4.Mose 33 | Nya Levande Bibeln

Israels väg till löfteslandet

1 Här följer en redogörelse över den väg Israels folk vandrade, från den stund då Mose och Aron ledde dem ut ur Egypten. 2 På Herrens order skrev Mose ner varje uppbrottsorder. 3 De startade från staden Rameses i Egypten i den första månaden, dagen efter påskhögtiden. De drog frimodigt iväg och helt öppet inför egyptierna, medan dessa höll på att begrava sina förstfödda söner, som Herren hade dödat under natten, den natt då Herren fullständigt besegrade alla Egyptens gudar! 5 Sedan de lämnat Rameses slog de läger i Suckot. Nästa lägerplats var Etam, där öknen började. 7 De lämnade Etam och vände tillbaka till Pi-Hahirot öster om Baal-Sefon, där de slog läger nära Migdol. 8 Därifrån fortsatte de genom Röda havet och vidare tre dagar ut i Etams öken och slog läger i Mara. 9 De lämnade Mara och kom till Elim, där det fanns tolv källor med vatten och sjuttio palmträd, och blev kvar där en tid. 10 När de bröt upp från Elim drog de vidare för att så småningom slå läger vid Röda havet. 11 Nästa lägerplats blev i öknen Sin. 12 Därefter slog de läger i Dofka 13 och sedan i Alus. 14 Från Alus drog de vidare till Refidim, där det inte fanns något vatten för folket att dricka. 15 Från Refidim gick färden till Sinais öken, och sedan drog de vidare till Kibrot-Hattaava. Från Kibrot-Hattaava färdades de till Haserot, från Haserot till Ritma, från Ritma till Rimmon-Peres, från Rimmon-Peres till Libna, från Libna till Rissa, från Rissa till Kehelata, från Kehelata till berget Sefer, från berget Sefer till Harada, från Harada till Makhelot, från Makhelot till Tahat, från Tahat till Tera, från Tera till Mitka, från Mitka till Hasmona, från Hasmona till Moserot, från Moserot till Bene-Jaakan, från Bene-Jaakan till Hor-Haggidgad, från Hor-Haggidgad till Jotbata, från Jotbata till Abrona, från Abrona till Esjon-Geber till Kades i öknen Sin ochfrån Kades till berget Hor, på gränsen till Edoms land. 38 Medan de var vid foten av berget Hor fick prästen Aron Herrens befallning att gå upp på berget, och däruppe dog Aron. Detta skedde under det fyrtionde året efter det att Israels folk hade lämnat Egypten. Aron dog den första dagen i den femte månaden, och han blev 123 år gammal. 40 Det var då som den kananeiske kungen i Arad, som bodde i Negev i Kanaans land, fick höra att Israels folk närmade sig landets gränser. 41 Sedan de besegrat honom drog de bort från berget Hor och slog läger vid Salmona, 42 sedan i Punon 43 och därefter i Obot 44 och i Ije-Haabarim vid Moabs gräns. 45 Därifrån gick de till Dibon-Gad, 46 Almon-Diblataima 47 och till Abarimbergen framför Nebo. 48 Slutligen slog de läger på Moabs slätter vid floden Jordan, mitt emot Jeriko. 49 Deras läger sträckte sig från Bet-Hajesimot ända till Abel-Hassitim på Moabs hedar.

Inta landet och driv bort folken!

50 Det var här som Herren uppmanade Mose att tala till Israel och säga: "När ni går över floden Jordan in i Kanaans land 52 ska ni fördriva alla folk som bor där och förstöra deras avgudar, alla uthuggna stenar och gjutna beläten och de helgedomar de har byggt på höjderna för att tillbe sina avgudar. 53 Jag har gett er landet, och nu ska ni inta det och bosätta er där. 54 Ni kommer att bli tilldelade landområden i förhållande till stammarnas storlek. De större områdena av landet kommer att genom lottkastning tilldelas de större stammarna och de mindre områdena ska tillfalla de mindre stammarna. 55 Men om ni vägrar att fördriva folket som bor där, kommer de som bor kvar att förpesta livet för er i det land som är ert eget. 56 Och då kommer jag att förgöra er, på samma sätt som jag har planerat att ni ska förgöra dem."