1Jesus fortsatte: ”Jag försäkrar er, att den som inte går in genom grinden till fårfållan utan istället tar sig in en annan väg, han är en tjuv och en brottsling.2Herden går in genom grinden.3Grindvakten öppnar grinden för honom, och fåren lyssnar till hans röst. Han vet vad varje får heter, och han ropar på dem och leder dem ut.4När han har släppt ut fåren går han framför dem, och de följer honom för de känner igen hans röst.5De följer aldrig en främling, utan springer bort från honom, eftersom de inte känner igen hans röst.”6De som hörde Jesus berätta den här bilden förstod inte vad han menade,7och därför förklarade han den för dem. Han sa: ”Jag försäkrar er, att jag är grinden in till fåren.8Alla som har kommit före mig är tjuvar och brottslingar, men fåren lyssnade inte till dem.9Jag är grinden. Den som går in genom mig ska bli räddad. Han ska bli ett av mina får och kan gå in och ut och hitta bete.10Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Men jag har kommit för att ge liv, och liv i överflöd.11Jag är också den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren.12Den som är anställd springer sin väg när han ser vargen komma. Han överger fåren, eftersom han inte är deras herde och fåren inte är hans. Och så angriper vargen fåren och skingrar flocken.13Den anställde har ingen omsorg om fåren.14Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och de känner mig15på samma sätt som min Far i himlen känner mig och jag känner honom. Jag ger mitt liv för fåren.16Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de ska lyssna till min röst. Så ska det bli en enda fårhjord och en herde.17Min Far i himlen älskar mig, därför att jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka.18Ingen kan ta mitt liv ifrån mig, utan jag ger det frivilligt. Jag har rätt att ge mitt liv när jag vill, och jag har makt att ta det tillbaka. Det är det uppdrag jag har fått av min Far i himlen.”19När han sa detta började folket än en gång diskutera med varandra.20Många sa: ”Han är besatt av en ond ande och helt galen. Vad tjänar det till att lyssna på honom?”21Men andra sa: ”Nej, så talar inte den som är besatt av en ond ande. Kan en ond ande verkligen bota dem som är blinda?”
De judiska ledarna vägrar att tro på Jesus
22Nu inföll tempelinvigningsfesten* i Jerusalem. Det var vinter,23och Jesus gick omkring i den del av templet som kallas Salomos pelarhall.24Då omringade de judiska ledarna honom och frågade: ”Hur länge till ska du hålla oss i spänning? Om du är Messias, den utlovade kungen, så säg det öppet.”25Jesus svarade dem: ”Jag har redan talat om det för er, men ni vill inte tro det. De under min Far har sänt mig att göra bevisar vem jag är.26Men ni tror mig inte, eftersom ni inte hör till min fårhjord.27Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig.28Jag ger dem evigt liv, och de ska aldrig någonsin gå förlorade. Ingen ska ta dem ifrån mig.29Min Far i himlen har gett dem till mig, och han har större makt än någon annan, därför kan ingen ta dem ifrån mig.30Jag och min Far är ett.”31Då tog de judiska ledarna än en gång upp stenar för att kasta på honom.32Men Jesus sa till dem: ”Ni har sett många under, som min Far i himlen har sagt åt mig att göra. För vilket av dessa under tänker ni stena mig?”33De svarade: ”Det är inte för något under vi vill stena dig, utan för att du hädar. Du, som är en vanlig människa, säger att du är Gud.”34Då sa Jesus: ”Står det inte i er egen lag* att Gud sa: ’Jag säger att ni är gudar*’?35Skriften*, som inte kan ändras, kallar de människor som fick ta emot Guds budskap för gudar.36Varför kallar ni det då för hädelse när jag säger: ’Jag är Guds Son’. Är jag inte den som min Far har sänt till världen med en särskild uppgift?37Om jag inte gör de under som min Far vill att jag ska göra, då behöver ni inte tro på mig.38Men om jag gör under, så tro åtminstone på dem, även om ni inte kan tro på mig. Då ska ni snart bli övertygade om att min Far är i mig och att jag är i honom.”39De försökte då gripa honom igen, men han lyckades komma undan.40Sedan gick Jesus än en gång iväg till den plats på andra sidan Jordan där Johannes döparen först hade döpt, och han stannade där ett tag.41Det var många människor som kom till honom. Och de sa till varandra: ”Johannes gjorde inga under, men allt han sa om Jesus var sant.”42Och många började där tro att Jesus var sänd av Gud.
