arnonului că Moabul este distrus.21A venit judecata împotriva țării din podiș, împotriva Holonului, Iahței și Mefaatului,22împotriva Dibonului, Neboului și Bet‑Diblataimului,23împotriva Chiriatayimului, Bet‑Gamulului și Bet‑Meonului,24împotriva Cheriotului, împotriva Boțrei, împotriva tuturor cetăților din țara Moabului, de departe sau de aproape.25Cornul* Moabului este tăiat și brațul lui este zdrobit, zice DOMNUL.“26Îmbătați‑l, căci s‑a îngâmfat împotriva DOMNULUI! Tăvălească‑se Moab în vărsătura lui și să ajungă o pricină de râs!27N‑a fost Israel o pricină de râs pentru tine? Se găsește el oare printre hoți pentru ca ori de câte ori vorbești despre el să clatini din cap în semn de batjocură?28Părăsiți cetățile și sălășluiți printre stânci, locuitori ai Moabului! Fiți ca un porumbel care‑și face cuib chiar la marginile unui defileu!29Noi am auzit de trufia Moabului – el este foarte mândru. Am auzit de înfumurarea lui, de trufia lui, de semețirea lui și de îngâmfarea inimii lui.30„Știu, zice DOMNUL. Aroganța lui este fără temei; flecăriile lui au înfăptuit ceea ce este fără temei.31De aceea, gem pentru Moab și strig pentru întregul Moab. El suspină pentru oamenii din Chir-Hareset*.32Plâng pentru tine, vie din Sibma, mai mult decât pentru Iazer. Ramurile tale se întindeau până dincolo de mare, ajungând până la Iazer*, dar pustiitorul s‑a năpustit asupra fructelor tale de vară și asupra strugurilor tăi.33S‑a dus bucuria și veselia din livezile și de pe câmpiile Moabului. Am secat vinul din teascuri și nimeni nu mai calcă teascul cu strigăte de bucurie. Se aud strigăte de război, nu strigăte de bucurie.34Vuietul strigătului lor răsună din Heșbon până la Eleale și Iahaț, din Țoar până la Horonaim și Eglat-Șelișia, căci până și apele Nimrimului sunt secate.35În Moab voi face ca oamenii să înceteze să mai aducă jertfe pe înălțimi și să mai ardă tămâie în cinstea dumnezeilor lor, zice DOMNUL.36De aceea, inima mea jelește ca un fluier pentru Moab, jelește ca un fluier pentru oamenii din Chir-Hareset, căci averile pe care le‑au strâns au pierit.37Toate capetele sunt rase, toate bărbile sunt tăiate; toate mâinile au tăieturi și toate coapsele sunt acoperite cu saci.38Pe toate acoperișurile Moabului și în piețe este doar jale, căci am sfărâmat Moabul ca pe un vas disprețuit, zice DOMNUL.39Cât este de zdrobit! Ei gem! Cum își întoarce Moabul ceafa rușinat! Moab a devenit o pricină de râs și de groază pentru toți cei din jur.“40Așa vorbește DOMNUL: „Iată, un vultur se năpustește și își întinde aripile peste Moab.41Cheriotul* va fi cucerit și fortărețele îi vor fi capturate. În ziua aceea, inima vitejilor Moabului va fi ca inima unei femei în durerile nașterii.42Moabul va fi nimicit dintre popoare pentru că s‑a îngâmfat împotriva DOMNULUI.43Groaza, groapa și lațul te așteaptă, locuitor al Moabului, zice DOMNUL.44Cine va fugi de groază va cădea în groapă, și cine se va ridica din groapă va fi prins în laț, căci Eu aduc asupra Moabului anul pedepsei lui, zice DOMNUL.45Fugarii stau fără putere la umbra Heșbonului, căci un foc iese din Heșbon, o flacără iese din mijlocul lui Sihon, care mistuie fruntea Moabului și capetele fiilor tumultului.46Vai de tine, Moabule! Poporul lui CHEMOȘ este nimicit! Fiii tăi sunt luați în captivitate și fiicele tale în exil.47Dar, în zilele de pe urmă, îi voi aduce înapoi pe captivii Moabului, zice DOMNUL.“ Aici se sfârșește judecata asupra Moabului.
