1Vem är det som kommer från Edom, från Bosra i blodstänkta kläder? Vem är han som i sin kungliga mantel går fram med en sådan kraft?"Det är jag, Herren, som förkunnar din frälsning, Herren, den ende som har makt att frälsa!"2"Varför är dina kläder så röda, som om du hade trampat en vinpress?"3"Jag har ensam trampat vinpressen. Ingen var där och hjälpte mig. I min vrede trampade jag ner mina fiender som druvor. Så gjorde jag slut på mina motståndare. Det är deras blod du ser på mina kläder.4Nu är tiden inne för mig att hämnas mitt folk och befria det från dess förtryckare.5Jag sökte efter någon som ville hjälpa dem, men fann ingen. Detta förvånade mig mycket. Därför fick jag utföra hämnden själv, utan att någon hjälpte mig.6Jag krossade hednafolken i min vrede och fick dem att falla till marken."7Jag vill berätta om vad Gud har gjort i sin nåd och barmhärtighet. Jag ska prisa honom för allt han har gjort. Jag gläder mig över hans godhet mot Israel, över allt han gjort i sin nåd och kärlek.8Han sa: "De är mina egna. De kommer aldrig mer att svika mig." Så blev han deras frälsare.9Han delade deras nöd, och han räddade dem. I sin kärlek och omsorg befriade han dem, lyfte upp dem, och han har burit dem under alla dessa år.10Men de gjorde ändå uppror mot honom och bedrövade hans helige Ande. Det var därför han blev deras fiende och själv stred mot dem.11Då kom de ihåg hur det var när Mose, Guds tjänare, ledde hans folk ut ur Egypten och man ropade: "Var finns han som ledde Israel genom havet, med Mose i täten? Var finns den Gud som sände sin helige Ande bland sitt folk?12Var finns han, vars väldiga makt delade havet när Mose lyfte sin hand och därmed för alltid gjorde sig ett namn?"13Vem ledde dem fram genom havet? Som hästar på ett öppet fält färdades de fram utan att stappla eller falla.14Herrens Ande förde dem till vila som boskap förs till grönt bete i dalarna. Allt detta gav Herren ett namn bland folken.15Herre, se ner från din himmel och se på oss från ditt heliga hus! Var finns den kärlek som du tidigare visade oss, din makt, din nåd och ditt medlidande? Var finns allt detta nu?16Du är ju fortfarande vår far! Även om Abraham och Jakob inte skulle vilja kännas vid oss, så är du ändå vår far, vår befriare sedan lång tid.17Herre, varför har du förhärdat våra hjärtan och fått oss att synda och vända oss mot dig? Kom tillbaka Herre, och hjälp oss, för vi som tillhör dig behöver dig.18Det var ju bara under en kort tid vi fick behålla Jerusalem! Nu har våra fiender intagit staden.19Gud, varför behandlar du oss som om vi inte var ditt folk? Varför behandlar du oss som hedningar, som aldrig kallat dig 'Herre'?
English Standard Version
The Lord’s Day of Vengeance
1Who is this who comes from Edom, in crimsoned garments from Bozrah, he who is splendid in his apparel, marching in the greatness of his strength? “It is I, speaking in righteousness, mighty to save.”2Why is your apparel red, and your garments like his who treads in the winepress?3“I have trodden the winepress alone, and from the peoples no one was with me; I trod them in my anger and trampled them in my wrath; their lifeblood* spattered on my garments, and stained all my apparel.4For the day of vengeance was in my heart, and my year of redemption* had come.5I looked, but there was no one to help; I was appalled, but there was no one to uphold; so my own arm brought me salvation, and my wrath upheld me.6I trampled down the peoples in my anger; I made them drunk in my wrath, and I poured out their lifeblood on the earth.”
The Lord’s Mercy Remembered
7I will recount the steadfast love of the Lord, the praises of the Lord, according to all that the Lord has granted us, and the great goodness to the house of Israel that he has granted them according to his compassion, according to the abundance of his steadfast love.8For he said, “Surely they are my people, children who will not deal falsely.” And he became their Savior.9In all their affliction he was afflicted,* and the angel of his presence saved them; in his love and in his pity he redeemed them; he lifted them up and carried them all the days of old.10But they rebelled and grieved his Holy Spirit; therefore he turned to be their enemy, and himself fought against them.11Then he remembered the days of old, of Moses and his people.* Where is he who brought them up out of the sea with the shepherds of his flock? Where is he who put in the midst of them his Holy Spirit,12who caused his glorious arm to go at the right hand of Moses, who divided the waters before them to make for himself an everlasting name,13who led them through the depths? Like a horse in the desert, they did not stumble.14Like livestock that go down into the valley, the Spirit of the Lord gave them rest. So you led your people, to make for yourself a glorious name.
Prayer for Mercy
15Look down from heaven and see, from your holy and beautiful* habitation. Where are your zeal and your might? The stirring of your inner parts and your compassion are held back from me.16For you are our Father, though Abraham does not know us, and Israel does not acknowledge us; you, O Lord, are our Father, our Redeemer from of old is your name.17O Lord, why do you make us wander from your ways and harden our heart, so that we fear you not? Return for the sake of your servants, the tribes of your heritage.18Your holy people held possession for a little while;* our adversaries have trampled down your sanctuary.19We have become like those over whom you have never ruled, like those who are not called by your name.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.