Lukas 12 | Nya Levande Bibeln

Jesus varnar för att bara låtsas lyda Gud

1 Under tiden hade folk samlats i tusental, så att de höll på att trampa ner varandra. Men Jesus vände sig först till sina efterföljare och varnade dem: ”Akta er för fariseernas* lära, som sprider sig som jästen i en deg. De är falska människor som bara låtsas lyda Gud. 2 Men en dag ska sanningen komma fram. Då ska det som är gömt bli känt för alla. 3 Det ni har sagt i mörkret ska höras i dagsljuset, och det ni har viskat i någons öra kommer att ropas ut från hustaken! 4 Till er som är mina vänner, säger jag: Var inte rädda för dem som vill döda er, men sedan inte kan göra något mer. 5 Jag försäkrar er, att det finns bara en som har sådan makt att man behöver vara rädd för honom, och det är Gud, han som har makt både att döda och sedan kasta i helvetet. 6 Men inte en enda sparv, hur lite den än är värd, är glömd av Gud. 7 Och på er är till och med hårstråna räknade. Oroa er alltså inte! Ni är mer värda för Gud än alla sparvar tillsammans. 8 Jag försäkrar er, att om någon öppet bekänner att han tillhör mig, Människosonen*, ska jag inför Guds änglar bekänna att han tillhör mig. 9 Men den som öppet förnekar mig ska själv bli förnekad inför Guds änglar. 10 Ändå är det så, att den människa som säger något mot mig, Människosonen, kan få förlåtelse, men den som hädar* Guds heliga Ande kommer aldrig att bli förlåten. 11 När man drar er inför domstol i synagogorna*, och ni blir förhörda av makthavare och domare, så oroa er inte för hur ni ska försvara er eller för vad ni ska säga. 12 Guds heliga Ande kommer i samma stund att låta er veta exakt vad ni behöver säga.”

Bilden om den rika lantbrukaren

13 Då ropade någon i folkmassan: ”Mästare, säg till min bror att han ska dela arvet efter vår pappa med mig.” 14 Men Jesus svarade: ”Min vän, vem har satt mig till domare, så att jag kan avgöra tvister mellan er?” 15 Sedan sa han till dem alla: ”Akta er för habegäret! Om en människa har aldrig så mycket pengar, kan hon ändå inte köpa det eviga livet.” 16 Och för att understryka vad han menade, berättade han en bild för dem. Han sa: ”En rik lantbrukare hade fått en stor skörd. 17 Hans lador var så överfulla att det inte gick att få in mer, och han gick därför och funderade på vad han skulle göra. 18 Till slut sa han: ’Nu vet jag, jag river ner mina gamla lador och bygger större. Då får jag plats både med skörden och med allt annat jag äger. 19 Sedan kan jag slå mig till ro och säga till mig själv: Nu har du samlat så mycket att det räcker i många år. Koppla av nu! Ät, drick och roa dig!’ 20 Men Gud sa till mannen: ’Din dåre, redan inatt ska du dö! Vem ska då få allt som du har sparat ihop.’ 21 Så går det för den som samlar rikedomar på jorden men är fattig i Guds ögon.”

Om att oroa sig

22 Sedan vände sig Jesus till sina efterföljare igen och sa: ”Därför säger jag er: Oroa er inte för hur ni ska klara livet, hur ni ska få mat att äta och kläder att ta på er. 23 Det finns viktigare saker i livet än mat och kläder. 24 Titta på korparna! De oroar sig inte för vad de ska äta. De varken sår eller skördar, eller skaffar förråd eller lador, men Gud ger dem ändå mat. Är ni inte mycket mer värda för honom än vad fåglarna är? 25 Vad tjänar det till att oroa sig? Kan det förlänga era liv med en enda timma? Naturligtvis inte! 26 Men om ni nu inte ens klarar så lite, varför oroar ni er då för allt annat? 27 Titta på liljorna hur de växer. De arbetar inte och tillverkar inga kläder. Ändå försäkrar jag er, att inte ens kung Salomo i all sin prakt var så vackert klädd som de. 28 Men om Gud nu ger så underbara kläder åt gräset, som idag står på ängen och imorgon kastas på elden, skulle han då inte ordna kläder åt er? Litar ni fortfarande så lite på Gud? 29 Grubbla inte över vad ni ska äta och dricka. Oroa er inte för sådant. 30 Gör inte som de människor här i världen som inte känner Gud. De jagar efter allt detta och oroar sig hela tiden. Men er Far i himlen vet redan vad ni behöver. 31 Han kommer att med glädje ge er allt detta, om ni bara först och främst ser till att han får regera bland er.* 32 Var alltså inte rädda för framtiden, min lilla hjord av efterföljare. Er Far i himlen har beslutat att ni ska få vara hans eget folk.* 33 Sälj vad ni äger och ge åt de fattiga. Då samlar ni er en skatt i himlen, i en plånbok som aldrig slits ut. Där är skatten i säkert förvar, ingen kan stjäla den och den behåller sitt värde. 34 Om er skatt finns i himlen då kommer också ert hjärta och era tankar att vara där.

