1David lämnade Gat och flydde till Adullams grotta, där hans bröder och andra släktingar snart förenade sig med honom.2Men också andra började komma, människor i svårigheter, skuldsatta och allmänt missnöjda. Tillsammans var det omkring fyrahundra män som samlades omkring David.3David fortsatte till Mispe i Moab och frågade kungen där: "Kan mina föräldrar få stanna här under ditt beskydd, tills jag vet vad Gud vill göra för mig?"4Davids föräldrar blev kvar i Moab under hela tiden som han bodde i grottan.5En dag sa profeten Gad till David att han skulle lämna grottan och bege sig till Juda land. David gjorde som han sa och kom till Heretskogen.6Nyheten om hans ankomst nådde snart Saul. Han var i Gibea vid det tillfället och satt under en ek med sitt spjut i handen, omgiven av sina medarbetare.7"Lyssna nu, ni Benjamins män!" utbrast Saul, när han hörde nyheterna. "Har David lovat er åkrar och vingårdar och befälsposter i sin armé?8Är det därför som ni är emot mig? Inte en enda av er har någonsin talat om för mig att min egen son står på Davids sida. Ni sörjer inte ens för min skull. Tänk på det! Min egen son uppmanar David att komma och döda mig."9Då talade edomiten Doeg som stod där med Sauls män. "När jag var i Nob såg jag David tala med prästen Ahimelek. Ahimelek frågade Herren om vägledning för David och gav honom sedan proviant och filisteen Goljats svärd."11Kung Saul skickade omedelbart efter Ahimelek och hela hans familj och alla prästerna i Nob. När de kom dit sa Saul till dem: "Lyssna på mig, Ahitubs son!""Ja, herre", svarade Ahimelek.13"Varför har du och David sammansvurit er mot mig?" frågade Saul. "Varför gav du honom mat och ett svärd och frågade Gud för hans räkning? Varför har du hjälpt honom att göra uppror mot mig och planerat att döda mig?"14"Men finns det någon bland alla dina tjänare som är så trogen som din svärson David?" svarade Ahimelek. "Han är ju befälhavare över din livvakt och en högt ärad medlem av ditt eget hushåll!15Och det här var verkligen inte första gången jag rådgjorde med Gud för hans skull! Det är orättvist av dig att anklaga mig och min familj för denna sak, för vi känner inte till någon sammansvärjning."16"Du ska dö, Ahimelek, tillsammans med hela din familj!" skrek kungen.17Sedan sa han till sina livvakter: "Döda prästerna, för de har gaddat sig samman med David. De visste att han flydde bort och var på flykt undan mig, men de berättade det inte för mig!"Men soldaterna vägrade döda prästerna.18"Då får du göra det", sa kungen till Doeg. Doeg gjorde som kungen befallde och dödade den dagen åttiofem präster, alla iklädda sina prästkläder.19Sedan gick han till prästernas stad Nob och dödade alla där, män, kvinnor, barn och spädbarn och oxar, åsnor och får.20Bara en av Ahimeleks söner, som hette Ebjatar, undkom. Han flydde till David.21När Ebjatar berättade för David vad Saul hade gjort,22utropade David: "Jag förstod det! När jag såg Doeg här, visste jag att han skulle förråda mig. Nu är jag orsak till att hela din fars familj har dödats.23Stanna nu här tillsammans med mig. Här är du säker. Han som vill döda dig är ute efter mig också."
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.