Johannes 8 | Nya Levande Bibeln English Standard Version

Johannes 8 | Nya Levande Bibeln

Kvinnan som varit otrogen

1 men Jesus gick ut till Olivberget. 2 Tidigt nästa morgon var han tillbaka i templet, och snart samlades mycket folk omkring honom. Han satte sig då ner för att undervisa dem. 3 Men under tiden han talade kom laglärarna* och fariseerna* släpande på en kvinna som hade tagits på bar gärning när hon var otrogen mot sin man. De ställde henne framför honom, 4 och sa: ”Mästare, den här kvinnan blev upptäckt när hon var otrogen mot sin man. 5 Moses lag* säger att hon ska stenas. Vad anser du?” 6 Det de egentligen var ute efter var att få honom att säga något som de kunde anklaga honom för, men Jesus böjde sig bara ner och skrev i sanden med fingret. 7 När de fortsatte att kräva ett svar, tittade han till slut upp och sa: ”Om ni tänker stena henne, så vill jag att den av er som aldrig har syndat ska kasta den första stenen.” 8 Sedan böjde han sig ner igen och fortsatte att skriva i sanden. 9 Då smög sig de judiska ledarna bort en efter en, och de äldsta gick först. När det hade gått en stund var det bara kvinnan som stod kvar framför Jesus. 10 Då tittade Jesus upp och sa till henne: ”Vart tog dina anklagare vägen? Var det ingen som dömde dig?” 11 ”Nej, Herre”, svarade hon. Då sa Jesus: ”Jag tänker inte heller döma dig. Gå nu, men synda inte mer.”]*

Jesus är människornas ljus

12 Sedan talade Jesus till folket och sa: ”Jag är människornas ljus. Den som blir min efterföljare behöver inte leva i andligt mörker, för han har det ljus som leder till evigt liv.” 13 Fariseerna* sa då: ”Nu talar du om dig själv igen utan att någon bekräftar vad du säger. Det bevisar ingenting!” 14 Men Jesus svarade dem: ”Även om ingen bekräftar det jag säger om mig själv, så talar jag sanning, för jag vet varifrån jag kommer och vart jag är på väg. Men ni vet inte varifrån jag kommer och vart jag är på väg. 15 Ni dömer på människors vis, men jag dömer ingen. 16 Men om jag dömer, så är min dom absolut rättvis, eftersom jag inte är ensam. Han som har sänt mig är med mig. 17 I er egen lag* står det ju att om två vittnen intygar samma sak, så räcker det som bevis. 18 Jag är det ena vittnet, och min Far som har sänt mig är det andra.” 19 ”Var är din Far?” frågade de då. Jesus svarade: ”Ni vet inte vem jag är, och därför vet ni inte vem min Far är. Om ni kände mig skulle ni känna honom också.” 20 Detta sa Jesus när han undervisade i templet, och han befann sig då vid det som kallades skattkammaren. Men ingen grep honom, eftersom den tidpunkt inte kommit än då Gud bestämt att han skulle gripas.

Jesus varnar de judiska ledarna

21 Sedan sa Jesus till de judiska ledarna: ”Jag går bort, och ni kommer att söka efter mig, men ni ska dö utan att få förlåtelse för era synder. Dit jag går, kan ni inte komma.” 22 De judiska ledarna sa då: ”Tänker han begå självmord, eftersom han säger: ’Dit jag går, kan ni inte komma’?” 23 Men Jesus sa till dem: ”Ni kommer nerifrån, och jag kommer uppifrån. Ni tillhör den här världen, men jag tillhör den inte. 24 Det var därför jag sa att ni ska dö utan att få förlåtelse för era synder, för om ni inte tror att jag är den jag är,* då får ni inte förlåtelse för era synder.” 25 ”Vem är du då”, frågade de. Han svarade: ”Jag är den som jag alltid har påstått mig vara. 26 Jag har mycket att säga om er och mycket att döma er för, men jag gör det inte. Mitt uppdrag är att tala om för människorna det jag har hört av honom som har sänt mig, och han talar sanning.” 27 Men de förstod fortfarande inte att han talade med dem om sin Far i himlen. 28 Då sa Jesus: ”När ni har lyft upp* mig, Människosonen*, kommer ni att förstå att jag är den jag är* och att jag aldrig gör något av mig själv utan bara talar det som min Far i himlen har lärt mig. 29 Och han som har sänt mig är med mig. Han lämnar mig inte ensam, för jag gör alltid det som han vill.” 30 Och när Jesus sa detta, var det många som började tro att han var sänd av Gud.

Abrahams barn eller djävulens?

