Jeremia 34 | Nya Levande Bibeln English Standard Version

Jeremia 34 | Nya Levande Bibeln

Sidkia ska landsförvisas

1 Detta budskap kom till Jeremia från Herren, när Nebukadnessar, kungen i Babylon, och alla hans arméer från de olika rikena i hans imperium låg i strid med Jerusalem och Juda städer: 2 Gå och säg till Sidkia, kungen i Juda, att Herren säger: Jag ska ge den här staden till kungen i Babylon, och han ska bränna den. 3 Du ska inte kunna fly. Du kommer att bli tillfångatagen och förd inför kungen i Babylon, och han ska döma dig och låta föra bort dig till fångenskap i Babylon. 4 Men hör här, Sidkia, kung över Juda! Herren säger att du inte kommer att bli dödad av svärd. 5 Du ska få dö lugnt och stilla bland ditt folk. De ska tända rökelse till ditt minne, precis som de gjorde för dina förfäder. De ska sörja dig och säga: "Ve oss, vår kung är död!" Detta har jag bestämt, säger Herren. 6 Jeremia meddelade alltså kung Sidkia detta. 7 Just då belägrade de babyloniska trupperna Jerusalem, Lakis och Aseka, som var de enda befästa städer som ännu inte fallit.

Påbudet att frige slavar

8 Detta budskap kom till Jeremia från Herren, sedan Sidkia, kungen i Juda, hade befriat alla slavar i Jerusalem. 9 Kungen hade nämligen gett befallning om att alla skulle frige sina judiska slavar, både kvinnor och män. Han hade sagt att ingen skulle vara herre över en annan, utan att alla bland Guds folk var bröder. 10 Furstarna och allt folket hade lytt kungens befallning och frigett sina slavar, men bara tillfälligt, 11 för de ändrade sig och gjorde dem till slavar igen efter en tid. 12 Detta är anledningen till att Herren gav följande budskap till Jerusalem. 13 Herren, Israels Gud, säger: Jag ingick ett förbund med era förfäder för länge sedan, när jag ledde dem ut ur deras slaveri i Egypten. 14 Jag bestämde att judiska slavar skulle friges efter sex års tjänst. Men det blev inte så. 15 Nu har ni nyligen kommit på bättre tankar och börjat handla efter min vilja. I mitt tempel lovade ni högtidligt att frige era judiska bröder. 16 Men nu vägrar ni och vanärar mitt namn genom att bryta ert löfte och förslava dem igen. 17 Därför att ni inte vill lyssna till mig och frige dem, ska jag "släppa er fria" att dö genom krig, hungersnöd och epidemier, säger Herren. Jag ska sprida er som flyktingar över hela världen. 18 När ni nu har brutit mot dessa befallningar i mitt förbund, ska jag hugga itu er, precis som ni hugger itu en kalv och går mellan dess båda halvor för att bekräfta ett löfte. Ja, jag ska slakta er, vare sig ni är furstar, hovmän, präster eller vanligt folk, för ni har brutit ert löfte. 20 Jag ska utlämna er åt era fiender, och de ska döda er. Jag ska mata gamar och vilda djur med era döda kroppar. 21 Och jag ska överlämna Sidkia, kungen i Juda, och hans ämbetsmän till den babyloniske kungens armé, även om den tillfälligt har lämnat staden. 22 Jag ska kalla tillbaka de babyloniska trupperna, och de ska belägra staden, inta och bränna den. Jag ska se till att Juda städer blir fullständigt fördärvade och lämnade öde, utan en enda levande varelse.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

English Standard Version

Zedekiah to Die in Babylon

1 The word that came to Jeremiah from the Lord, when Nebuchadnezzar king of Babylon and all his army and all the kingdoms of the earth under his dominion and all the peoples were fighting against Jerusalem and all of its cities: 2 “Thus says the Lord, the God of Israel: Go and speak to Zedekiah king of Judah and say to him, ‘Thus says the Lord: Behold, I am giving this city into the hand of the king of Babylon, and he shall burn it with fire. 3 You shall not escape from his hand but shall surely be captured and delivered into his hand. You shall see the king of Babylon eye to eye and speak with him face to face. And you shall go to Babylon.’ 4 Yet hear the word of the Lord, O Zedekiah king of Judah! Thus says the Lord concerning you: ‘You shall not die by the sword. 5 You shall die in peace. And as spices were burned for your fathers, the former kings who were before you, so people shall burn spices for you and lament for you, saying, “Alas, lord!”’ For I have spoken the word, declares the Lord.” 6 Then Jeremiah the prophet spoke all these words to Zedekiah king of Judah, in Jerusalem, 7 when the army of the king of Babylon was fighting against Jerusalem and against all the cities of Judah that were left, Lachish and Azekah, for these were the only fortified cities of Judah that remained. 8 The word that came to Jeremiah from the Lord, after King Zedekiah had made a covenant with all the people in Jerusalem to make a proclamation of liberty to them, 9 that everyone should set free his Hebrew slaves, male and female, so that no one should enslave a Jew, his brother. 10 And they obeyed, all the officials and all the people who had entered into the covenant that everyone would set free his slave, male or female, so that they would not be enslaved again. They obeyed and set them free. 11 But afterward they turned around and took back the male and female slaves they had set free, and brought them into subjection as slaves. 12 The word of the Lord came to Jeremiah from the Lord: 13 “Thus says the Lord, the God of Israel: I myself made a covenant with your fathers when I brought them out of the land of Egypt, out of the house of slavery, saying, 14 ‘At the end of seven years each of you must set free the fellow Hebrew who has been sold to you and has served you six years; you must set him free from your service.’ But your fathers did not listen to me or incline their ears to me. 15 You recently repented and did what was right in my eyes by proclaiming liberty, each to his neighbor, and you made a covenant before me in the house that is called by my name, 16 but then you turned around and profaned my name when each of you took back his male and female slaves, whom you had set free according to their desire, and you brought them into subjection to be your slaves. 17 “Therefore, thus says the Lord: You have not obeyed me by proclaiming liberty, every one to his brother and to his neighbor; behold, I proclaim to you liberty to the sword, to pestilence, and to famine, declares the Lord. I will make you a horror to all the kingdoms of the earth. 18 And the men who transgressed my covenant and did not keep the terms of the covenant that they made before me, I will make them like* the calf that they cut in two and passed between its parts— 19 the officials of Judah, the officials of Jerusalem, the eunuchs, the priests, and all the people of the land who passed between the parts of the calf. 20 And I will give them into the hand of their enemies and into the hand of those who seek their lives. Their dead bodies shall be food for the birds of the air and the beasts of the earth. 21 And Zedekiah king of Judah and his officials I will give into the hand of their enemies and into the hand of those who seek their lives, into the hand of the army of the king of Babylon which has withdrawn from you. 22 Behold, I will command, declares the Lord, and will bring them back to this city. And they will fight against it and take it and burn it with fire. I will make the cities of Judah a desolation without inhabitant.”