1Gud, vi har hört om de stora under du gjorde för länge sedan.2Våra förfäder har berättat om hur du drev ut de främmande folken från detta land och gav det till oss. Du skingrade folken som bodde där, men vårt folk lät du breda ut sig och blomstra.4Vi vann inte seger genom vår egen styrka och med våra egna vapen, utan genom din mäktiga kraft, och du log mot oss och hjälpte oss eftersom du älskade oss.5Du är min kung och min Gud. Under ditt befäl segrade ditt folk,6för det är bara genom din kraft och genom ditt namn som vi kan trampa ner våra fiender.7Jag litar inte på mina vapen. De kan inte rädda mig.8Bara du kan ge oss seger över fienderna som hatar oss.9Jag är stolt över min Gud. Herre, jag kan aldrig tacka dig nog!10Och trots detta har du visat bort oss för en tid. När våra trupper drog ut till strid följde du inte med.11Attacken från våra fiender var så stark att vi måste fly. De intog vårt land och plundrade det.12Du tillät att vi slaktades som får, och de som kom undan med livet spreds ut bland främmande folk.13Du sålde oss för en struntsumma som om vi inte hade något värde alls.14Grannfolken skrattar och hånar oss för allt det onda du har gjort oss.15Du har sett till att ordet "jude" har blivit ett öknamn, föraktat och till en skam bland folken, avskytt av alla.16Jag är ständigt hånad och förolämpad och får hela tiden lyssna till hur mina fiender förbannar mig.18All denna olycka har kommit över oss, Herre, trots att vi aldrig har glömt dig. Och vi har inte överträtt ditt förbund.19Våra hjärtan har inte övergett dig! Inte med ett enda steg har vi vikit av från din väg.20Om vi hade gjort det, skulle vi ha förstått varför du lämnade oss bland schakaler i ödemarken och sände oss in i mörker och död.21Om vi hade glömt att tillbe vår Gud och i stället hade bett till andra gudar,22skulle då inte Gud genast ha vetat om det? Jo, för han känner varenda hemlig tanke.23Men nu är det för att vi tjänar dig som man förföljer och dödar oss! Vi är som får som väntar på att bli slaktade.24Vakna, Herre! Res dig upp! Varför sover du? Är vi förkastade för evigt?25Varför gömmer du dig för oss? Ser du inte vår sorg och vårt förtryck?26Förolämpade ligger vi med ansiktet i smutsen.27Grip in, Herre, och kom till vår hjälp! Rädda oss eftersom du älskar oss.
English Standard Version
Come to Our Help
1To the choirmaster. A Maskil* of the Sons of Korah. O God, we have heard with our ears, our fathers have told us, what deeds you performed in their days, in the days of old:2you with your own hand drove out the nations, but them you planted; you afflicted the peoples, but them you set free;3for not by their own sword did they win the land, nor did their own arm save them, but your right hand and your arm, and the light of your face, for you delighted in them.4You are my King, O God; ordain salvation for Jacob!5Through you we push down our foes; through your name we tread down those who rise up against us.6For not in my bow do I trust, nor can my sword save me.7But you have saved us from our foes and have put to shame those who hate us.8In God we have boasted continually, and we will give thanks to your name forever.9But you have rejected us and disgraced us and have not gone out with our armies.10You have made us turn back from the foe, and those who hate us have gotten spoil.11You have made us like sheep for slaughter and have scattered us among the nations.12You have sold your people for a trifle, demanding no high price for them.13You have made us the taunt of our neighbors, the derision and scorn of those around us.14You have made us a byword among the nations, a laughingstock* among the peoples.15All day long my disgrace is before me, and shame has covered my face16at the sound of the taunter and reviler, at the sight of the enemy and the avenger.17All this has come upon us, though we have not forgotten you, and we have not been false to your covenant.18Our heart has not turned back, nor have our steps departed from your way;19yet you have broken us in the place of jackals and covered us with the shadow of death.20If we had forgotten the name of our God or spread out our hands to a foreign god,21would not God discover this? For he knows the secrets of the heart.22Yet for your sake we are killed all the day long; we are regarded as sheep to be slaughtered.23Awake! Why are you sleeping, O Lord? Rouse yourself! Do not reject us forever!24Why do you hide your face? Why do you forget our affliction and oppression?25For our soul is bowed down to the dust; our belly clings to the ground.26Rise up; come to our help! Redeem us for the sake of your steadfast love!
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.