1Detta är ett budskap från Herren angående Babylon och det babyloniska riket genom profeten Jeremia:2Gör känt över hela världen att Babylon ska intas. Dess gud Marduk ska krossas och skymfas3när ett folk från norr anfaller och härjar landet så att ingen kan bo där längre. Allt ska utplånas, och både människor och djur ska fly.4Då ska folket i Israel och Juda förenas för att gråtande söka Herren, sin Gud.5De ska fråga efter vägen till Sion och börja vandringen hem igen. "Kom, låt oss förenas med Herren i ett evigt förbund som aldrig mer ska kunna brytas", ska man säga.6Mitt folk har varit som förlorade får. Deras herdar förde dem på fel väg och släppte dem sedan lösa bland bergen. Så gick de vilse och glömde sin rätta viloplats.7Alla som råkade på dem gjorde anspråk på dem och sa: "Vi har tillåtelse att anfalla dem, för de har syndat mot Herren, rättvisans Gud, han som var deras förfäders hopp."8Men fly nu bort från Babylon, från kaldeernas land. Led mitt folk hem igen,9för jag ska uppresa en armé från de stora länderna i norr. De ska anfalla Babylon och inta det. Fiendens pilar ska träffa mitt i prick och inte missa!10Babylon ska bli plundrat tills alla har fått nog med byte, säger Herren.11Ni är glada, ni kaldeer, som har plundrat mitt folk. Ni är som kor på tröskplatsen och som gnäggande hästar,12men snart ska ert land få skämmas för er. Ni ska bli det minsta av alla folk, en vildmark och ett torrt ökenland.13På grund av Herrens vrede mot er ska Babylon bli ett ensligt ödeland, och alla som far förbi ska bli förskräckta och se ner på landet där det ligger sårat.14Ja, förbered er för att strida mot Babylon, ni alla folk runt omkring! Spänn era bågar och spara inte på pilarna, för landet har syndat mot Herren.15Höj segerrop från alla sidor! Titta! Man ger upp! Murarna har fallit. Herren har fått sin hämnd. Behandla Babylon som det har behandlat andra!16Slå ner på alla dem som sår och skördar. Se till att alla landsflyktiga återvänder till sina egna länder, medan fienden rycker fram.17Israeliterna är som får jagade av lejon. Den förste att frossa på dem var kungen i Assyrien, och sedan krossade Nebukadnessar, kungen i Babylon, deras ben.18Därför säger Herren, härskarornas Gud, Israels Gud: Nu ska jag straffa kungen i Babylon och hans land, precis som jag straffade den assyriske kungen.19Men Israel ska jag leda hem till sitt eget land igen. De ska få njuta på Karmels och Basans ängar och än en gång uppleva glädje och lycka på bergen i Efraim och Gilead.20Den dagen ska det inte finnas någon synd i Israel eller i Juda, för jag ska förlåta den kvarleva som jag har skonat, säger Herren.21Anfall Merataims land och folket i Pekod. Ja, marschera framåt mot Babylon! Utplåna det, så som jag har befallt!22Stridslarm ska höras i landet, rop som talar om förödelse.23Babylon, den kraftigaste hammaren på hela jorden, ligger sönderslagen.24Jag gillrade en fälla för dig, Babylon, och du blev fast därför att du stred mot Herren.25Herren har öppnat sitt vapenförråd och tagit fram vapen för att visa sin vrede mot fienden. Den förskräckelse som drabbar Babylon är ett verk av Herren, härskarornas Gud.26Ja, gå emot det från avlägsna länder! Bryt upp dess förråd! Slå ner murar och hus så att de ligger i ruiner. Lämna ingenting kvar.27Döda alla unga krigsdugliga män! Tiden är inne för Babylon att slaktas.28Men mitt folk ska fly, det ska fly tillbaka till sitt eget land och berätta om hur Herren i sin vrede hämnades dem som förstörde hans tempel.29Mobilisera alla bågskyttar mot Babylon. Omringa staden, så att ingen kan fly! Behandla den precis som den behandlat andra, för den har kränkt Herren, den Helige i Israel.30Stadens unga män ska falla på gatorna och dö. Alla soldater ska stupa.31Jag står dig emot, du högmodiga folk, och nu har räkenskapens dag kommit för dig!32Du högfärdiga land, du kommer att stappla och falla, och ingen ska hjälpa dig upp. Jag ska tända en eld i Babylons städer, en eld som ska bränna upp allt som finns där.33Herren, härskarornas Gud, säger: Folket i Israel och Juda har blivit förtryckt. Deras besegrare håller dem fast och vägrar att låta dem gå.34Men deras förlossare är stark. Hans namn är Herren, härskarornas Gud. Han ska försvara dem och se till att de blir befriade och på nytt får bo i lugn och ro i Israel. Men för folket i Babylon finns det ingen ro!35Fördärvets svärd ska slå kaldeerna, säger Herren. Det ska slå folket i Babylon och dess furstar och visa män.36Alla de falska profeterna ska stå där som dårar! Panik ska komma också över