1"Du ska inte vara rädd eller modlös", sa Herren till Josua. "Samla nu hela armén och gå till Ai, för nu är det dags att besegra folket där. Jag har gett dig både kungen och allt folket.2Ni ska göra med dem på samma sätt som ni gjorde med Jeriko och kungen där, men den här gången ska ni få ta byte åt er själva, boskap och allt annat. Lägg er i bakhåll på andra sidan staden."3Innan huvuddelen av styrkan gav sig iväg till Ai, skickade Josua 30.000 av sina modigaste soldater för att lägga sig i bakhåll på andra sidan staden beredda att ingripa.5"Det här är vår plan", förklarade han. "När huvudstyrkan går till anfall, kommer männen i Ai att ge sig ut för att strida, precis som de gjorde förra gången.6Vi ska då fly för dem och på så sätt lura dem att lämna staden, för då tänker de: 'Israeliterna flyr igen, precis som förra gången!'7Då ska ni rusa fram från ert bakhåll och springa in i staden, för Herren ska ge er den.8Sätt eld på staden, som Herren har befallt! Verkställ nu min order!"9Samma kväll marscherade de iväg och lade sig i bakhåll mellan Betel och västra sidan av Ai, medan Josua och resten av armén stannade kvar i lägret vid Jeriko.10Tidigt morgonen därpå mönstrade Josua sina trupper och begav sig iväg mot Ai, följd av de äldste i Israel.11De stannade vid dalen som ligger norr om staden. Den kvällen sände Josua ytterligare 5.000 man att förena sig med dem som låg i bakhåll väster om staden. Själv stannade han kvar i dalen över natten.14När kungen i Ai såg israeliterna på andra sidan dalen gick han och hans män tidigt på morgonen till anfall mot dem på Arabas slätt. Men han visste inte att det fanns män som låg i bakhåll på andra sidan staden.15Josua och israeliterna flydde genom öknen som de planerat,16och alla soldater i staden fick order om att förfölja dem, vilket betydde att staden blev helt utan försvar.17Det fanns inte en enda soldat kvar i Ai eller Betel, och stadsportarna stod vidöppna.18Då sa Herren till Josua: "Räck ut ditt spjut mot Ai, för jag ska ge dig staden. "Josua gjorde som Herren sagt,19och när männen som låg i bakhåll såg denna signal, rusade de upp och in i staden och tände eld på den.20När männen från Ai då vände sig om fick de se rök bolma upp från staden, och de hade ingenstans att ta vägen. Men när Josua och de trupper han hade med sig såg röken inifrån staden visste de att deras män var där. De vände sig då om och gick till anfall mot sina förföljare och dödade dem.22Då kom också de israeliter som var inne i staden ut och började anfalla fienden bakifrån. Männen från Ai hamnade på så sätt i en fälla och allesammans dödades. Inte en enda kom undan.23Kungen däremot togs till fånga levande och fördes fram inför Josua.24När sedan Israels armé hade dödat alla som fanns utanför staden vände de tillbaka och dödade dem som ännu fanns kvar innanför stadsmurarna.25Hela Ais befolkning, 12.000 personer, utplånades den dagen.26Josua höll nämligen sitt spjut riktat mot Ai till dess den siste av dem som bodde där var död.27Endast boskapen fick leva, och israeliterna behöll bytet för sig själva. Herren hade nämligen sagt till Josua att de skulle göra detta.28Det blev således ingenting kvar av Ai, och än i dag ligger staden i ruiner.29Josua hängde upp kungen från Ai på en påle och lät honom hänga där till kvällen. Vid solnedgången tog han ner kroppen och slängde den framför stadsporten, och man kastade ett stenröse över den, vilket finns där än i dag.
Josua läser lagen för folket
30Josua byggde ett altare åt Herren Gud på berget Ebal,31som Mose hade befallt i sin lagbok: "Gör mig ett altare av stenar som varken är tillhuggna eller bearbetade med verktyg", hade Herren sagt om altaret på berget Ebal. Prästerna offrade där brännoffer och tackoffer till Herren,32och medan folket såg på, ristade Josua in vart och ett av de tio budorden i stenarna.33Allt folket i Israel, även de från andra folk som levde bland dem, och de äldste, ledare och domare, delade sig i två grupper. Den ena gruppen ställde sig vid foten av berget Gerissim och den andra vid Ebal. Mellan dem stod prästerna med arken, beredda att uttala välsignelsen. Allt gjordes enligt de föreskrifter som Mose långt tidigare hade gett dem.34Josua läste sedan upp hela lagen för folket med välsignelsen och förbannelsen, precis som Mose hade skrivit i Guds lagbok.35Varje befallning som Mose hade gett lästes inför hela församlingen, där både kvinnor och barn och alla övriga som bodde tillsammans med israeliterna var med.