31 Jesus sa då till dem bland folket som nu började tro att han kom från Gud: ”Om ni verkligen vill bli mina efterföljare, så måste ni leva efter det som jag har lärt er. 32 Gör ni det kommer ni att lära känna Gud, och han ska befria er.” 33 Men de sa: ”Vi härstammar från Abraham och har aldrig varit slavar under någon. Varför säger du då att Gud ska befria oss?” 34 Jesus svarade: ”Jag försäkrar er, att ni är slavar under synden varenda en. 35 En slav får inte stanna i familjen för alltid, men en son hör alltid till familjen. 36 Så om jag, Sonen, befriar er från ert slaveri, då blir ni verkligen fria. 37 Jag vet att ni härstammar från Abraham. Men ändå försöker några av er att döda mig, eftersom mitt budskap inte har nått in i era hjärtan. 38 Jag berättar för er vad jag har sett hos min Far i himlen, och ni följer de råd ni får från er far.” 39 ”Vi har Abraham till far”, förklarade de då.”Nej”, sa Jesus, ”för om ni var Abrahams barn skulle ni handla på samma sätt som Abraham.* 40 Men nu försöker ni istället döda mig, eftersom jag har berättat det sanna budskap jag har hört från Gud. Så skulle Abraham inte ha gjort. 41 Nej, ni handlar på samma sätt som er verkliga far.”De svarade: ”Vi är inte födda utom äktenskapet. Vår verkliga far är Gud själv.” 42 Men Jesus sa till dem: ”Om Gud var er far, skulle ni älska mig, för jag har kommit till er från Gud. Det var inte min egen idé att komma, utan Gud har gett mig mitt uppdrag och har sänt mig hit. 43 Varför förstår ni inte vad jag säger? Jo, därför att ni vägrar att lyssna till mitt budskap. 44 Ni är barn till djävulen, och ni älskar att göra det som han vill. Han var en mördare från början och har aldrig sagt något som är sant. Nej, han är alltigenom falsk. När han ljuger avslöjar han det som finns inom honom, för han har alltid ljugit och han är den som är far till alla lögner. 45 Men jag talar sanning, och därför vägrar ni att tro på mig. 46 Finns det någon av er som kan bevisa att jag har syndat? Varför tror ni inte på mig, trots att jag talar sanning? 47 Men den som har Gud till far tar emot Guds budskap. Så när ni vägrar att ta emot mitt budskap, bevisar det att ni inte har Gud till far.”

Jesus och Abraham

48 Folket som hörde detta, ropade då argt till Jesus: ”Du är inget annat än en samarier* som är besatt av en ond ande!” 49 Men Jesus svarade: ”Nej, jag är inte besatt. Jag ärar min Far i himlen, men ni hånar mig. 50 Jag är inte ute efter att bli ärad, men det finns en som vill ära mig, och det är han som avgör om jag har rätt eller inte. 51 Jag försäkrar er, att den som lever enligt min undervisning ska aldrig dö!” 52 Då sa folket: ”Nu vet vi att du är besatt av en ond ande. Till och med Abraham dog, och även profeterna som framförde Guds budskap*. Och ändå säger du att om man lever enligt din undervisning ska man inte dö. 53 Du menar alltså att du är större än vår förfader Abraham? Och större än profeterna, som också dog? Vem tror du att du är egentligen?” 54 Då svarade Jesus: ”Om jag upphöjer och ärar mig själv, så betyder det ingenting. Men det är min Far i himlen som upphöjer och ärar mig, han som ni påstår är er Gud. 55 Ändå känner ni honom inte, men jag känner honom. Om jag sa något annat skulle jag vara en lika stor lögnare som ni. Men det är sant att jag känner honom och alltid lyder honom. 56 Er förfader Abraham gladde sig åt att få se mig komma. Och han fick se mig och blev glad.” 57 Folket sa: ”Du är inte ens 50 år, hur skulle du ha kunnat se Abraham?” 58 Jesus svarade: ”Jag försäkrar er, att jag är* och fanns till innan Abraham ens var född!” 59 Då tog de upp stenar för att kasta på honom, men Jesus försvann därifrån och lämnade templet.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

English Standard Version
1 but Jesus went to the Mount of Olives. 2 Early in the morning he came again to the temple. All the people came to him, and he sat down and taught them. 3 The scribes and the Pharisees brought a woman who had been caught in adultery, and placing her in the midst 4 they said to him, “Teacher, this woman has been caught in the act of adultery. 5 Now in the Law, Moses commanded us to stone such women. So what do you say?” 6 This they said to test him, that they might have some charge to bring against him. Jesus bent down and wrote with his finger on the ground. 7 And as they continued to ask him, he stood up and said to them, “Let him who is without sin among you be the first to throw a stone at her.” 8 And once more he bent down and wrote on the ground. 9 But when they heard it, they went away one by one, beginning with the older ones, and Jesus was left alone with the woman standing before him. 10 Jesus stood up and said to her, “Woman, where are they? Has no one condemned you?” 11 She said, “No one, Lord.” And Jesus said, “Neither do I condemn you; go, and from now on sin no more.”]]

