1.Samuel 26 | Nya Levande Bibeln

David skonar Saul än en gång

1 Männen från Sif besökte Saul i Gibea och berättade för honom att David återvänt till öknen och gömde sig på Hakilahöjden. 2 Saul drog då iväg på nytt med sina tre tusen utvalda soldater för att jaga honom. 3 Han slog läger längs vägen till den öken där David gömde sig. När David upptäckte att Saul förföljde honom sände han ut spejare. De bekräftade att Saul hade kommit. 5 En natt smög sig David över till Sauls läger för att spionera. Kung Saul och Abner, hans befälhavare, låg och sov mitt i lägret. Soldaterna var som en skyddande mur omkring dem."Vem vill följa med mig dit?" frågade David hetiten Ahimelek och Abisai, Joabs bror och Serujas son."Jag går med dig", sa Abisai. David och Abisai gick alltså ner till fiendelägret. Där låg Saul och sov med spjutet nerstucket i marken nära sitt huvud. 8 "Gud har låtit dig få din fiende inom räckhåll den här gången", viskade Abisai till David. "Låt mig få spetsa fast honom vid marken med mitt spjut. Jag lär inte behöva mer än ett försök!" 9 "Nej!" sa David. "Döda honom inte, för vem kan anses vara oskyldig efter att ha angripit Herrens utvalde kung? 10 Sauls tid kommer när Gud bestämmer. Herren ska själv slå honom med döden, om han nu inte dör i strid. 11 Men Gud förbjude att jag skulle döda den som han har utvalt till kung! Men vi ska ta Sauls spjut och hans bägare med vatten med oss!" 12 David tog spjutet och vattenbägaren vid Sauls huvud, och de lämnade lägret utan att någon sett dem eller ens vaknat, för Herren lät dem sova tungt. 13 De klättrade därefter upp på bergssluttningen på andra sidan lägret, tills de var på betryggande avstånd. 14 Då ropade David mot Sauls läger: "Vakna Abner! Svara mig!""Vem är det som ropar?" undrade Abner yrvaket. 15 David ropade tillbaka: "Vem är som du, Abner? Var i hela Israel finns din like? Varför vakar du inte över din Herre och kung, när man kommer för att döda honom? 16 Det är verkligen illa! Jag svär vid Herren att du borde dö för din vårdslöshets skull. Och säg mig, var är kungens spjut och vattenbägare?" 17 Saul kände igen Davids röst och ropade: "Är det du, min son David?"David svarade: "Ja, herre, det är det. Varför jagar du mig? Vad har jag gjort? Har jag gjort något brottsligt? 19 Lyssna nu, kung Saul! Om det är Herren som har kallat dig att förfölja mig, så låt honom då ta emot mitt fredsoffer, men om det är människor som driver dig till det, så kommer Guds förbannelse att drabba dem. De har ju drivit mig från min arvedel i Israel, så att jag inte kan vara med Herrens folk, och vill att jag ska tillbe hedniska gudar. 20 Måste jag dö på främmande jord, långt borta från Herrens närhet? Varför ska Israels kung jaga mig, som man jagar rapphöns bland bergen?" 21 Då bekände Saul: "Jag har syndat. Kom tillbaka hem, min son! Jag ska inte längre försöka skada dig, för du har räddat mitt liv idag. Jag har gjort fel och handlat dåraktigt." 22 "Här är ditt spjut, herre", svarade David. "Låt en av dina unga män komma hit och hämta det. 23 Herren har sitt sätt att belöna den som handlar väl och är lojal, och jag lät bli att döda dig, trots att Herren gav mig tillfälle till det. 24 Herren kommer att rädda mitt liv, på samma sätt som jag har räddat ditt i dag, och han ska rädda mig ur alla mina svårigheter." 25 Och Saul ropade till David: "Gud välsigne dig, min son David, du ska utföra hjältedåd och vinna stora segrar!"Sedan gick David sin väg, och Saul återvände hem.