English Standard Version
The Fall of Ai
1And the Lord said to Joshua, “Do not fear and do not be dismayed. Take all the fighting men with you, and arise, go up to Ai. See, I have given into your hand the king of Ai, and his people, his city, and his land.2And you shall do to Ai and its king as you did to Jericho and its king. Only its spoil and its livestock you shall take as plunder for yourselves. Lay an ambush against the city, behind it.”3So Joshua and all the fighting men arose to go up to Ai. And Joshua chose 30,000 mighty men of valor and sent them out by night.4And he commanded them, “Behold, you shall lie in ambush against the city, behind it. Do not go very far from the city, but all of you remain ready.5And I and all the people who are with me will approach the city. And when they come out against us just as before, we shall flee before them.6And they will come out after us, until we have drawn them away from the city. For they will say, ‘They are fleeing from us, just as before.’ So we will flee before them.7Then you shall rise up from the ambush and seize the city, for the Lord your God will give it into your hand.8And as soon as you have taken the city, you shall set the city on fire. You shall do according to the word of the Lord. See, I have commanded you.”9So Joshua sent them out. And they went to the place of ambush and lay between Bethel and Ai, to the west of Ai, but Joshua spent that night among the people.10Joshua arose early in the morning and mustered the people and went up, he and the elders of Israel, before the people to Ai.11And all the fighting men who were with him went up and drew near before the city and encamped on the north side of Ai, with a ravine between them and Ai.12He took about 5,000 men and set them in ambush between Bethel and Ai, to the west of the city.13So they stationed the forces, the main encampment that was north of the city and its rear guard west of the city. But Joshua spent that night in the valley.14And as soon as the king of Ai saw this, he and all his people, the men of the city, hurried and went out early to the appointed place* toward the Arabah to meet Israel in battle. But he did not know that there was an ambush against him behind the city.15And Joshua and all Israel pretended to be beaten before them and fled in the direction of the wilderness.16So all the people who were in the city were called together to pursue them, and as they pursued Joshua they were drawn away from the city.17Not a man was left in Ai or Bethel who did not go out after Israel. They left the city open and pursued Israel.18Then the Lord said to Joshua, “Stretch out the javelin that is in your hand toward Ai, for I will give it into your hand.” And Joshua stretched out the javelin that was in his hand toward the city.19And the men in the ambush rose quickly out of their place, and as soon as he had stretched out his hand, they ran and entered the city and captured it. And they hurried to set the city on fire.20So when the men of Ai looked back, behold, the smoke of the city went up to heaven, and they had no power to flee this way or that, for the people who fled to the wilderness turned back against the pursuers.21And when Joshua and all Israel saw that the ambush had captured the city, and that the smoke of the city went up, then they turned back and struck down the men of Ai.22And the others came out from the city against them, so they were in the midst of Israel, some on this side, and some on that side. And Israel struck them down, until there was left none that survived or escaped.23But the king of Ai they took alive, and brought him near to Joshua.24When Israel had finished killing all the inhabitants of Ai in the open wilderness where they pursued them, and all of them to the very last had fallen by the edge of the sword, all Israel returned to Ai and struck it down with the edge of the sword.25And all who fell that day, both men and women, were 12,000, all the people of Ai.26But Joshua did not draw back his hand with which he stretched out the javelin until he had devoted all the inhabitants of Ai to destruction.*27Only the livestock and the spoil of that city Israel took as their plunder, according to the word of the Lord that he commanded Joshua.28So Joshua burned Ai and made it forever a heap of ruins, as it is to this day.29And he hanged the king of Ai on a tree until evening. And at sunset Joshua commanded, and they took his body down from the tree and threw it at the entrance of the gate of the city and raised over it a great heap of stones, which stands there to this day.
Joshua Renews the Covenant
30At that time Joshua built an altar to the Lord, the God of Israel, on Mount Ebal,31just as Moses the servant of the Lord had commanded the people of Israel, as it is written in the Book of the Law of Moses, “an altar of uncut stones, upon which no man has wielded an iron tool.” And they offered on it burnt offerings to the Lord and sacrificed peace offerings.32And there, in the presence of the people of Israel, he wrote on the stones a copy of the law of Moses, which he had written.33And all Israel, sojourner as well as native born, with their elders and officers and their judges, stood on opposite sides of the ark before the Levitical priests who carried the ark of the covenant of the Lord, half of them in front of Mount Gerizim and half of them in front of Mount Ebal, just as Moses the servant of the Lord had commanded at the first, to bless the people of Israel.34And afterward he read all the words of the law, the blessing and the curse, according to all that is written in the Book of the Law.35There was not a word of all that Moses commanded that Joshua did not read before all the assembly of Israel, and the women, and the little ones, and the sojourners who lived* among them.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.