Jeremia 46 | Nya Levande Bibeln English Standard Version

Jeremia 46 | Nya Levande Bibeln
1 Här är de budskap som Jeremia fick beträffande andra nationer och folk:

Budskap till Egypten

2 Detta budskap vänder sig till Egypten under slaget vid Karkemis när Farao Neko, kungen i Egypten, och hans armé blev besegrade vid floden Eufrat av Nebukadnessar, kungen i Babylon, under Josias son Jojakims fjärde regeringsår över Juda: 3 Gör i ordning era sköldar, ni egyptier, och dra ut i striden! 4 Spänn för och sitt upp på era hästar, ta på er hjälmarna, vässa spjuten och dra på er pansaret. 5 Men vad händer? Den egyptiska armén flyr i förskräckelse. Soldater springer utan att kasta en blick tillbaka. Ja, förskräckelse ska omge dem på alla sidor, säger Herren. 6 Den snabbaste ska inte hinna fly och den starkaste inte komma undan. I norr vid floden Eufrat stapplar de och faller. 7 Vad är detta för en mäktig armé, som reser sig som Nilen vid högvatten och svämmar över alla bräddar? 8 Det är den egyptiska armén, som skryter över att den snart ska täcka hela jorden som en flod och utplåna både stad och folk. 9 Dra ut, ni hästar och vagnar och mäktiga soldater från Egypten! Kom, ni alla etiopier, puteer och ludeer, som är rustade med sköld och som kan spänna en båge! 10 För denna dag tillhör Herren, härskarornas Gud, en hämndens dag då han ska krossa sina fiender. Svärdet ska frossa tills det fått nog, ja, tills det blivit drucket av ert blod. För Herren, härskarornas Gud, ska ta emot ett offer i dag i norr, vid floden Eufrat! 11 Gå till Gilead efter salvor, du jungfru, dotter Egypten! Men det finns inget som hjälper mot dina sår. Du använder många olika mediciner, men inget hjälper. 12 Folken hör talas om din skam. Jorden är fylld av ditt förtvivlans rop. Dina bästa soldater snubblar över varandra och faller tillsammans. 13 Sedan gav Herren Jeremia det här budskapet angående den babyloniske kungen Nebukadnessars anfall mot Egypten: 14 Ropa ut det i Egypten och kungör det i städerna Migdol, Memfis och Tapanhes! Mobilisera för strid, för svärdet ska gå fram och ödelägga allt omkring dig. 15 Varför har Apis, tjurguden, flytt av förskräckelse? Därför att Herren har slagit ner honom mitt framför ögonen på era fiender. 16 Stora skaror har fallit i högar. De överlevande legosoldaterna säger: "Kom, nu återvänder vi hem igen, så att vi kommer bort ifrån detta fruktansvärda blodbad!" 17 Byt namn på Farao Hofra och kalla honom 'Mannen utan makt men med mycket oväsen'! 18 Så sant jag lever, säger din kung, Herren, härskarornas Gud, någon kommer mot Egypten, hög som berget Tabor eller Karmel vid havet. 19 Packa ihop och gör er beredda att fly ur landet, ni invånare i Egypten, för staden Memfis ska förstöras och lämnas utan en enda levande varelse. 20 Egypten är som en grann kviga, men en broms får henne att springa, en broms från norr! Till och med hennes berömda legosoldater har blivit som skrämda kalvar. De vänder om och flyr, för det är en olyckans dag för Egypten, en straffets dag. 22 Egypten flyr, väsande som en orm. De anfallande trupperna marscherar in. Soldater i en mängd som ingen kan räkna hugger ner ditt folk som när skogshuggare hugger ner en hel skog. De är som en svärm gräshoppor. 24 Egypten är hjälplöst och överlämnas till folket i norr. 25 Herren, härskarornas Gud, säger: Jag ska straffa Amon, Tebes gud, liksom alla andra Egyptens gudar. Jag ska också straffa Farao och alla som litar på honom. 26 Jag ska överlämna dem i händerna på sådana som vill döda dem, i den babyloniske kungens, Nebukadnessars, och hans mäns händer. Men sedan ska landet hämta sig efter förödelsen. 27 Var inte rädd, du mitt folk, som återvänder till ditt eget land. Var inte förskräckt! Jag ska rädda dig från detta land som du en gång lämnade och leda dina barn som nu är där bort därifrån. Ja, Israel ska vända tillbaka och få ro och inte låta sig skrämmas av något. 28 Frukta inte, Jakob, min tjänare, säger Herren, för jag är med dig. Jag ska förgöra alla folk som jag har sänt dig till, men jag ska inte utplåna dig. Jag ska straffa dig, men bara tillräckligt för att tillrättavisa dig.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