de modigaste bland soldaterna!37Kriget ska drabba deras hästar och vagnar. Alla deras legosoldater kommer att bli fega och odugliga. Alla Babylons skatter ska rövas bort38och vattenförråden ska ta slut. Varför? Därför att hela landet är fullt av vidriga avgudabilder. Men de ska bli utom sig av skräck.39Därför ska Babylon bli ett tillhåll för schakaler och ugglor och ett hem för öknens vilda djur. Aldrig mer ska människor bo där. Det ska ligga övergivet för alltid.40Herren ska förgöra Babylon på samma sätt som han störtade Sodom och Gomorra och deras grannstäder. Ingen har bott där sedan dess, och ingen kommer någonsin mer att bo i Babylon.41Se hur de kommer! En väldig armé från norr! Kungar från många länder har anslutit sig på Herrens uppmaning.42De är fullt rustade för strid. De är grymma och skoningslösa. Dånet av deras härskrin är som havsvågornas rytande. Babylon! De kommer ridande mot dig grupperade för anfall!43När kungen av Babylon får denna rapport om läget står han där alldeles handfallen. Ångest kommer över honom, som födslovåndor.44Jag ska sända en inkräktare mot dem, en som kommer över dem mycket plötsligt, likt ett lejon som dyker upp ur snåren vid Jordan och anfaller betande får. Jag ska jaga bort babylonierna i ett ögonblick och utse den jag vill som deras herde. För vem är lik mig? Vem kan ställa mig inför rätta?45Lyssna till Herrens plan för Babylon, kaldeernas land. Till och med små barn ska föras bort som slavar.46Hela jorden ska darra vid Babylons fall, och folkets förtvivlade rop ska höras över hela världen.
English Standard Version
Judgment on Babylon
1The word that the Lord spoke concerning Babylon, concerning the land of the Chaldeans, by Jeremiah the prophet:2“Declare among the nations and proclaim, set up a banner and proclaim, conceal it not, and say: ‘Babylon is taken, Bel is put to shame, Merodach is dismayed. Her images are put to shame, her idols are dismayed.’3“For out of the north a nation has come up against her, which shall make her land a desolation, and none shall dwell in it; both man and beast shall flee away.4“In those days and in that time, declares the Lord, the people of Israel and the people of Judah shall come together, weeping as they come, and they shall seek the Lord their God.5They shall ask the way to Zion, with faces turned toward it, saying, ‘Come, let us join ourselves to the Lord in an everlasting covenant that will never be forgotten.’6“My people have been lost sheep. Their shepherds have led them astray, turning them away on the mountains. From mountain to hill they have gone. They have forgotten their fold.7All who found them have devoured them, and their enemies have said, ‘We are not guilty, for they have sinned against the Lord, their habitation of righteousness, the Lord, the hope of their fathers.’8“Flee from the midst of Babylon, and go out of the land of the Chaldeans, and be as male goats before the flock.9For behold, I am stirring up and bringing against Babylon a gathering of great nations, from the north country. And they shall array themselves against her. From there she shall be taken. Their arrows are like a skilled warrior who does not return empty-handed.10Chaldea shall be plundered; all who plunder her shall be sated, declares the Lord.11“Though you rejoice, though you exult, O plunderers of my heritage, though you frolic like a heifer in the pasture, and neigh like stallions,12your mother shall be utterly shamed, and she who bore you shall be disgraced. Behold, she shall be the last of the nations, a wilderness, a dry land, and a desert.13Because of the wrath of the Lord she shall not be inhabited but shall be an utter desolation; everyone who passes by Babylon shall be appalled, and hiss because of all her wounds.14Set yourselves in array against Babylon all around, all you who bend the bow; shoot at her, spare no arrows, for she has sinned against the Lord.15Raise a shout against her all around; she has surrendered; her bulwarks have fallen; her walls are thrown down. For this is the vengeance of the Lord: take vengeance on her; do to her as she has done.16Cut off from Babylon the sower, and the one who handles the sickle in time of harvest; because of the sword of the oppressor, every one shall turn to his own people, and every one shall flee to his own land.17“Israel is a hunted sheep driven away by lions. First the king of Assyria devoured him, and now at last Nebuchadnezzar king of Babylon has gnawed his bones.18Therefore, thus says the Lord of hosts, the God of Israel: Behold, I am bringing punishment on the king of Babylon and his land, as I punished the king of Assyria.19I will restore Israel to his pasture, and he shall feed on Carmel and in Bashan, and his desire shall be satisfied on the hills of Ephraim and in Gilead.20In those days and in that time, declares the Lord, iniquity shall be sought in Israel, and there shall be none, and sin in Judah, and none shall be found, for I will pardon those whom I leave as a remnant.21“Go up against the land of Merathaim,* and against the inhabitants of Pekod.