2.Korinther 11 | Nya Levande Bibeln

Paulus och de falska sändebuden

1 Jag hoppas ni står ut med att jag talar som en dåre en stund till. Ja, det gör ni säkert! 2 Det var jag som såg till att ni bildligt talat blev förlovade med Jesus Kristus. Och på uppdrag av Gud vakar jag nu svartsjukt över er, så att jag en dag kan överlämna er till Kristus som en brud som har varit honom trogen hela tiden. 3 Men jag är rädd för att ni ska bli vilseledda och lockas att överge den uppriktiga troheten mot Kristus, precis som Eva blev lurad av ormens övertalningsförmåga.* 4 Om någon kommer och berättar något annat om Jesus än det jag berättade för er, så accepterar ni det ju utan att blinka. Och om någon vill få er att ta emot en annan ande än den ni en gång fick, eller kommer med ett nytt budskap om räddning, så är ni genast med på noterna. 5 Men jag anser mig inte på något sätt underlägsen dessa väldiga sändebud som kommer med sina falska budskap. 6 Jag kanske inte är tränad i talekonst som de är, men jag känner väl till det jag talar om. Det har jag redan bevisat för er gång på gång och på många olika sätt. 7 Men ni kanske skulle ha ansett mig mera värd om jag hade krävt er på ersättning, som dessa sändebud gör? Nu respekterade jag istället er och berättade Guds glada budskap gratis. 8 Jag plundrade andra församlingar och lät dem underhålla mig, för att jag skulle kunna hjälpa er. 9 När jag var hos er och inte hade något att leva av, bad jag er inte att försörja mig. Istället kom några troende män från Makedonien och gav mig det jag behövde. Nej, jag har aldrig krävt er på ersättning, och kommer heller aldrig att göra det. 10 Den stoltheten ska ingen i provinsen Achaia* få ta ifrån mig, det lovar jag inför Kristus, han som lever i mig. 11 Men varför vägrar jag då att ta emot ersättning? Är det för att jag inte älskar er? Jo, det vet Gud att jag gör. 12 Anledningen är att jag inte vill att dessa falska sändebud ska kunna skryta över att de är lika duktiga som jag. 13 Gud har aldrig sänt dessa män. De är bedragare, som har lurat er att tro att de är sändebud åt Kristus. 14 Men det är inget att förvåna sig över. Satan själv förklär sig ju till en ljusets ängel. 15 Därför är det inte konstigt om hans tjänare också låtsas göra Guds vilja. Men de ska en dag få det straff som deras onda handlingar förtjänar.

Paulus prövningar som sändebud

16 Jag ber er än en gång att inte tro att jag helt har tappat förståndet. Men om ni tar mig för en dåre, så lyssna ändå, så att jag får skryta på samma sätt som de falska sändebuden gör. 17 Att skryta är verkligen inget som Herren Jesus har bett mig göra. Nej, det är rena dårskapen. 18 Men eftersom dessa falska sändebud skryter med vilka de är, och med vad de gör, så måste också jag göra det. 19 Och trots att ni anser er vara så kloka, lyssnar ni ju mer än gärna till deras dårskap. 20 Ni accepterar att de gör er till sina slavar, att de äter er ur husen, att de tar makten över er, att de trycker ner er och förnedrar er. 21 Ja, jag skäms över att behöva medge att jag inte har varit lika kraftfull som de. Men när det gäller att skryta med vem man är, och med vad man gör, då har jag lika mycket att komma med som dessa falska sändebud. Förlåt om jag nu talar som en dåre igen. 22 De skryter över vilka de är: De är judar, men det är jag med. De hör till Israels folk, men det gör jag med. De är ättlingar till Abraham, men det är jag med. 23 De skryter över allt de gör för Kristus – och nu talar jag som om jag helt hade mist förståndet ‑ men jag har gjort mer för Kristus än de flesta. Jag har arbetat hårdare än andra, suttit i fängelse oftare än andra, blivit slagen, jag vet inte hur många gånger, och har ofta varit nära att dö. 24 Fem gånger har jag fått 39 piskrapp av judarna.* 25 Tre gånger har jag blivit slagen av romarna med spö. En gång har jag stenats. Tre gånger har jag lidit skeppsbrott. Ett helt dygn har jag drivit omkring på öppna havet. 26 Jag har ofta varit ute på resor, där jag har mött faror på floder och blivit utsatt för rövare. Jag har förföljts både av mitt eget folk och av andra folk. Jag har varit utsatt för faror i städer, i öknar, på havet och bland falska efterföljare till Kristus.* 27 Jag har arbetat och slitit och ofta vakat hela nätter. Jag har varit hungrig och törstig och har ofta fått svälta. Jag har frusit och gått omkring i utslitna kläder. 28 Och ovanpå allt detta har jag varje dag haft bekymmer för hur det ska gå för alla församlingar. 29 Om någon har en svag tro, blir jag påmind om hur svag och beroende jag är av Gud. Och om någon överger sin tro på Jesus, plågas jag som av eld. 30 Ja, om jag nu måste skryta, vill jag skryta över alla dessa händelser som visar min egen svaghet. 31 Och Gud själv, som är Far till vår Herre Jesus och ska hyllas i evighet, kan intyga att jag inte har ljugit om något. 32 Här är ännu ett exempel på vad jag har fått vara med om: När jag var i Damaskus lät kung Aretas landshövding sätta ut vakter vid stadsportarna för att arrestera mig. 33 Men de troende firade ner mig i en korg från en öppning i stadsmuren, så att jag räddades undan landshövdingen.