English Standard Version

Judgment on Egypt

1 The word of the Lord that came to Jeremiah the prophet concerning the nations. 2 About Egypt. Concerning the army of Pharaoh Neco, king of Egypt, which was by the river Euphrates at Carchemish and which Nebuchadnezzar king of Babylon defeated in the fourth year of Jehoiakim the son of Josiah, king of Judah: 3 “Prepare buckler and shield, and advance for battle! 4 Harness the horses; mount, O horsemen! Take your stations with your helmets, polish your spears, put on your armor! 5 Why have I seen it? They are dismayed and have turned backward. Their warriors are beaten down and have fled in haste; they look not back— terror on every side! declares the Lord. 6 “The swift cannot flee away, nor the warrior escape; in the north by the river Euphrates they have stumbled and fallen. 7 “Who is this, rising like the Nile, like rivers whose waters surge? 8 Egypt rises like the Nile, like rivers whose waters surge. He said, ‘I will rise, I will cover the earth, I will destroy cities and their inhabitants.’ 9 Advance, O horses, and rage, O chariots! Let the warriors go out: men of Cush and Put who handle the shield, men of Lud, skilled in handling the bow. 10 That day is the day of the Lord God of hosts, a day of vengeance, to avenge himself on his foes. The sword shall devour and be sated and drink its fill of their blood. For the Lord God of hosts holds a sacrifice in the north country by the river Euphrates. 11 Go up to Gilead, and take balm, O virgin daughter of Egypt! In vain you have used many medicines; there is no healing for you. 12 The nations have heard of your shame, and the earth is full of your cry; for warrior has stumbled against warrior; they have both fallen together.” 13 The word that the Lord spoke to Jeremiah the prophet about the coming of Nebuchadnezzar king of Babylon to strike the land of Egypt: 14 “Declare in Egypt, and proclaim in Migdol; proclaim in Memphis and Tahpanhes; say, ‘Stand ready and be prepared, for the sword shall devour around you.’ 15 Why are your mighty ones face down? They do not stand* because the Lord thrust them down. 16 He made many stumble, and they fell, and they said one to another, ‘Arise, and let us go back to our own people and to the land of our birth, because of the sword of the oppressor.’ 17 Call the name of Pharaoh, king of Egypt, ‘Noisy one who lets the hour go by.’ 18 “As I live, declares the King, whose name is the Lord of hosts, like Tabor among the mountains and like Carmel by the sea, shall one come. 19 Prepare yourselves baggage for exile, O inhabitants of Egypt! For Memphis shall become a waste, a ruin, without inhabitant. 20 “A beautiful heifer is Egypt, but a biting fly from the north has come upon her. 21 Even her hired soldiers in her midst are like fattened calves; yes, they have turned and fled together; they did not stand, for the day of their calamity has come upon them, the time of their punishment. 22 “She makes a sound like a serpent gliding away; for her enemies march in force and come against her with axes like those who fell trees. 23 They shall cut down her forest, declares the Lord, though it is impenetrable, because they are more numerous than locusts; they are without number. 24 The daughter of Egypt shall be put to shame; she shall be delivered into the hand of a people from the north.” 25 The Lord of hosts, the God of Israel, said: “Behold, I am bringing punishment upon Amon of Thebes, and Pharaoh and Egypt and her gods and her kings, upon Pharaoh and those who trust in him. 26 I will deliver them into the hand of those who seek their life, into the hand of Nebuchadnezzar king of Babylon and his officers. Afterward Egypt shall be inhabited as in the days of old, declares the Lord. 27 “But fear not, O Jacob my servant, nor be dismayed, O Israel, for behold, I will save you from far away, and your offspring from the land of their captivity. Jacob shall return and have quiet and ease, and none shall make him afraid. 28 Fear not, O Jacob my servant, declares the Lord, for I am with you. I will make a full end of all the nations to which I have driven you, but of you I will not make a full end. I will discipline you in just measure, and I will by no means leave you unpunished.”