Jeremia 43 | Nya Levande Bibeln English Standard Version

Jeremia 43 | Nya Levande Bibeln

Folket lämnar Juda trots varningen

1 När Jeremia hade avslutat sitt budskap från Herren till folket 2 sa Asarja, Hosajas son, Johanan, Kareas son, och alla de andra övermodiga männen bland folket till Jeremia: "Du ljuger! Herren, vår Gud, har inte sagt till dig att varna oss för att gå till Egypten! Det är Baruk, Nerias son, som har fått dig att säga detta, för att vi ska stanna här och bli dödade av babylonierna eller bli bortförda till Babylon som slavar." 4 Johanan, alla gerillaledarna och folket vägrade att lyda Herren och stanna i Juda. 5 Allesammans, till och med de som hade vänt tillbaka från grannländerna dit de hade flytt, började sin vandring mot Egypten med Johanan och de andra officerarna som ledare. 6 Med i sällskapet fanns män, kvinnor och barn och även kvinnorna från Sidkias hov och alla de som Nebusaradan, befälhavaren över vakten, hade lämnat kvar under Gedalja. De till och med tvingade Jeremia och Baruk att gå med dem. 7 De ville alltså inte lyda Herren utan gav sig av mot Egypten och kom ända bort till staden Tapanhes. 8 Där talade Herren än en gång till Jeremia: 9 "Sammankalla alla män i Juda. Medan de ser på, ska du ta några stora stenar och mura in dem i tegelgolvet vid ingången till Faraos palats här i Tapanhes. 10 Säg så här till Juda män: Herren, härskarornas Gud, Israels Gud, säger: Jag ska låta Nebukadnessar, kungen i Babylon, komma till Egypten, för han är min tjänare. Jag ska sätta hans tron på dessa stenar, som jag har murat fast. Han ska breda ut sin tronmatta över dem. 11 När han kommer ska han utplåna Egyptens land. Han ska döda dem som jag vill döda och fängsla dem som jag vill fängsla, och många ska dö av pest. 12 Han ska sätta eld på alla de egyptiska gudarnas tempel och ta gudarna med sig. Han ska dra fram över Egypten och plundra det, lika enkelt och snabbt som en herde sveper sin mantel omkring sig! Själv ska han sedan dra sig tillbaka utan att ha lidit någon som helst skada. 13 Han ska också bryta ner de solpelare som står i staden Heliopolis och bränna upp de egyptiska gudarnas tempel."

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

English Standard Version

Jeremiah Taken to Egypt

1 When Jeremiah finished speaking to all the people all these words of the Lord their God, with which the Lord their God had sent him to them, 2 Azariah the son of Hoshaiah and Johanan the son of Kareah and all the insolent men said to Jeremiah, “You are telling a lie. The Lord our God did not send you to say, ‘Do not go to Egypt to live there,’ 3 but Baruch the son of Neriah has set you against us, to deliver us into the hand of the Chaldeans, that they may kill us or take us into exile in Babylon.” 4 So Johanan the son of Kareah and all the commanders of the forces and all the people did not obey the voice of the Lord, to remain in the land of Judah. 5 But Johanan the son of Kareah and all the commanders of the forces took all the remnant of Judah who had returned to live in the land of Judah from all the nations to which they had been driven— 6 the men, the women, the children, the princesses, and every person whom Nebuzaradan the captain of the guard had left with Gedaliah the son of Ahikam, son of Shaphan; also Jeremiah the prophet and Baruch the son of Neriah. 7 And they came into the land of Egypt, for they did not obey the voice of the Lord. And they arrived at Tahpanhes. 8 Then the word of the Lord came to Jeremiah in Tahpanhes: 9 “Take in your hands large stones and hide them in the mortar in the pavement that is at the entrance to Pharaoh’s palace in Tahpanhes, in the sight of the men of Judah, 10 and say to them, ‘Thus says the Lord of hosts, the God of Israel: Behold, I will send and take Nebuchadnezzar the king of Babylon, my servant, and I will set his throne above these stones that I have hidden, and he will spread his royal canopy over them. 11 He shall come and strike the land of Egypt, giving over to the pestilence those who are doomed to the pestilence, to captivity those who are doomed to captivity, and to the sword those who are doomed to the sword. 12 I shall kindle a fire in the temples of the gods of Egypt, and he shall burn them and carry them away captive. And he shall clean the land of Egypt as a shepherd cleans his cloak of vermin, and he shall go away from there in peace. 13 He shall break the obelisks of Heliopolis, which is in the land of Egypt, and the temples of the gods of Egypt he shall burn with fire.’”