Sprüche 1 | Nya Levande Bibeln

Det värdefulla med ordspråk

1 Dessa ordspråk skrevs av Salomo, Davids son och kung i Israel. 2 Han skrev dem för att undervisa sitt folk om hur de skulle leva och uppträda i olika situationer. 3 Han ville att de skulle vara förståndiga, rättvisa och uppriktiga i allt de gjorde. 4 "Jag vill göra de enkla människorna visa", sa han. "Jag vill visa de unga att de kan lösa sina problem med kunskap och förstånd. 5 Jag vill att de som redan är visa ska bli ännu visare och bli dugliga ledare genom att utforska den djupa innebörden i dessa sanningens guldkorn." 7 Hur blir en människa vis? Första steget är att lita på Herren och visa respekt för honom! Bara människor utan förnuft vägrar att ta emot undervisning. Lyssna till dina föräldrar! Vad du lär dig av dem ska komma dig väl till pass i livet. Det kommer att ge dig stor ära. 10 Om de ogudaktiga säger till dig: "Kom och bli en av oss", så vänd dem ryggen! 11 "Vi ska lägga oss i bakhåll och råna och döda folk", säger de. 12 "Vi ska behandla goda och onda på samma sätt. 13 Vilket byte vi kommer att få! Vi kommer att bli rika! 14 Kom med oss, så ska vi dela allt lika." 15 Gör det inte, min son! Håll dig långt borta från sådana människor, 16 för brott är det enda de har i huvudet, och de drar sig inte för att döda. 17 När en fågel upptäcker att du tänker fånga den med ett nät, håller den sig borta, 18 men det gör inte sådana människor. Därför faller de i sin egen grop. De lägger ut snaror för sina egna liv. 19 En våldsam död är det öde som väntar alla dem som ägnar sig åt våld.

Vishetens röst

20 Visheten ropar högt på gatorna för att man ska lyssna. 21 Hon ropar till folket på gator och torg och varhelst de samlas: 22 "Era stollar", ropar hon, "hur länge ska ni fortsätta att bete er som dårar? Hur länge ska ni håna visheten och kämpa mot sanningen? 23 Kom hit och lyssna till mig! Jag ska ge er goda råd och dela med mig av min kunskap till er. 24 Jag har ropat på er ofta, men ni har inte lyssnat till mig. Jag har försökt hjälpa er, men ni har alltid avvisat mig. 25 Ni har nonchalerat mina råd och min tillrättavisning. 26 En dag kommer olycka över er, och då ska jag skratta åt er! Jag ska håna er när ni råkar illa ut! 27 När fruktan griper er och när svårigheterna är större än vad ni kan bära, 28 då kommer jag inte att svara på era rop om hjälp. Då kommer det att vara för sent, hur ivrigt ni än söker mig. 29 Ni blundade för sanningen och valde att inte tillbe och lita på Herren. 30 Ni vände mig ryggen och avvisade mina råd. 31 Därför får ni vad ni förtjänar och måste ta konsekvenserna av ert handlande. 32 Ni vände er bort från mig, och er självbelåtenhet blir er död. 33 Men alla som lyssnar till mig ska leva i frid och trygghet och behöver inte vara rädda för något."