Johannes 7 | Nya Levande Bibeln English Standard Version

Johannes 7 | Nya Levande Bibeln

Jesus blir hånad av sina bröder

1 Efter detta vandrade Jesus från by till by i Galileen. Han ville hålla sig borta från Judeen, eftersom de judiska ledarna var ute efter att döda honom. 2 Men snart var det dags för lövhyddefesten*, 3 och Jesus bröder uppmanade honom att gå till Judeen och delta i högtiden. De sa: ”Du borde lämna Galileen och gå till Judeen, så att dina efterföljare får se alla under du gör. 4 Du kan aldrig bli berömd om du gömmer dig på det här viset. Om du kan göra sådana märkliga under, så borde du visa upp dem för alla.” 5 Nej, inte ens hans bröder trodde på honom. 6 Men Jesus svarade: ”Den rätta tidpunkten har inte kommit för mig att gå än, men ni kan gå när som helst, 7 för människorna har ingen orsak att hata er. Men mig hatar de, eftersom jag ständigt påminner dem om deras synd och ondska. 8 Gå ni iväg till Jerusalem. Det är inte rätt tid för mig än att gå till den här högtiden.” 9 Och så stannade han kvar i Galileen.

Jesus undervisar i templet

10 När bröderna hade gett sig iväg till högtiden i Jerusalem gick Jesus sedan dit i hemlighet, men han aktade sig för att bli sedd av folket. 11 De judiska ledarna försökte få tag i honom under högtiden och frågade om någon hade sett honom. 12 Folket pratade därför om honom i smyg. Några sa: ”Han är en god människa”, medan andra sa: ”Nej, han bedrar folket.” 13 Ingen hade mod nog att prata öppet om honom, för alla var rädda för de judiska ledarna. 14 Men när halva högtiden redan var över, gick Jesus upp till templet och började undervisa, 15 och de judiska ledarna blev förvånade när de hörde honom. De sa: ”Hur kan han veta så mycket trots att han aldrig har varit elev till någon av våra religiösa lärare?” 16 Då svarade Jesus dem: ”Det jag lär ut är inte mina egna tankar, utan Guds, eftersom det är han som har sänt mig. 17 Om någon verkligen vill göra Guds vilja, så kommer han att förstå om min undervisning är från Gud eller om det bara är mina egna tankar. 18 Den som framför sina egna tankar vill bli hyllad själv, men den som ger äran åt den som har sänt honom är en trovärdig person som talar sanning. 19 Ni har fått Moses lag*. Varför följer ni då inte lagen? Ni vill ju döda mig!” 20 Folket svarade: ”Du är besatt av en ond ande! Det är väl ingen som vill döda dig.” 21 Jesus svarade: ”Jag gjorde något som förvånade er mycket, och det var att jag botade en man på vilodagen*. Men arbetar ni inte själva varje gång ni lyder Moses lag om omskärelsen och omskär era söner på en vilodag. Mose, eller rättare sagt era förfäder, bestämde att omskärelsen ska göras på den åttonde dagen efter födseln, även om den åttonde dagen råkar vara en vilodag. Så om det nu är tillåtet att omskära någon på vilodagen, varför ska jag då dömas för att jag botade någon på vilodagen? 24 Döm inte efter hur saker och ting ser ut, utan fäll en rättvis dom.”

