1.Könige 17 | Nya Levande Bibeln

Elia förutsäger en lång torrperiod

1 Profeten Elia från Tisbe i Gilead kom till kung Ahab och sa: "Så sant som Herren, Israels Gud lever, kommer det inte att falla varken dagg eller regn under flera år annat än på mitt ord!" 2 Därefter sa Herren till Elia: 3 "Gå österut och göm dig vid bäcken Kerit, öster om den plats där den rinner ut i floden Jordan. 4 Drick vattnet i bäcken och ät det som korparna kommer med, för det är jag som har befallt dem att förse dig med mat." 5 Elia gjorde som Herren hade sagt, och han slog läger vid bäcken. 6 Korparna kom med bröd och kött varje morgon och kväll, och han drack ur bäcken. 7 Men efter någon tid torkade bäcken ut, för det regnade inte någonstans i hela landet.

Ett under med olja och mjöl

8 "Gå till byn Sarefat i närheten av Sidon och stanna där", sa Herren till Elia. "Där finns en änka som jag har befallt att ge dig mat." 10 Elia gick alltså till Sarefat. När han kom fram till stadsporten fick han se en änka som gick och samlade ved, och han bad henne om lite vatten. 11 När hon gick för att hämta vattnet, ropade han efter henne att också ta med en bit bröd till honom. 12 "Jag svär vid Herren, din Gud, att jag inte har en enda brödbit i hela huset", svarade hon. "Jag har bara en handfull mjöl kvar och några droppar olja i bottnen på krukan. Jag skulle just samla ihop lite ved för att laga vår sista måltid, för sedan kommer min son och jag att dö av svält." 13 "Var inte orolig", sa Elia till henne. "Gå och baka av det du har, men ge mig först! Sedan ska det fortfarande finnas tillräckligt kvar åt dig och din son. 14 Herren, Israels Gud, säger att det alltid ska finnas tillräckligt med mjöl och olja i ditt förråd, ända tills han sänder regn och det kan börja växa igen!" 15 Hon gjorde som Elia hade sagt till henne, och både hon och hennes son och profeten fortsatte sedan att äta av hennes förråd så länge de behövde. 16 Det fanns alltid tillräckligt med mjöl och olja kvar, precis som Herren hade lovat genom Elia.

Elia uppväcker en liten pojke

17 Men så en dag blev kvinnans son sjuk. Han blev allt sämre och till slut dog han. 18 "Du gudsman, vad är det du har gjort mot mig?" ropade hon förtvivlat. "Har du kommit för att straffa mig för mina synder genom att döda min son?" 19 "Kom hit med honom", svarade Elia. Han tog pojkens kropp från henne och bar upp den i övre våningen till rummet där han bodde. Han lade pojken på sin säng 20 och ropade till Herren: "Herre, min Gud, varför har du dödat sonen till denna änka, som jag bor hos?" 21 Sedan sträckte han ut sig över barnet tre gånger och ropade till Herren: "Herre, min Gud, låt honom få liv igen!" 22 Herren hörde Elias bön, och pojken fick liv på nytt. 23 Elia tog med sig honom ner igen och lämnade honom till modern."Titta! Han lever!" sa han leende. 24 Hon såg på sin son och sa glatt: "Nu är jag övertygad om att du är en profet och att det du säger kommer från Herren!"