English Standard Version
I Am the Good Shepherd
1“Truly, truly, I say to you, he who does not enter the sheepfold by the door but climbs in by another way, that man is a thief and a robber.2But he who enters by the door is the shepherd of the sheep.3To him the gatekeeper opens. The sheep hear his voice, and he calls his own sheep by name and leads them out.4When he has brought out all his own, he goes before them, and the sheep follow him, for they know his voice.5A stranger they will not follow, but they will flee from him, for they do not know the voice of strangers.”6This figure of speech Jesus used with them, but they did not understand what he was saying to them.7So Jesus again said to them, “Truly, truly, I say to you, I am the door of the sheep.8All who came before me are thieves and robbers, but the sheep did not listen to them.9I am the door. If anyone enters by me, he will be saved and will go in and out and find pasture.10The thief comes only to steal and kill and destroy. I came that they may have life and have it abundantly.11I am the good shepherd. The good shepherd lays down his life for the sheep.12He who is a hired hand and not a shepherd, who does not own the sheep, sees the wolf coming and leaves the sheep and flees, and the wolf snatches them and scatters them.13He flees because he is a hired hand and cares nothing for the sheep.14I am the good shepherd. I know my own and my own know me,15just as the Father knows me and I know the Father; and I lay down my life for the sheep.16And I have other sheep that are not of this fold. I must bring them also, and they will listen to my voice. So there will be one flock, one shepherd.17For this reason the Father loves me, because I lay down my life that I may take it up again.18No one takes it from me, but I lay it down of my own accord. I have authority to lay it down, and I have authority to take it up again. This charge I have received from my Father.”19There was again a division among the Jews because of these words.20Many of them said, “He has a demon, and is insane; why listen to him?”21Others said, “These are not the words of one who is oppressed by a demon. Can a demon open the eyes of the blind?”
I and the Father Are One
22At that time the Feast of Dedication took place at Jerusalem. It was winter,23and Jesus was walking in the temple, in the colonnade of Solomon.24So the Jews gathered around him and said to him, “How long will you keep us in suspense? If you are the Christ, tell us plainly.”25Jesus answered them, “I told you, and you do not believe. The works that I do in my Father’s name bear witness about me,26but you do not believe because you are not among my sheep.27My sheep hear my voice, and I know them, and they follow me.28I give them eternal life, and they will never perish, and no one will snatch them out of my hand.29My Father, who has given them to me,* is greater than all, and no one is able to snatch them out of the Father’s hand.30I and the Father are one.”31The Jews picked up stones again to stone him.32Jesus answered them, “I have shown you many good works from the Father; for which of them are you going to stone me?”33The Jews answered him, “It is not for a good work that we are going to stone you but for blasphemy, because you, being a man, make yourself God.”34Jesus answered them, “Is it not written in your Law, ‘I said, you are gods’?35If he called them gods to whom the word of God came—and Scripture cannot be broken—36do you say of him whom the Father consecrated and sent into the world, ‘You are blaspheming,’ because I said, ‘I am the Son of God’?37If I am not doing the works of my Father, then do not believe me;38but if I do them, even though you do not believe me, believe the works, that you may know and understand that the Father is in me and I am in the Father.”39Again they sought to arrest him, but he escaped from their hands.40He went away again across the Jordan to the place where John had been baptizing at first, and there he remained.41And many came to him. And they said, “John did no sign, but everything that John said about this man was true.”42And many believed in him there.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.