Olika åsikter om vem Jesus är

25 En del av dem som bodde i Jerusalem sa till varandra: ”Är det inte den här mannen som våra ledare vill döda? 26 Här står han ju helt öppet och undervisar, och ingen säger något till honom. Har medlemmarna i det judiska rådet* kanske blivit övertygade om att han verkligen är Messias, den utlovade kungen? 27 Men hur skulle han kunna vara det? Vi vet ju var den här mannen föddes. När Messias kommer ska ingen veta varifrån han är.” 28 Då ropade Jesus med hög röst där han stod och undervisade i templet: ”Ja, ni känner mig och vet varifrån jag kommer. Ändå var det inte min egen idé att komma, utan jag kommer på uppdrag av en som är trovärdig, en som ni inte känner. 29 Men jag känner honom, för jag kommer från honom, och han har sänt mig.” 30 De judiska ledarna var färdiga att gripa Jesus genast, men ingen rörde honom, eftersom den tidpunkt inte kommit än då Gud bestämt att han skulle gripas. 31 Men många bland folket började tro på honom, och de sa: ”Han måste vara Messias, den utlovade kungen, för vem skulle kunna göra fler under än han!” 32 När fariseerna* fick veta att folket pratade om Jesus i smyg, skickade de och översteprästerna ut några män ur tempelvakten för att gripa Jesus. 33 Och Jesus talade till folket och sa: ”Jag kommer bara att stanna hos er en kort tid till. Sedan ska jag återvända till honom som har sänt mig. 34 Ni ska söka efter mig men inte hitta mig, för där jag är, dit kan ni inte komma.” 35 De judiska ledarna blev förvånade över detta påstående och sa till varandra: ”Vart tänker han ta vägen, eftersom vi inte ska kunna hitta honom? Tänker han lämna landet och börja undervisa bland de judar som bor i andra länder, eller ska han undervisa andra folk? 36 Vad menar han när han säger: ’Ni ska söka efter mig, men inte hitta mig, för där jag är, dit kan ni inte komma’?” 37 På sista dagen, som var lövhyddefestens höjdpunkt, ropade Jesus till människorna: ”Om någon är törstig så kom till mig och drick! 38 Gud har förutsagt i Skriften*, att strömmar av levande vatten ska flyta fram från det innersta hos de människor som tror på mig.” 39 Med levande vatten menade han Guds Ande, som alla de som trodde på honom skulle få. Men Anden hade inte kommit än, eftersom Jesus ännu inte hade återvänt till sin härlighet i himlen. 40 När folket hörde honom säga detta, sa några av dem: ”Han måste vara profeten som skulle framföra Guds budskap.*” 41 Andra sa: ”Han är Messias, den utlovade kungen.” En tredje grupp sa: ”Nej, det kan inte vara han. Messias ska väl inte komma från Galileen! 42 Har inte Gud sagt i Skriften att Messias ska tillhöra kung Davids släkt och komma från Betlehem, staden där David bodde?”* 43 Människorna hade alltså delade meningar om honom. 44 Några ville också arrestera honom, men ingen rörde honom. 45 Tempelvakterna, som hade skickats ut för att gripa honom, återvände nu till översteprästerna och fariseerna, som frågade dem: ”Varför tog ni inte med honom hit?” 46 Men vakterna svarade: ”Vi har aldrig hört någon människa tala som han!” 47 ”Har ni också blivit vilseledda?” hånade fariseerna dem. 48 ”Finns det någon i det judiska rådet eller någon farisé som tror att Gud har sänt honom? 49 Att folkhopen gör det, det är klart. Men de vet inget om lagen*, så de är förbannade i vilket fall som helst.” 50 Då protesterade Nikodemos, den medlem i det judiska rådet som tidigare hade sökt upp Jesus. Han sa: 51 ”Är det lagligt att förklara en människa skyldig innan man har hållit rättegång?” 52 De svarade: ”Är du också från Galileen, eftersom du försvarar honom? Läs i Skriften så får du se att ingen profet kommer från Galileen.”<sup>7:53</sup>Sedan gick alla hem var och en till sitt,

