Psalm 107 | Nya Levande Bibeln

En lovsång för Guds godhet

1 Tacka Herren för att han är god mot oss, och för att hans kärlek aldrig upphör. 2 Har Herren befriat dig? Tala då om det! Berätta för andra att han har räddat dig ur dina fienders våld! 3 Han har fört de fångna tillbaka från jordens alla hörn, 4 alla dem som vandrade i öknen utan att finna vägen hem. 5 De var hungriga, törstiga och svaga. 6 "Herre, hjälp oss", ropade de, när de inte såg någon utväg mer, och han förbarmade sig över dem! 7 Han förde dem till en plats där de kunde bo. 8 Tänk om dessa människor bara ville prisa Herren för hans kärlek och för allt underbart han gjort! 9 Han gav vatten till den törstige och den hungriges själ mättade han med sitt goda. 10 Vilka är det som sitter i mörker och dödsskugga, förkrossade av sorg och slaveri? 11 Det är de som gjort uppror mot Gud och inte lytt hans ord och föraktat honom som är en Gud över alla gudar. 12 Därför fick de slita ont och arbeta hårt. De föll till marken och ingen kunde hjälpa dem att resa sig. 13 Då ropade de till Herren i sina svårigheter, och han befriade dem! 14 Han ledde dem ut från mörkret och dödsskuggan, och bröt sönder deras bojor. 15 Tänk om dessa människor bara ville prisa Herren för hans godhet och för allt underbart han gjort. 16 Han slog in portarna av koppar och järnbommarna bröt han sönder. 17 Andra fick lida av följderna för sina synder och felsteg. 18 Deras aptit försvann och de höll på att svälta ihjäl. 19 Då ropade de till Herren i sin nöd, och han hjälpte dem och befriade dem. 20 Han sa bara ett ord och de blev botade, ja, de rycktes bort från dödens portar. 21 O, om dessa människor bara ville prisa Herren för hans kärlek och för allt underbart han gjort. 22 Må deras tack tjäna som offer! Må de sjunga om allt han gjort! 23 Åter andra seglade på haven med gods och varor. 24 Där upplevde de Guds makt och blev vittnen till det han gjorde. 25 Han kallade på stormvindarna, och vågorna började gå höga. 26 Fartygen reste sig mot skyn och störtade sedan mot djupen bland de virvlande vågorna. Sjömännen vred sig av skräck, 27 och de raglade som berusade för de såg inte längre någon utväg. 28 Då ropade de till Herren i sin nöd, och han räddade dem. 29 Han lugnade stormen och stillade vågorna. 30 De gladde sig över att det äntligen hade blivit lugnt, och Gud förde dem till den hamn dit de ville. 31 O, tänk om dessa människor bara ville prisa Herren för hans kärlek och för allt underbart han gjort! 32 Låt dem prisa honom och upphöja honom när folket samlas, och låt dem lova honom inför folkets ledare. 33 Herren låter floderna torka upp, 34 och det bördiga landet gör han till en saltöken, när innevånarnas ondska tar överhand. 35 Men han kan också göra en oas mitt i ett ökenland och låta vattenkällor bryta fram. 36 Han låter nybyggare komma dit hungriga, och de bygger där sina städer och 37 odlar sina fält. De planterar sina vingårdar och får sedan stora och rika skördar! 38 Han välsignar dem rikligen, och de får många barn. Också deras boskapshjordar förökas mer och mer. 39 Men när Guds folk på nytt blir besegrat och förödmjukat och utsatt, 40 så visar Gud avsky för dessa förtryckare och låter dem irra omkring i öknen. 41 Men han befriar de hjälplösa ur deras elände och låter dem få många barn och ha stor framgång. 42 Överallt kommer goda människor att se det och fyllas av glädje, medan de ogudaktiga står häpna. 43 Om du är förståndig bör du lyssna till vad jag säger. Tänk på hur Herren på allt sätt visar sin godhet!

English Standard Version

Let the Redeemed of the Lord Say So

1 Oh give thanks to the Lord, for he is good, for his steadfast love endures forever! 2 Let the redeemed of the Lord say so, whom he has redeemed from trouble* 3 and gathered in from the lands, from the east and from the west, from the north and from the south. 4 Some wandered in desert wastes, finding no way to a city to dwell in; 5 hungry and thirsty, their soul fainted within them. 6 Then they cried to the Lord in their trouble, and he delivered them from their distress. 7 He led them by a straight way till they reached a city to dwell in. 8 Let them thank the Lord for his steadfast love, for his wondrous works to the children of man! 9 For he satisfies the longing soul, and the hungry soul he fills with good things. 10 Some sat in darkness and in the shadow of death, prisoners in affliction and in irons, 11 for they had rebelled against the words of God, and spurned the counsel of the Most High. 12 So he bowed their hearts down with hard labor; they fell down, with none to help. 13 Then they cried to the Lord in their trouble, and he delivered them from their distress. 14 He brought them out of darkness and the shadow of death, and burst their bonds apart. 15 Let them thank the Lord for his steadfast love, for his wondrous works to the children of man! 16 For he shatters the doors of bronze and cuts in two the bars of iron. 17 Some were fools through their sinful ways, and because of their iniquities suffered affliction; 18 they loathed any kind of food, and they drew near to the gates of death. 19 Then they cried to the Lord in their trouble, and he delivered them from their distress. 20 He sent out his word and healed them, and delivered them from their destruction. 21 Let them thank the Lord for his steadfast love, for his wondrous works to the children of man! 22 And let them offer sacrifices of thanksgiving, and tell of his deeds in songs of joy! 23 Some went down to the sea in ships, doing business on the great waters; 24 they saw the deeds of the Lord, his wondrous works in the deep. 25 For he commanded and raised the stormy wind, which lifted up the waves of the sea. 26 They mounted up to heaven; they went down to the depths; their courage melted away in their evil plight; 27 they reeled and staggered like drunken men and were at their wits’ end.* 28 Then they cried to the Lord in their trouble, and he delivered them from their distress. 29 He made the storm be still, and the waves of the sea were hushed. 30 Then they were glad that the waters* were quiet, and he brought them to their desired haven. 31 Let them thank the Lord for his steadfast love, for his wondrous works to the children of man! 32 Let them extol him in the congregation of the people, and praise him in the assembly of the elders. 33 He turns rivers into a desert, springs of water into thirsty ground, 34 a fruitful land into a salty waste, because of the evil of its inhabitants. 35 He turns a desert into pools of water, a parched land into springs of water. 36 And there he lets the hungry dwell, and they establish a city to live in; 37 they sow fields and plant vineyards and get a fruitful yield. 38 By his blessing they multiply greatly, and he does not let their livestock diminish. 39 When they are diminished and brought low through oppression, evil, and sorrow, 40 he pours contempt on princes and makes them wander in trackless wastes; 41 but he raises up the needy out of affliction and makes their families like flocks. 42 The upright see it and are glad, and all wickedness shuts its mouth. 43 Whoever is wise, let him attend to these things; let them consider the steadfast love of the Lord.

Psalm 107 | Nya Levande Bibeln English Standard Version

En lovsång för Guds godhet

Let the Redeemed of the Lord Say So