1En gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be, och när han hade slutat kom en av hans efterföljare fram till honom och sa: ”Herre, lär oss att be, precis som Johannes döparen lärde sina efterföljare att be.”2Då sa Jesus: ”Så här ska ni säga: Far i himlen, vi ber att du ska bli ärad. Kom och regera bland oss.3Ge oss den mat vi behöver, dag för dag,4och förlåt oss att vi har syndat mot dig, för vi förlåter själva alla dem som gör fel mot oss. Och låt oss inte utsättas för frestelser.”5Sedan fortsatte Jesus att undervisa om bön genom att berätta olika bilder. Han sa: ”Tänk dig att du går till en vän mitt i natten och knackar på hos honom och säger: ’Kan du låna mig tre brödkakor. En av mina vänner har just kommit på besök, och jag har inget att bjuda honom på.’7Då kanske vännen svarar inifrån huset: ’Stör mig inte! Dörren är redan låst och vi har gått och lagt oss. Barnen kan vakna om jag går upp. Jag kan inte hjälpa dig den här gången.’8Men om du bara fortsätter att knacka, så försäkrar jag dig att han kommer att stiga upp och ge dig allt du behöver, kanske inte för att du är hans vän, men för att han ska slippa att skämma ut sig*.9Det är likadant med bönen: Be, så ska ni få. Sök, så ska ni finna. Knacka och dörren ska öppnas.10För alla som ber, de får, och alla som söker, de finner. Och för var och en som knackar ska dörren öppnas.11Du som är pappa, inte ger du väl ditt barn en orm när det ber om en fisk, eller en skorpion när det ber om ett ägg? Naturligtvis inte!13Men om nu ni, som är onda och hårdhjärtade, har förstånd att ge goda gåvor till era barn, skulle då inte er Far i himlen ge sin heliga Ande till dem som ber honom om det?”
Jesus beskylls för att vara i förbund med djävulen
14En annan gång befriade Jesus en man från en ond ande som hade gjort honom stum. Och när den onda anden for ut, började mannen tala. Folk blev alldeles häpna,15men några sa: ”Han driver ut de onda andarna med hjälp av Satan*, de onda andarnas kung!”16Några andra krävde att han skulle ge dem ett tecken från Gud som bevis på att han handlade med hjälp av Guds kraft.17Men Jesus förstod vad de var ute efter, och sa därför: ”Ni vet ju att ett rike, där man strider mot varandra, snart går under och ligger öde.18Om det alltså är sant som ni säger, att Satan ger mig kraft att driva ut de onda andarna, då strider han ju mot sig själv. Hur ska han då kunna fortsätta att styra sitt rike?19Och om jag driver ut de onda andarna med hjälp av Satan, vilken kraft använder då era egna anhängare när de driver ut dem? Kanske de kan svara på era anklagelser!20Men om det är med Guds kraft jag driver ut de onda andarna, då har ju Gud börjat regera bland er.*21Så här är det: Satan är som en stark man som bevakar sitt hus med hjälp av vapen, och ingen kan stjäla något från honom.22Det är först om någon starkare dyker upp och besegrar honom och tar vapnen ifrån honom som man kan ta hans ägodelar.23Den som inte är för mig är emot mig, och den som inte hjälper mig i mitt arbete, han motarbetar mig.”24Sedan förklarade Jesus: ”När en ond ande drivs ut ur en människa, irrar den oroligt omkring i öknen och letar efter ett nytt offer. Hittar den då ingen säger den: ’Jag vänder tillbaka till den människa jag kom ifrån.’25Och när den gör det och finner hennes hjärta rent och iordningställt,26letar den reda på sju andar till, ännu värre än den själv. Tillsammans tar de sedan kontrollen över människan, och hon får det långt värre än hon hade det förut.”27Medan han talade ropade en kvinna i folkmassan: ”Lycklig är den kvinna som har fått föda och amma dig.”28Men han svarade: ”Säg istället: Lyckliga är de som får höra Guds budskap och tar vara på det.”
Jesus varnar för otro
29Från alla håll trängde sig nu folk på, och Jesus talade till dem och sa: ”Detta släkte är ett ont släkte som inte vill tro. De kräver ett tecken, men det enda tecken de ska få se är det som hände med Jona.*30Det Jona fick vara med om bevisade för Nineves invånare att Gud hade sänt honom. På samma sätt ska det som jag, Människosonen*, får gå igenom, bevisa för detta släkte att Gud har sänt mig.31Söderns drottning* ska på domens dag träda fram som vittne mot detta släkte och döma det, för hon kom från ett avlägset land för att lyssna till Salomos vishet. Men här finns en som är större än Salomo, och ni vägrar att tro på honom.32Också invånarna i Nineve ska på domens dag uppstå från de döda tillsammans med er och döma er, för de övergav sitt onda levnadssätt och vände sig till Gud när de hörde Jona framföra Guds budskap. Men här finns en som är större än Jona, och ni vägrar att tro på honom.