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

English Standard Version

Jesus at the Feast of Booths

1 After this Jesus went about in Galilee. He would not go about in Judea, because the Jews* were seeking to kill him. 2 Now the Jews’ Feast of Booths was at hand. 3 So his brothers* said to him, “Leave here and go to Judea, that your disciples also may see the works you are doing. 4 For no one works in secret if he seeks to be known openly. If you do these things, show yourself to the world.” 5 For not even his brothers believed in him. 6 Jesus said to them, “My time has not yet come, but your time is always here. 7 The world cannot hate you, but it hates me because I testify about it that its works are evil. 8 You go up to the feast. I am not* going up to this feast, for my time has not yet fully come.” 9 After saying this, he remained in Galilee. 10 But after his brothers had gone up to the feast, then he also went up, not publicly but in private. 11 The Jews were looking for him at the feast, and saying, “Where is he?” 12 And there was much muttering about him among the people. While some said, “He is a good man,” others said, “No, he is leading the people astray.” 13 Yet for fear of the Jews no one spoke openly of him. 14 About the middle of the feast Jesus went up into the temple and began teaching. 15 The Jews therefore marveled, saying, “How is it that this man has learning,* when he has never studied?” 16 So Jesus answered them, “My teaching is not mine, but his who sent me. 17 If anyone’s will is to do God’s* will, he will know whether the teaching is from God or whether I am speaking on my own authority. 18 The one who speaks on his own authority seeks his own glory; but the one who seeks the glory of him who sent him is true, and in him there is no falsehood. 19 Has not Moses given you the law? Yet none of you keeps the law. Why do you seek to kill me?” 20 The crowd answered, “You have a demon! Who is seeking to kill you?” 21 Jesus answered them, “I did one work, and you all marvel at it. 22 Moses gave you circumcision (not that it is from Moses, but from the fathers), and you circumcise a man on the Sabbath. 23 If on the Sabbath a man receives circumcision, so that the law of Moses may not be broken, are you angry with me because on the Sabbath I made a man’s whole body well? 24 Do not judge by appearances, but judge with right judgment.”

Can This Be the Christ?

25 Some of the people of Jerusalem therefore said, “Is not this the man whom they seek to kill? 26 And here he is, speaking openly, and they say nothing to him! Can it be that the authorities really know that this is the Christ? 27 But we know where this man comes from, and when the Christ appears, no one will know where he comes from.” 28 So Jesus proclaimed, as he taught in the temple, “You know me, and you know where I come from. But I have not come of my own accord. He who sent me is true, and him you do not know. 29 I know him, for I come from him, and he sent me.” 30 So they were seeking to arrest him, but no one laid a hand on him, because his hour had not yet come. 31 Yet many of the people believed in him. They said, “When the Christ appears, will he do more signs than this man has done?”

Officers Sent to Arrest Jesus

32 The Pharisees heard the crowd muttering these things about him, and the chief priests and Pharisees sent officers to arrest him. 33 Jesus then said, “I will be with you a little longer, and then I am going to him who sent me. 34 You will seek me and you will not find me. Where I am you cannot come.” 35 The Jews said to one another, “Where does this man intend to go that we will not find him? Does he intend to go to the Dispersion among the Greeks and teach the Greeks? 36 What does he mean by saying, ‘You will seek me and you will not find me,’ and, ‘Where I am you cannot come’?”

Rivers of Living Water

37 On the last day of the feast, the great day, Jesus stood up and cried out, “If anyone thirsts, let him come to me and drink. 38 Whoever believes in me, as* the Scripture has said, ‘Out of his heart will flow rivers of living water.’” 39 Now this he said about the Spirit, whom those who believed in him were to receive, for as yet the Spirit had not been given, because Jesus was not yet glorified.

Division Among the People

40 When they heard these words, some of the people said, “This really is the Prophet.” 41 Others said, “This is the Christ.” But some said, “Is the Christ to come from Galilee? 42 Has not the Scripture said that the Christ comes from the offspring of David, and comes from Bethlehem, the village where David was?” 43 So there was a division among the people over him. 44 Some of them wanted to arrest him, but no one laid hands on him. 45 The officers then came to the chief priests and Pharisees, who said to them, “Why did you not bring him?” 46 The officers answered, “No one ever spoke like this man!” 47 The Pharisees answered them, “Have you also been deceived? 48 Have any of the authorities or the Pharisees believed in him? 49 But this crowd that does not know the law is accursed.” 50 Nicodemus, who had gone to him before, and who was one of them, said to them, 51 “Does our law judge a man without first giving him a hearing and learning what he does?” 52 They replied, “Are you from Galilee too? Search and see that no prophet arises from Galilee.”

The Woman Caught in Adultery

53 *[[They went each to his own house,