1Sidkia var tjugoett år gammal när han blev kung, och han regerade i Jerusalem i elva år. Hans mor hette Hamital och var dotter till Jeremia från Libna.2Sidkia var en ogudaktig kung, alldeles som Jojakim hade varit.3Det var på grund av Herrens vrede, som allt detta som hittills beskrivits drabbade Jerusalem och Juda, och som gjorde att Herren till sist måste fördriva dem från sin närhet. Sidkia satte sig alltså upp emot Babylon.4I Sidkias nionde regeringsår, på den tionde dagen i tionde månaden, kom Nebukadnessar, kungen av Babylon, med hela sin armé mot Jerusalem, byggde belägringsvallar omkring staden5och belägrade den i två år.6På den nionde dagen i den fjärde månaden, när hungersnöden i staden var mycket stor och all mat i det närmaste slut,7bröt fienden igenom muren, och Sidkia och alla soldaterna flydde under natten. De lämnade staden genom porten mellan de två murarna i närheten av kungens trädgård, trots att staden var omringad, och flydde över fälten mot Hedmarken till.8Men de kaldeiska soldaterna förföljde dem och fick tag i kung Sidkia i närheten av Jeriko. Hela hans armé hade skingrats.9De förde honom till kungen i Babylon, som uppehöll sig i staden Ribla i kungariket Hamat, där han blev ställd inför rätta.10Kungen lät Sidkia se på när hans söner och furstar blev dödade.11Sedan stack man ut ögonen på honom och förde honom fängslad till Babylon, där han fick tillbringa resten av sitt liv som fånge.12På den tionde dagen i den femte månaden av den babyloniske kungen Nebukadnessars nittonde regeringsår, kom Nebusaradan, befälhavaren för livvakten, till Jerusalem13och brände ner templet, palatset och alla större hus14och satte de kaldeiska trupperna i arbete med att riva ner stadsmurarna.15Som fångar till Babylon tog han sedan med sig några av de fattigaste och dem som hade övergett Sidkia och kommit över till den babyloniska armén. Han tog också med de hantverkare som fanns kvar.16Men många av de fattigaste lämnade han kvar att arbeta i vingårdarna och på fälten.17Babylonierna högg ner de båda kopparpelare som stod vid ingången till templet och slog också sönder kopparfatet och ställningen det var placerat på och tog med sig detta till Babylon.18De tog också med sig askkärlen, kittlarna och askskovlarna som användes vid altaret, ljussaxarna, skedarna, kärlen och all annan utrustning från templet.19De tog också fyrfaten och ljusstakarna av guld och silver och alla bägare.20De två stora pelarna, kopparfatet och de tolv tjurarna under det var så tunga att det inte gick att väga dem eller ens uppskatta deras vikt. Allt detta hade tillverkats på kung Salomos tid.21Pelarna var åtta meter höga, fem och en halv meter i omkrets och ihåliga med tio centimeter tjocka väggar.22Pelarnas huvuden var över två meter höga och hade ornament i form av granatäpplen.23Det fanns nittiosex granatäpplen på varje sida, och ytterligare ett hundratal i ett nätverk runt om.24Befälhavaren för vakten tog som fångar med sig översteprästen Seraja och hans assistent Sefanja, tre av tempelvakterna, en av armébefälhavarna, sju av kungens speciella rådgivare, som man träffade på i staden, och sekreteraren åt den befälhavare som hade ansvar för rekryteringen till den judiska armén. Dessutom tog han med sig ytterligare sextio betydelsefulla män som gömt sig i staden.26De fördes till kungen i Babylon, som befann sig i Ribla,27och där blev de alla avrättade. Det var så det gick till när Juda landsförvisades.28Under kung Nebukadnessars sjunde regeringsår fördes 3.023 män som fångar till Babylon.29Elva år senare tog han ytterligare 832 fångar,30och fem år därefter sände han Nebusaradan, befälhavaren för vakten, att hämta ytterligare 745 män. Sammanlagt blev detta 4.600 män.31Den tjugofemte dagen i tolfte månaden under det trettiosjunde året av kung Jojakins fångenskap i Babylon, när Evil-Merodak var kung där, blev Jojakin frigiven ur fängelset.32Kungen var mycket vänlig mot honom och gav honom den främsta platsen bland alla de kungar som var hos honom i Babylon.33Han fick lägga av fångdräkten och äta vid kungens bord under resten av sitt liv.34Han fick också regelbundet ett underhåll ända fram till sin död.