Var beredda

35 Var ständigt beredda och redo att tjäna. 36 Var som tjänare som väntar på att deras herre ska komma hem från en bröllopsfest. De håller sig vakna och beredda så att de snabbt ska kunna öppna dörren för sin herre när han knackar. 37 Och en särskild belöning väntar dem som är beredda när deras herre kommer. Ja, jag försäkrar er, att han ska själv göra sig redo att tjäna, och han ska låta dem som är beredda få slå sig ner vid bordet för att äta medan han passar upp på dem. 38 Kanske kommer han inte förrän vid midnatt eller till och med strax före gryningen. Men en särskild belöning väntar dem som är beredda. 39 Låt mig ta ett annat exempel: Om husägaren bara visste när tjuven tänkte komma, skulle han självklart hindra honom från att bryta sig in. 40 Var beredda ni också, för jag, Människosonen*, kommer tillbaka när ni minst av allt väntar det.” 41 Petrus frågade: ”Herre, talar du bara till oss, eller gäller detta alla?” 42 Jesus svarade då med en bild och sa: ”Jag talar till var och en som är lik en klok och pålitlig tjänare, som av sin herre har fått i uppgift att se till att de andra tjänarna får mat när de behöver. 43 Lycklig är den tjänaren om hans herre kommer hem och får se att han gör det han ska. 44 Jag lovar er, att en sådan trogen tjänare ska få ansvar för allt hans herre äger. 45 Men om tjänaren säger till sig själv: ’Min herre kommer säkert inte än på ett tag’, och sedan börjar misshandla de andra tjänarna och leva livets glada dagar och dricka sig full, 46 då ska hans herre komma helt plötsligt en dag då han inte alls väntar honom. Och hans herre ska döda honom och låta honom dela straffet med dem som vägrar att lyda Gud.* 47 Den tjänare som känner till sin herres vilja, men ändå inte följer den utan struntar i det hans herre har befallt honom, han ska få ett hårt straff. 48 Men den som inte är medveten om att han handlar fel ska få ett lindrigare straff. Ju större uppgift en tjänare har fått, desto mer kommer att krävas av honom, eftersom hans ansvar också är större.

Splittring väntar, inte fred

49 Jag har kommit för att tända en eld på jorden, och jag önskar att min uppgift var slutförd. 50 Men mycket lidande väntar mig, och jag plågas svårt innan det är över. 51 Tror ni att jag har kommit för att skapa frid på jorden? Nej, snarare strid och splittring! 52 Om fem personer bor i ett hus, kommer de i fortsättningen att leva splittrade. Tre kommer att ta ställning för mig och två emot mig, eller kanske tvärtom. 53 Far och son, mor och dotter, svärmor och svärdotter ska alla vara emot varandra.”

Att tolka den tid man lever i

54 Sedan vände han sig till folket och sa: ”När ni ser molnen torna upp sig i väster, så säger ni: ’Nu blir det regn.’ Och det blir det också. 55 När det blåser sydliga vindar säger ni: ’Idag blir det förskräckligt hett!’ Och det blir det. 56 Ni falska människor som bara låtsas lyda Gud! Ni har lätt för att tyda de tecken ni ser på himlen och i naturen, men de händelser som utspelas mitt framför era egna ögon, dem kan ni inte förstå.

Gör upp med Gud innan det är för sent

57 Varför avgör ni inte själva vad som är rätt? 58 Om någon anklagar dig för att inte ha betalat tillbaka en skuld, och du är på väg med din motpart till domstolen, försök då komma överens med honom innan ni är framme. Annars kanske han drar dig inför domaren, som sedan låter sin medhjälpare ta hand om dig och sätta dig i fängelse. 59 Och jag försäkrar dig att du måste stanna där tills du betalt allt du är skyldig.”