I Am the Light of the World

12 Again Jesus spoke to them, saying, “I am the light of the world. Whoever follows me will not walk in darkness, but will have the light of life.” 13 So the Pharisees said to him, “You are bearing witness about yourself; your testimony is not true.” 14 Jesus answered, “Even if I do bear witness about myself, my testimony is true, for I know where I came from and where I am going, but you do not know where I come from or where I am going. 15 You judge according to the flesh; I judge no one. 16 Yet even if I do judge, my judgment is true, for it is not I alone who judge, but I and the Father* who sent me. 17 In your Law it is written that the testimony of two people is true. 18 I am the one who bears witness about myself, and the Father who sent me bears witness about me.” 19 They said to him therefore, “Where is your Father?” Jesus answered, “You know neither me nor my Father. If you knew me, you would know my Father also.” 20 These words he spoke in the treasury, as he taught in the temple; but no one arrested him, because his hour had not yet come. 21 So he said to them again, “I am going away, and you will seek me, and you will die in your sin. Where I am going, you cannot come.” 22 So the Jews said, “Will he kill himself, since he says, ‘Where I am going, you cannot come’?” 23 He said to them, “You are from below; I am from above. You are of this world; I am not of this world. 24 I told you that you would die in your sins, for unless you believe that I am he you will die in your sins.” 25 So they said to him, “Who are you?” Jesus said to them, “Just what I have been telling you from the beginning. 26 I have much to say about you and much to judge, but he who sent me is true, and I declare to the world what I have heard from him.” 27 They did not understand that he had been speaking to them about the Father. 28 So Jesus said to them, “When you have lifted up the Son of Man, then you will know that I am he, and that I do nothing on my own authority, but speak just as the Father taught me. 29 And he who sent me is with me. He has not left me alone, for I always do the things that are pleasing to him.” 30 As he was saying these things, many believed in him.

The Truth Will Set You Free

31 So Jesus said to the Jews who had believed him, “If you abide in my word, you are truly my disciples, 32 and you will know the truth, and the truth will set you free.” 33 They answered him, “We are offspring of Abraham and have never been enslaved to anyone. How is it that you say, ‘You will become free’?” 34 Jesus answered them, “Truly, truly, I say to you, everyone who practices sin is a slave* to sin. 35 The slave does not remain in the house forever; the son remains forever. 36 So if the Son sets you free, you will be free indeed. 37 I know that you are offspring of Abraham; yet you seek to kill me because my word finds no place in you. 38 I speak of what I have seen with my Father, and you do what you have heard from your father.”

You Are of Your Father the Devil

39 They answered him, “Abraham is our father.” Jesus said to them, “If you were Abraham’s children, you would be doing the works Abraham did, 40 but now you seek to kill me, a man who has told you the truth that I heard from God. This is not what Abraham did. 41 You are doing the works your father did.” They said to him, “We were not born of sexual immorality. We have one Father—even God.” 42 Jesus said to them, “If God were your Father, you would love me, for I came from God and I am here. I came not of my own accord, but he sent me. 43 Why do you not understand what I say? It is because you cannot bear to hear my word. 44 You are of your father the devil, and your will is to do your father’s desires. He was a murderer from the beginning, and does not stand in the truth, because there is no truth in him. When he lies, he speaks out of his own character, for he is a liar and the father of lies. 45 But because I tell the truth, you do not believe me. 46 Which one of you convicts me of sin? If I tell the truth, why do you not believe me? 47 Whoever is of God hears the words of God. The reason why you do not hear them is that you are not of God.”

Before Abraham Was, I Am

48 The Jews answered him, “Are we not right in saying that you are a Samaritan and have a demon?” 49 Jesus answered, “I do not have a demon, but I honor my Father, and you dishonor me. 50 Yet I do not seek my own glory; there is One who seeks it, and he is the judge. 51 Truly, truly, I say to you, if anyone keeps my word, he will never see death.” 52 The Jews said to him, “Now we know that you have a demon! Abraham died, as did the prophets, yet you say, ‘If anyone keeps my word, he will never taste death.’ 53 Are you greater than our father Abraham, who died? And the prophets died! Who do you make yourself out to be?” 54 Jesus answered, “If I glorify myself, my glory is nothing. It is my Father who glorifies me, of whom you say, ‘He is our God.’* 55 But you have not known him. I know him. If I were to say that I do not know him, I would be a liar like you, but I do know him and I keep his word. 56 Your father Abraham rejoiced that he would see my day. He saw it and was glad.” 57 So the Jews said to him, “You are not yet fifty years old, and have you seen Abraham?”* 58 Jesus said to them, “Truly, truly, I say to you, before Abraham was, I am.” 59 So they picked up stones to throw at him, but Jesus hid himself and went out of the temple.