1.Korinther 11 | Nya Levande Bibeln

Råd för de troendes samlingar

1 Jag måste ändå berömma er, kära syskon, för att ni följer mitt exempel och håller fast vid den undervisning jag gav vidare till er. 3 Men när det gäller era samlingar* är det en sak jag vill att ni ska veta. Kristus är ledare och huvud för varje man, och mannen är ledare och huvud för sin fru, medan Gud är ledare och huvud för Kristus. 4 Därför skämmer mannen ut Kristus, den som är hans huvud, om han har något på huvudet när han ber eller framför ett budskap från Gud. 5 En kvinna däremot skämmer ut sin man, den som är hennes huvud, om hon inte har något på huvudet när hon ber eller framför ett budskap från Gud. 6 Om hon vägrar att ha något på huvudet kan hon lika gärna raka av sig hela håret. Men eftersom det är en skam för en kvinna att få sitt hår avklippt eller rakat, så måste hon ha något på huvudet.* 7 Mannen behöver inte ha något på huvudet när han ber eller framför ett budskap från Gud, för han skapades till Guds avbild och återspeglar hans härlighet. Kvinnan däremot återspeglar mannens härlighet. 8 Den första mannen föddes ju inte av en kvinna, utan kvinnan kom från mannen. 9 Mannen skapades inte heller för kvinnans skull, utan kvinnan skapades för mannens skull.* 10 Därför måste kvinnan ha något på sitt huvud när ni samlas. Det är ett tecken inför änglarna på den rätt hon har fått.* 11 Men kom ihåg att för dem som lever i gemenskap med Herren Jesus, är männen lika beroende av kvinnorna som kvinnorna är beroende av männen. 12 För även om den första kvinnan kom från mannen, så har varenda man sedan dess fötts av en kvinna. Och både män och kvinnor är skapade av Gud. 13 Vad anser ni själva om detta? Är det rätt för en kvinna att be högt till Gud inför andra utan att ha något på huvudet? 14 Nej, jag tror ni tycker det är ganska naturligt för kvinnan att täcka sitt huvud när ni samlas. Ni anser ju redan att det är en ära för en kvinna att ha långt hår, och att hon har fått håret som en slags slöja. Men om en man uppträder i långt hår, då tycker ni att han skämmer ut sig. 16 Kanske någon vill börja strida om det här, men då ska ni veta att både vi och alla Guds församlingar håller på den här regeln.

Brist på gemenskap i församlingen

17 När det gäller nästa fråga, kan jag däremot inte berömma er. Det verkar ju som om era samlingar gör mer skada än nytta för gemenskapen. 18 Först och främst har jag hört att ni delar upp er i grupper när ni möts som församling. Och jag skulle tro att det ryktet är sant. 19 Ibland måste det till och med finnas olika grupper i en församling, för att det ska visa sig vilka som verkligen håller fast vid sin tro. 20 Men jag har också hört att ni vid era samlingar inte kan hålla en gemensam måltid för att fira minnet av Jesus död. 21 Ingen delar med sig till de andra, utan var och en sätter genast igång att äta av sin egen mat. Därför får de fattiga sitta där hungriga, medan de rika äter och dricker tills de är berusade. 22 Vad är det för ett beteende? Har ni inga egna hem där ni kan äta och dricka? Har ni så lite respekt för människorna i Guds församling att ni låter de fattiga sitta där och skämmas över att de inte har något att äta? Nej, när det gäller det här kan jag verkligen inte berömma er! 23 Låt mig få påminna er om det som Herren Jesus själv talade om för mig, och som jag sedan förde vidare till er: Den natt då Herren Jesus blev förrådd, tog han ett bröd, 24 tackade Gud för det, bröt det i bitar och sa: ”Detta är min kropp som ska offras för er. Fira denna måltid till minne av mitt lidande och min död.” 25 Sedan tog han också bägaren med vin efter måltiden och sa: ”Denna bägare är det nya förbundet mellan Gud och människor – ett förbund som ingås genom att mitt blod offras för er. Varje gång ni dricker av den, ska ni göra det till minne av mitt lidande och min död.” 26 Så varje gång ni äter det brödet och dricker från den bägaren berättar ni för världen om att Herren led och dog för oss. Och det ska vi fortsätta med ända tills han kommer tillbaka. 27 Det är alltså inte vilket bröd, eller vilket vin som helst. Och den som äter Herrens bröd och dricker från hans bägare på ett ovärdigt sätt, syndar mot Herren själv, som offrade sin kropp och sitt blod för oss. 28 Innan man äter av brödet och dricker från bägaren måste man därför pröva sig själv. 29 För om man äter och dricker utan att tänka på att det handlar om Herrens kropp*, då blir man straffad av Gud. 30 Det är därför det finns så många svaga och sjuka ibland er, och en del till och med har dött. 31 Men om vi bara prövar oss själva först, så slipper vi att bli straffade på det här viset. 32 Kom också ihåg att när Herren straffar oss som är troende, så är det för att tillrättavisa oss. Han vill få oss att sluta att synda, så att vi slipper bli straffade för evigt, tillsammans med de människor som vägrar att tro på honom. 33 När ni äter tillsammans för att fira minnet av Jesus död, ska ni alltså vänta på varandra, kära syskon. 34 Om någon är hungrig ska han äta hemma först, så att ni kan äta tillsammans på ett värdigt sätt och inte blir straffade av Herren. Resten ska jag undervisa er om när jag kommer.