nuBibeln
Dom över Moab
1Om Moab: Så säger härskarornas HERRE, Israels Gud: ”Ve över Nebo, för det har lagts i ruiner. Kirjatajim har kommit på skam och erövrats, fästningen har kommit på skam och krossats.2Moab prisas inte mer, i Heshbon har man smidit onda planer för dess fall: ’Kom, låt oss göra slut på Moab som nation.’ Också du, Madmen, ska tystas, svärdet förföljer dig.3Klagorop hörs från Horonajim, våld och stor förödelse.4Moab är krossat. Dess små klagar högt.*5Man går uppför Luchits höjd, bittert gråtande. På vägen ner till Horonajim hörs ångestfyllda rop över förödelsen.6Fly för era liv! Bli som buskar i öknen!7Eftersom du har satt din lit till dina gärningar och rikedomar, ska också du erövras. Kemosh ska föras bort i fångenskap med sina präster och furstar.8Förgöraren ska komma till varje stad, ingen stad ska komma undan. Dalen ska läggas i ruiner och slätten förstöras, som HERREN har sagt.9Res en gravsten över Moab,* för det ska jämnas med marken. Dess städer ska läggas öde och ingen ska kunna bo där.10Förbannad är den som inte utför HERRENS verk helhjärtat! Förbannad är den som är rädd för att bloda ner sitt svärd!11Moab har levt i trygghet sedan sin ungdom, ostörd likt vin som lämnats för att vila på dräggen utan att hällas från kärl till kärl. Han har aldrig drivits i landsflykt och har därför bibehållit både arom och smak.12Men det kommer en tid, säger HERREN, då jag ska sända vintappare till honom. De ska tappa vin ur hans fat, tömma och krossa dem.13Moab ska skämmas för Kemosh, precis som israeliterna skämdes för Betel som de förtröstade på.14Hur kan ni säga: ’Vi är hjältar och tappra krigsmän’?15Men nu ska Moab fördärvas, och dess städer invaderas. De bästa av hans unga män drar ut för att slaktas, säger Konungen, härskarornas HERRE är hans namn.16Moabs undergång är nära, dess olycka kommer med hast.17Klaga över honom, alla ni som finns runt omkring honom, alla ni som känner hans rykte. Säg: ’Hur sönderbruten är inte den starka spiran, den praktfulla härskarstaven!’18Stig ner från härligheten och sätt dig på den torra marken, du dotter Divons invånare, för Moabs fördärvare kommer mot dig och förgör dina fästen.19Ställ dig vid vägen och spana, du Aroers invånare, fråga honom som flyr och henne som försöker komma undan: ’Vad är det som har hänt?’20Moab har kommit på skam och är krossat. Klaga och gråt! Berätta vid Arnon att Moab är förstört.21Domen har kommit över slättlandet, över Holon, Jahas, Mefaat,22Divon, Nebo, Bet Divlatajim,23Kirjatajim, Bet Gamul, Bet Meon,24Keriot och Bosra och över alla andra städer i Moabs land, både nära och fjärran.25Moabs horn har huggits av, hans arm är bruten, säger HERREN.26Gör honom drucken, för han har förhävt sig mot HERREN. Moab ska vältra sig i sina egna spyor och bli till ett åtlöje för alla, också han.27Var inte Israel till åtlöje för dig? Fann man honom bland tjuvar, eftersom du skakar på huvudet så ofta du talar om honom?28Lämna städerna och bosätt er i klippan, ni Moabs invånare! Var som duvan som bygger sitt bo inne i gapande klippklyftor!29Vi har alla hört om Moabs högfärd, hans måttlösa övermod, hans stolthet, arrogans, överlägsenhet och självupphöjelse.30Jag känner hans arrogans och tomma prat, säger HERREN. Tomma är deras gärningar.31Därför jämrar jag mig över Moab, klagar över hela Moab och suckar över Kir-Heres män.32Mer än över Jaser gråter* jag över dig, du Sivmas vinstock. Dina rankor sträckte sig ut över havet och nådde ända till Jasers hav. Förgöraren har slagit ner bland din frukt och din vinskörd.33Glädjen och jublet är borta från trädgårdarna, från Moabs land. Jag har stoppat vinflödet från pressarna, ingen trampar druvorna längre. Det hörs rop, men inga glädjerop.*34Från Heshbon och Elale höjs klagan, deras rop hörs ända till Jahas, från Soar till Horonajim och Eglat Shelishia. Också Nimrims vatten har blivit till uttorkad mark.35I Moab ska jag göra slut på dem som bär fram offer på höjderna och tänder rökelse till sina gudar, säger HERREN.36Därför klagar mitt hjärta över Moab som en flöjt, ja mitt hjärta klagar som en flöjt över Kir-Heres män. Därför är allt deras välstånd som de förvärvat borta.37Varje huvud är rakat och varje skägg avklippt. Varje hand är ristad och var och en har klätt sig i säcktyg.38På alla tak och på alla torg i Moab hålls dödsklagan, för jag har krossat Moab som man krossar en oduglig kruka, säger HERREN.39’Ack, Moab är förstört!’ klagar de. ’Moab vänder sig bort i skam.’ Moab har blivit till åtlöje och skräck för alla sina grannar.”40För så säger HERREN: ”En örn svävar fram och breder ut sina vingar över Moab.41Städerna* intas, fästningarna erövras. Den dagen är Moabs hjältar ängsliga som kvinnor i barnsnöd.42Moab ska utplånas som folk på grund av sitt övermod inför HERREN.43Skräck, fallgrop och snara ska bli er lott, ni Moabs invånare, säger HERREN.44Den som flyr undan skräcken ska falla i gropen, och den som tar sig upp ur gropen ska fastna i snaran. Jag ska låta ett bestraffningens år drabba Moab, säger HERREN.45I skuggan av Heshbon står flyktingarna kraftlösa. En eld har gått ut från Heshbon, en låga från Sichons mitt, och förtär Moabs tinning och hjässan på de larmande stridsmännen.46Ve dig, Moab! Kemoshs folk är slaget, och dina söner har förts bort i exil, dina döttrar till fångenskap.47Men den dagen kommer, säger HERREN, då jag ska återupprätta Moab.” Så långt domen över Moab.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.