Släpp in ljuset
33När man tänder en lampa gömmer man den inte i ett hörn eller täcker över den, utan man ställer den så att alla som kommer in kan se ljuset.34Ditt öga är kroppens lampa. Om ditt öga är friskt, släpper det in ljuset. Men om ditt öga är förstört stänger det ute ljuset, så att det blir mörkt i ditt inre.35Se därför till att det ljus du tror dig ha, inte i själva verket är mörker.36Om allt inom dig är ljus och ingen del ligger i mörker, kommer ditt inre att bada i ljus, som när en lampa låter sitt sken flöda över dig.”*
Jesus anklagar de religiösa ledarna
37Medan Jesus höll på att tala till folket, passade en av fariseerna* på att bjuda hem honom på mat, och Jesus följde med. Men när han kom in slog han sig ner vid bordet utan att först ha tvättat sig, som den judiska seden kräver. Detta förvånade farisén mycket.39Då vände sig Herren Jesus till honom och sa: ”På utsidan är ni fariseer lika fläckfria som de bägare och fat ni rengör så noga innan ni dricker och äter ur dem. Men inom er är ni fulla av girighet och ondska.40Förstår ni då inte att Gud har skapat både utsidan och insidan?41Nej, ta det som finns i era bägare och på era fat och ge till de fattiga, så ska också ert inre bli rent inför Gud.42Olycka ska drabba er fariseer! Ni ger Gud en tiondel* av minsta lilla kryddväxt, som mynta och vinruta, och av alla grönsaker, men ni struntar fullständigt i att älska Gud och vara rättvisa mot människor. Visst ska ni ge Gud en tiondel av allt, men glöm inte det som är allra viktigast.43Olycka ska drabba er fariseer, som älskar att sitta på främsta raden i gudstjänsterna, och bli hälsade med respekt på torgen!44Olycka ska drabba er, för ni är som omarkerade gravar, som människor trampar på utan att märka något.* Utan att veta om det, kommer människorna i kontakt med er ondska.”45”Mästare”, sa en man i samlingen, en av de laglärda*, ”när du talar så där förolämpar du oss också.”46”Ja, olycka ska drabba er laglärda också”, sa Jesus, ”för ni ställer omöjliga krav på människorna, men gör inget för att hjälpa dem att uppfylla det ni kräver.47Olycka ska drabba er som reser gravmonument över profeterna som framförde Guds budskap,* över dessa som era förfäder mördade!48Ni håller med era förfäder om att det de gjorde var rätt, och ni skulle själva ha gjort detsamma. De dödade profeterna, och ni bygger gravar över dem.49Därför har Gud i sin vishet sagt: ’Jag ska sända dem profeter som framför mitt budskap, och andra som är mina sändebud. Några ska de döda och andra ska de förfölja.’50Men därför ska också detta släkte få stå till svars för morden på alla de profeter som dödats sedan världens skapelse,51ända från Abel till Sakarja, han som blev mördad mellan altaret och templet.* Ja, jag säger er att detta släkte som inte vill tro ska ställas till svars för allt detta.52Olycka ska drabba er laglärda, som genom er undervisning stänger människor ute från sanningen om Gud. Ni har själva inte förstått den sanning som kan rädda er, och ni hindrar andra från att lära känna den.”53Fariseerna och laglärarna blev rasande, och när han gick därifrån började de överösa honom med besvärliga frågor54för att få honom att säga något som de kunde arrestera honom för.
English Standard Version
The Lord’s Prayer
1Now Jesus* was praying in a certain place, and when he finished, one of his disciples said to him, “Lord, teach us to pray, as John taught his disciples.”2And he said to them, “When you pray, say: “Father, hallowed be your name. Your kingdom come.3Give us each day our daily bread,*4and forgive us our sins, for we ourselves forgive everyone who is indebted to us. And lead us not into temptation.”5And he said to them, “Which of you who has a friend will go to him at midnight and say to him, ‘Friend, lend me three loaves,6for a friend of mine has arrived on a journey, and I have nothing to set before him’;7and he will answer from within, ‘Do not bother me; the door is now shut, and my children are with me in bed. I cannot get up and give you anything’?8I tell you, though he will not get up and give him anything because he is his friend, yet because of his impudence* he will rise and give him whatever he needs.9And I tell you, ask, and it will be given to you; seek, and you will find; knock, and it will be opened to you.10For everyone who asks receives, and the one who seeks finds, and to the one who knocks it will be opened.11What father among you, if his son asks for* a fish, will instead of a fish give him a serpent;12or if he asks for an egg, will give him a scorpion?13If you then, who are evil, know how to give good gifts to your children, how much more will the heavenly Father give the Holy Spirit to those who ask him!”