English Standard Version
The Fall of Jerusalem Recounted
1Zedekiah was twenty-one years old when he became king, and he reigned eleven years in Jerusalem. His mother’s name was Hamutal the daughter of Jeremiah of Libnah.2And he did what was evil in the sight of the Lord, according to all that Jehoiakim had done.3For because of the anger of the Lord it came to the point in Jerusalem and Judah that he cast them out from his presence. And Zedekiah rebelled against the king of Babylon.4And in the ninth year of his reign, in the tenth month, on the tenth day of the month, Nebuchadnezzar king of Babylon came with all his army against Jerusalem, and laid siege to it. And they built siegeworks all around it.5So the city was besieged till the eleventh year of King Zedekiah.6On the ninth day of the fourth month the famine was so severe in the city that there was no food for the people of the land.7Then a breach was made in the city, and all the men of war fled and went out from the city by night by the way of a gate between the two walls, by the king’s garden, and the Chaldeans were around the city. And they went in the direction of the Arabah.8But the army of the Chaldeans pursued the king and overtook Zedekiah in the plains of Jericho, and all his army was scattered from him.9Then they captured the king and brought him up to the king of Babylon at Riblah in the land of Hamath, and he passed sentence on him.10The king of Babylon slaughtered the sons of Zedekiah before his eyes, and also slaughtered all the officials of Judah at Riblah.11He put out the eyes of Zedekiah, and bound him in chains, and the king of Babylon took him to Babylon, and put him in prison till the day of his death.
The Temple Burned
12In the fifth month, on the tenth day of the month—that was the nineteenth year of King Nebuchadnezzar, king of Babylon—Nebuzaradan the captain of the bodyguard, who served the king of Babylon, entered Jerusalem.13And he burned the house of the Lord, and the king’s house and all the houses of Jerusalem; every great house he burned down.14And all the army of the Chaldeans, who were with the captain of the guard, broke down all the walls around Jerusalem.15And Nebuzaradan the captain of the guard carried away captive some of the poorest of the people and the rest of the people who were left in the city and the deserters who had deserted to the king of Babylon, together with the rest of the artisans.16But Nebuzaradan the captain of the guard left some of the poorest of the land to be vinedressers and plowmen.17And the pillars of bronze that were in the house of the Lord, and the stands and the bronze sea that were in the house of the Lord, the Chaldeans broke in pieces, and carried all the bronze to Babylon.18And they took away the pots and the shovels and the snuffers and the basins and the dishes for incense and all the vessels of bronze used in the temple service;19also the small bowls and the fire pans and the basins and the pots and the lampstands and the dishes for incense and the bowls for drink offerings. What was of gold the captain of the guard took away as gold, and what was of silver, as silver.20As for the two pillars, the one sea, the twelve bronze bulls that were under the sea,* and the stands, which Solomon the king had made for the house of the Lord, the bronze of all these things was beyond weight.21As for the pillars, the height of the one pillar was eighteen cubits,* its circumference was twelve cubits, and its thickness was four fingers, and it was hollow.22On it was a capital of bronze. The height of the one capital was five cubits. A network and pomegranates, all of bronze, were around the capital. And the second pillar had the same, with pomegranates.23There were ninety-six pomegranates on the sides; all the pomegranates were a hundred upon the network all around.
The People Exiled to Babylon
24And the captain of the guard took Seraiah the chief priest, and Zephaniah the second priest and the three keepers of the threshold;25and from the city he took an officer who had been in command of the men of war, and seven men of the king’s council, who were found in the city; and the secretary of the commander of the army, who mustered the people of the land; and sixty men of the people of the land, who were found in the midst of the city.26And Nebuzaradan the captain of the guard took them and brought them to the king of Babylon at Riblah.27And the king of Babylon struck them down and put them to death at Riblah in the land of Hamath. So Judah was taken into exile out of its land.28This is the number of the people whom Nebuchadnezzar carried away captive: in the seventh year, 3,023 Judeans;29in the eighteenth year of Nebuchadnezzar he carried away captive from Jerusalem 832 persons;30in the twenty-third year of Nebuchadnezzar, Nebuzaradan the captain of the guard carried away captive of the Judeans 745 persons; all the persons were 4,600.
Jehoiachin Released from Prison
31And in the thirty-seventh year of the exile of Jehoiachin king of Judah, in the twelfth month, on the twenty-fifth day of the month, Evil-merodach king of Babylon, in the year that he began to reign, graciously freed* Jehoiachin king of Judah and brought him out of prison.32And he spoke kindly to him and gave him a seat above the seats of the kings who were with him in Babylon.33So Jehoiachin put off his prison garments. And every day of his life he dined regularly at the king’s table,34and for his allowance, a regular allowance was given him by the king, according to his daily needs, until the day of his death, as long as he lived.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.