1Herren sa till mig: Gå och köp dig ett höftskynke av linne och ta det på dig, men tvätta det inte, låt inte vatten komma vid det.2Jag köpte alltså ett höftskynke och tog på mig det.3Då talade Herren till mig på nytt:4Ta med dig höftskynket ut till floden Eufrat och göm det i ett hål bland klipporna.5Det gjorde jag. Jag gömde det, som Herren hade sagt till mig.6En lång tid senare sa Herren: Gå bort till floden igen och hämta höftskynket.7Jag återvände till Eufrat och grävde upp höftskynket där jag hade gömt det. Men nu var det förstört och helt oanvändbart.8Då sa Herren: Detta är en bild på hur jag ska bryta ner högfärden i Juda och Jerusalem.10Detta ogudaktiga folk vägrar att lyssna till mig, följer sina egna onda begär och tillber avgudar. Därför ska det bli odugligt till allt.11Precis som ett höftskynke sluter tätt intill en mans höfter, så skulle Juda och Israel hålla fast vid mig, säger Herren. De var mitt folk, en heder för mitt namn. Men nu har de vänt sig bort.12Säg till dem: Herren, Israels Gud, säger: Alla era vinsäckar ska fyllas med vin. Och de kommer att svara: Naturligtvis, du behöver inte tala om för oss hur rika vi kommer att bli!13Säg då till dem: Ni misstar er. Jag ska fylla varenda en som bor i det här landet så att ni blir redlösa allesammans, från kungen på Davids tron, präster och profeter ända ner till allt folket.14Jag ska krossa fäder och söner mot varandra, säger Herren. Jag ska inte låta något medlidande eller förbarmande hindra mig från att fullständigt förgöra dem.15Om ni ändå inte vore så stolta och envisa! Då skulle ni lyssna till Herren, för han har talat.16Ge Herren, er Gud, äran, innan det blir för sent, och han låter ett ogenomträngligt mörker komma över er, så att ni snubblar och faller. När ni då letar efter ljus ska ni bara finna ogenomträngligt mörker.17Vägrar ni fortfarande att lyssna? I ensamheten sörjer mitt brustna hjärta över er högfärd. Mina ögon fylls av tårar vid tanken på att Herrens hjord ska föras bort som slavar.18Säg till kungen och kungamodern: Stig ner från era troner och sätt er på marken, för era strålande kronor har tagits från era huvuden. De är inte längre era.19Städerna i öknen har stängt sina portar för fienden, och alla övriga i Juda ska föras bort i fångenskap.20Se på arméerna som kommer norrifrån! Var finns din hjord, Jerusalem, den fina hjord som jag gav dig att ta hand om?21Hur kommer du att känna det, när jag sätter dina bundsförvanter att regera över dig? Du kommer att vrida dig i smärta, som en kvinna när hon ska föda barn.22Och om du frågar dig varför allt detta har drabbat dig, blir svaret att det är på grund av dina grova synder. Det är därför du har blivit våldtagen och misshandlad.23Inte kan väl en etiopier förändra färgen på sin hud, eller en leopard ta bort sina fläckar? Inte heller kan ni, som är så vana vid att göra det som är ogudaktigt, nu börja göra det som är rätt.24Därför att ni har glömt mig och satt er tilltro till falska gudar, ska jag förskingra er som agnar för den hårda ökenvinden. Detta är vad som väntar er, och det jag har bestämt just för er.26Jag ska själv utlämna er till nakenhet och skam.27Jag är väl medveten om ert avfall, er trolöshet mot mig och er avskyvärda avgudadyrkan på fält och höjder. Ve över dig, Jerusalem! Hur länge ska det dröja innan du blir ren?
English Standard Version
The Ruined Loincloth
1Thus says the Lord to me, “Go and buy a linen loincloth and put it around your waist, and do not dip it in water.”2So I bought a loincloth according to the word of the Lord, and put it around my waist.3And the word of the Lord came to me a second time,4“Take the loincloth that you have bought, which is around your waist, and arise, go to the Euphrates and hide it there in a cleft of the rock.”5So I went and hid it by the Euphrates, as the Lord commanded me.6And after many days the Lord said to me, “Arise, go to the Euphrates, and take from there the loincloth that I commanded you to hide there.”7Then I went to the Euphrates, and dug, and I took the loincloth from the place where I had hidden it. And behold, the loincloth was spoiled; it was good for nothing.8Then the word of the Lord came to me:9“Thus says the Lord: Even so will I spoil the pride of Judah and the great pride of Jerusalem.10This evil people, who refuse to hear my words, who stubbornly follow their own heart and have gone after other gods to serve them and worship them, shall be like this loincloth, which is good for nothing.11For as the loincloth clings to the waist of a man, so I made the whole house of Israel and the whole house of Judah cling to me, declares the Lord, that they might be for me a people, a name, a praise, and a glory, but they would not listen.
The Jars Filled with Wine
12“You shall speak to them this word: ‘Thus says the Lord, the God of Israel, “Every jar shall be filled with wine.”’ And they will say to you, ‘Do we not indeed know that every jar will be filled with wine?’13Then you shall say to them, ‘Thus says the Lord: Behold, I will fill with drunkenness all the inhabitants of this land: the kings who sit on David’s throne, the priests, the prophets, and all the inhabitants of Jerusalem.14And I will dash them one against another, fathers and sons together, declares the Lord. I will not pity or spare or have compassion, that I should not destroy them.’”
Exile Threatened
15Hear and give ear; be not proud, for the Lord has spoken.16Give glory to the Lord your God before he brings darkness, before your feet stumble on the twilight mountains, and while you look for light he turns it into gloom and makes it deep darkness.17But if you will not listen, my soul will weep in secret for your pride; my eyes will weep bitterly and run down with tears, because the Lord’s flock has been taken captive.18Say to the king and the queen mother: “Take a lowly seat, for your beautiful crown has come down from your head.”19The cities of the Negeb are shut up, with none to open them; all Judah is taken into exile, wholly taken into exile.20“Lift up your eyes and see those who come from the north. Where is the flock that was given you, your beautiful flock?21What will you say when they set as head over you those whom you yourself have taught to be friends to you? Will not pangs take hold of you like those of a woman in labor?22And if you say in your heart, ‘Why have these things come upon me?’ it is for the greatness of your iniquity that your skirts are lifted up and you suffer violence.23Can the Ethiopian change his skin or the leopard his spots? Then also you can do good who are accustomed to do evil.24I will scatter you* like chaff driven by the wind from the desert.25This is your lot, the portion I have measured out to you, declares the Lord, because you have forgotten me and trusted in lies.26I myself will lift up your skirts over your face, and your shame will be seen.27I have seen your abominations, your adulteries and neighings, your lewd whorings, on the hills in the field. Woe to you, O Jerusalem! How long will it be before you are made clean?”
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.