Jesus and Beelzebul
14Now he was casting out a demon that was mute. When the demon had gone out, the mute man spoke, and the people marveled.15But some of them said, “He casts out demons by Beelzebul, the prince of demons,”16while others, to test him, kept seeking from him a sign from heaven.17But he, knowing their thoughts, said to them, “Every kingdom divided against itself is laid waste, and a divided household falls.18And if Satan also is divided against himself, how will his kingdom stand? For you say that I cast out demons by Beelzebul.19And if I cast out demons by Beelzebul, by whom do your sons cast them out? Therefore they will be your judges.20But if it is by the finger of God that I cast out demons, then the kingdom of God has come upon you.21When a strong man, fully armed, guards his own palace, his goods are safe;22but when one stronger than he attacks him and overcomes him, he takes away his armor in which he trusted and divides his spoil.23Whoever is not with me is against me, and whoever does not gather with me scatters.
Return of an Unclean Spirit
24“When the unclean spirit has gone out of a person, it passes through waterless places seeking rest, and finding none it says, ‘I will return to my house from which I came.’25And when it comes, it finds the house swept and put in order.26Then it goes and brings seven other spirits more evil than itself, and they enter and dwell there. And the last state of that person is worse than the first.”
True Blessedness
27As he said these things, a woman in the crowd raised her voice and said to him, “Blessed is the womb that bore you, and the breasts at which you nursed!”28But he said, “Blessed rather are those who hear the word of God and keep it!”
The Sign of Jonah
29When the crowds were increasing, he began to say, “This generation is an evil generation. It seeks for a sign, but no sign will be given to it except the sign of Jonah.30For as Jonah became a sign to the people of Nineveh, so will the Son of Man be to this generation.31The queen of the South will rise up at the judgment with the men of this generation and condemn them, for she came from the ends of the earth to hear the wisdom of Solomon, and behold, something greater than Solomon is here.32The men of Nineveh will rise up at the judgment with this generation and condemn it, for they repented at the preaching of Jonah, and behold, something greater than Jonah is here.
The Light in You
33“No one after lighting a lamp puts it in a cellar or under a basket, but on a stand, so that those who enter may see the light.34Your eye is the lamp of your body. When your eye is healthy, your whole body is full of light, but when it is bad, your body is full of darkness.35Therefore be careful lest the light in you be darkness.36If then your whole body is full of light, having no part dark, it will be wholly bright, as when a lamp with its rays gives you light.”
Woes to the Pharisees and Lawyers
37While Jesus* was speaking, a Pharisee asked him to dine with him, so he went in and reclined at table.38The Pharisee was astonished to see that he did not first wash before dinner.39And the Lord said to him, “Now you Pharisees cleanse the outside of the cup and of the dish, but inside you are full of greed and wickedness.40You fools! Did not he who made the outside make the inside also?41But give as alms those things that are within, and behold, everything is clean for you.42“But woe to you Pharisees! For you tithe mint and rue and every herb, and neglect justice and the love of God. These you ought to have done, without neglecting the others.43Woe to you Pharisees! For you love the best seat in the synagogues and greetings in the marketplaces.44Woe to you! For you are like unmarked graves, and people walk over them without knowing it.”45One of the lawyers answered him, “Teacher, in saying these things you insult us also.”46And he said, “Woe to you lawyers also! For you load people with burdens hard to bear, and you yourselves do not touch the burdens with one of your fingers.47Woe to you! For you build the tombs of the prophets whom your fathers killed.48So you are witnesses and you consent to the deeds of your fathers, for they killed them, and you build their tombs.49Therefore also the Wisdom of God said, ‘I will send them prophets and apostles, some of whom they will kill and persecute,’50so that the blood of all the prophets, shed from the foundation of the world, may be charged against this generation,51from the blood of Abel to the blood of Zechariah, who perished between the altar and the sanctuary. Yes, I tell you, it will be required of this generation.52Woe to you lawyers! For you have taken away the key of knowledge. You did not enter yourselves, and you hindered those who were entering.”53As he went away from there, the scribes and the Pharisees began to press him hard and to provoke him to speak about many things,54lying in wait for him, to catch him in something he might say.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.