* Kill, and devote them to destruction,* declares the Lord, and do all that I have commanded you.22The noise of battle is in the land, and great destruction!23How the hammer of the whole earth is cut down and broken! How Babylon has become a horror among the nations!24I set a snare for you and you were taken, O Babylon, and you did not know it; you were found and caught, because you opposed the Lord.25The Lord has opened his armory and brought out the weapons of his wrath, for the Lord God of hosts has a work to do in the land of the Chaldeans.26Come against her from every quarter; open her granaries; pile her up like heaps of grain, and devote her to destruction; let nothing be left of her.27Kill all her bulls; let them go down to the slaughter. Woe to them, for their day has come, the time of their punishment.28“A voice! They flee and escape from the land of Babylon, to declare in Zion the vengeance of the Lord our God, vengeance for his temple.29“Summon archers against Babylon, all those who bend the bow. Encamp around her; let no one escape. Repay her according to her deeds; do to her according to all that she has done. For she has proudly defied the Lord, the Holy One of Israel.30Therefore her young men shall fall in her squares, and all her soldiers shall be destroyed on that day, declares the Lord.31“Behold, I am against you, O proud one, declares the Lord God of hosts, for your day has come, the time when I will punish you.32The proud one shall stumble and fall, with none to raise him up, and I will kindle a fire in his cities, and it will devour all that is around him.33“Thus says the Lord of hosts: The people of Israel are oppressed, and the people of Judah with them. All who took them captive have held them fast; they refuse to let them go.34Their Redeemer is strong; the Lord of hosts is his name. He will surely plead their cause, that he may give rest to the earth, but unrest to the inhabitants of Babylon.35“A sword against the Chaldeans, declares the Lord, and against the inhabitants of Babylon, and against her officials and her wise men!36A sword against the diviners, that they may become fools! A sword against her warriors, that they may be destroyed!37A sword against her horses and against her chariots, and against all the foreign troops in her midst, that they may become women! A sword against all her treasures, that they may be plundered!38A drought against her waters, that they may be dried up! For it is a land of images, and they are mad over idols.39“Therefore wild beasts shall dwell with hyenas in Babylon,* and ostriches shall dwell in her. She shall never again have people, nor be inhabited for all generations.40As when God overthrew Sodom and Gomorrah and their neighboring cities, declares the Lord, so no man shall dwell there, and no son of man shall sojourn in her.41“Behold, a people comes from the north; a mighty nation and many kings are stirring from the farthest parts of the earth.42They lay hold of bow and spear; they are cruel and have no mercy. The sound of them is like the roaring of the sea; they ride on horses, arrayed as a man for battle against you, O daughter of Babylon!43“The king of Babylon heard the report of them, and his hands fell helpless; anguish seized him, pain as of a woman in labor.44“Behold, like a lion coming up from the thicket of the Jordan against a perennial pasture, I will suddenly make them run away from her, and I will appoint over her whomever I choose. For who is like me? Who will summon me? What shepherd can stand before me?45Therefore hear the plan that the Lord has made against Babylon, and the purposes that he has formed against the land of the Chaldeans: Surely the little ones of their flock shall be dragged away; surely their fold shall be appalled at their fate.46At the sound of the capture of Babylon the earth shall tremble, and her cry shall be heard among the nations.”
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.